• Fruity

    Sömnsvårigheter v.15 - hilfe

    Har haft en mindre imponerande graviditet hittills, är just nu sjukskirven. 

    Vaknar nu sedan ca 1½ vecka tillbaka VARJE NATT mellan 2 och 3 och kan inte somna om. Är vaken till mellan 7 och 10 på morgonen då jag komasomnar (som min man döpt det till :o)) och sover då mellan 2 och 6 timmar.

    Har aldrig haft sådana här problem tidigare! Brukar somna och sova mellan 8-10 timmar om inget väcker mig.

    Needless to say, detta gör mig helt paj! När jag vaknar på nätterna är jag hungrig och jag måste gå upp och äta inom en timme annars blir jag tvärdålig. Har testat allt... Äta precis innan jag somnar, äta direkt när jag vaknar på natten, äta efter 2 timmar, äta olika saker de olika tidpunkterna (protein, kolhydrater, mjölkprodukter, frukt, grönsaker) men inget verkar vara bättre än det andra. Har också laborerat en hel del med hur jag sover på dagarna, att inte sova (gör mig dundersjuk), att gå och lägga mig svinigt tidigt resp sent på kvällen.

    Är i v.15, någon mer som haft liknande problem och har några tips? Börjar lessna rejält på mig själv. Är visserligen sjukskriven och kan därför sova när jag vill/kan men det känns rätt trist att ha helt fel dygnsrytm. Påfrestande psykiskt.

    ALLA tips och egna erfarenheter tas emot med största tacksamhet!

  • Svar på tråden Sömnsvårigheter v.15 - hilfe
  • Galadriel

    Jag känner verkligen med dig! Sömnproblem har varit ett jättestort bekymmer för mig under både min förra graviditet och den pågående. Och tyvärr har jag inte så många bra råd att ge. Jag har legat vaken 2-3 timmar flera nätter per vecka under stora delar av graviditeterna. Som tur är har jag haft vissa perioder med bättre sömn också, men det är supertufft. Det som funkar bäst för mig nu, i v. 23, är att inte sova på dagen överhuvudtaget. Detta har förbättrat min nattsömn i alla fall. Inget jättebra råd, för tidigare i graviditeten klarade jag inte av att följa det själv. Men det har blivit lite lättare nu senare under andra trimestern.  Håller verkligen tummarna för att det är ett övergående problem för dig. Det enda positiva som jag såg med det var att när bebisen väl kom så tyckte jag att jag sov mycket bättre än tidigare och kände mig rätt pigg då alla andra i föräldragruppen kände sig komatösa.

  • FinaFamiljen

    Åh, jag lider med dig! Här är det ungefär samma, fast inte varje natt. Dock är det så att de nätter jag faktiskt skulle kunna sova, så sover inte sonen på 20 månader utan då är han vaken i mellan två och fyra timmar på natten. Sen ringer makens klocka halv sex, och vid ca halv sju efter lite allmänt stök i sängen så vill storasyster på drygt tre år kliva upp. Känns som att jag aldrig får sova, och jag börjar faktiskt bli väldigt orolig för hur jag ska klara det hela. Jag är ett lik på dagarna, och kan av naturliga skäl inte sova nåt på dagarna även om jag skulle vilja. Och det värsta är att min inledande dundertrötthet precis hade lagt sig och jag hade världens energi under ca 1 vecka innan det här kom. Jag vill tillbaka dit..! Är idag 14+5.

  • Anna83a

    Jag har oxå jättesvårt att somna om när jag vaknar på nätterna eller tidigt på morgonen. Jag ligger kvar o vrider o vänder på mig i 1-2 timmar o sen somnar jag till slut. Förstår att du har det ännu värre...riktigt jobbigt är det =(

  • Fruity

    Tack för era svar! Jag får väl helt enkelt konstatera att jag får underkasta mig det faktum att något tagit över min kropp, att jag inte längre sitter vid rodret och att jag kanske helt enkelt är en av de personer som inte kommer att tycka att det är det minsta fantastiskt att vara gravid. Iaf inte än så länge.

    Jag verkar inte helt ensam om att ha problem iaf och det är alltid en tröst!

    Sov gott :o)

  • Krake

    Hade exakt samma men något tidigare! Skumt gravsymptom är det. Jag skapade också en deperat tråd om det här, he he... Fick svaret att ja, det beror på grav, och är det riktigt outhärdligt KAN man faktiskt få sömntabletter. Jag tyckte dock inte det var värt det att gå så långt, för jag kunde stå ut med det även om det var jobbigt.


    Det som ibland hjälpte för mig var att dricka ett glas mjölk när jag vaknade. Inget annat ätande hjälpte, bara mjölken.
    Sedan lättade det faktiskt, tror runt v. 16, och är nu inte alls lika påtagligt. Tror att det hjälpte mig att veta att sömntablettsmöjligheten finns, trots att jag aldrig utnyttjade den.
  • Doriath

    Jag skulle tippa på att det är något hormonellt nu när du är gravid.
    Själv är jag kissnödig jämt så jag är uppe flera gånger per natt.
    Men se det som träning, när du får bäbis och småbarn så kommer du vara uppe massor på nätterna

  • Fruity

    Ni har gett mig lite hopp att det finns ett ljus i tunneln, följande synsätt är nu ett mantra i min värld på nätterna: "Det enda positiva som jag såg med det var att när bebisen väl kom så tyckte jag att jag sov mycket bättre än tidigare och kände mig rätt pigg då alla andra i föräldragruppen kände sig komatösa. "

    Inatt körde jag en ny strategi, jag höll mig vaken (jag säger inte att det var lätt...) till halv tre och somnade. Enda problemet var att jag var tvungen att gå upp halv sju för att lämna en bil... Men jag fick 4 timmars sömn vilket är mer sammanshängande nattsömn än på länge! Drömde om den grymma smörgåstårta som min man igår åkte 2,5 mil för att köpa till sin gravida fru så over all har jag haft en bättre natt än på länge!

    Ska också testa mjölk, har bara testat yoghurt än så länge eftesom mjölk inte är ngn personlig favorit. Men hjälpte den Kaffemoster så prövar jag utan knussel!

    Sömntabletter känns... Olustigt på något sätt. Dessutom är jag ju sjukskriven som sagt så jag har ju tid att försöka labba mig fram till någon lösning. Men håller det i sig är det som Kaffemoster säger, en tröst att veta att möjligheten finns om det blir för jävligt.

    Återigen tack för ert stöd, känns skönt att få skriva av mig lite och få perspektiv på saker och ting.

    Tjoflöjt.

Svar på tråden Sömnsvårigheter v.15 - hilfe