Är lite sugen på ett 6-miljoners stadsradhus här i närheten och vi håller såklart på med nogranna kalkyler utifrån de utgifter vi brukar ha men vore ändå intressant att höra om det finns några andra därute som har lån på omkring 4,5 miljoner och har lust att dela med sig av sina bruttoinkomster? Vi har bruttoinkomst på dryga 76 000 i månaden (alltså exklusive barnbidrag o sånt)...
Om ni inte har föräldraledighetsperioder och liknade framför er så grejar ni ju detta lån. Jag och min sambo ligger normalt uppe i de summorna men nu ska vi ha barn och vill nog skaffa ett till på en gång så vi räknar med att vi bara ska ha en riktig inkonst de kommande typ 3-4 åren. Därför räknar vi nog på att vi max har råd med lån på 3 miljoner.
Se bara till att teckna upp inkomstförsäkringar och så om det skulle gå illa med jobben eller liknade.
ojdå,ja då vill det till att ni ALDRIG behöver vara föräldralediga,eller att ni blir sjuka eller blir av med jobben.
Nä inga mer föräldraledigheter blir det men en del VAB och sjukdom får man ju räkna med på tre barn... Vi har nog kommit fram till att det vore i lyxigaste laget för oss och eg. behöver vi inte den där tredje våningen förrän om tio år när vi har tonåringar...så kanske ett två våningsstadsradhus för fem miljoner vore liiite mer realistiskt för vår ekonomi om vi inte vill förändra vår livsstil så mycket... MEn drömma kan man ju 
Det jag tycker är läskigt med så stora lån, även om man klarar det NU, är ju om en (eller båda!) skulle bli arbetslös. Med så stora inkomster innan så blir det ju ett gigantsik kliv neråt med den nivån a-kassan ligger på idag med maxersättning. Men som någon skrev, en inkomstförsäkring är väl på sin plats då. Men det har jag ingen aning om hur de fungerar!
Det handlar väl en hel del om proriteringar också, är man beredd att lägga alla sina pengar på väggarna och golvet som omger en? Vi drar in snäppet mer än er, har bara ett barn och skulle aldrig komma på tanken att låna så mycket. Då får man ju sitta där på sina gamla sunkmöbler och tugga falukorv varje dag i veckan. Hellre bor jag då billigare men har möjlighet att inreda snyggt, klä mig snyggt och äta gott.
hejlis: Inkomstförsäkring har man per automatik om man är med i många akademikerfackförbund idag. I Jusek t ex får man då 80% av sin a-kassegrundande inkomst i 120 dagar.
Men det är dock bara 120 dagar, så det vill till att räkna på det och skaffa en buffert som täcker mellanskillnaden i minst 3-4 månader till, hade jag tyckt var rimligt.
Och man måste nog känna att man klarar ekonomin fast en har 80% av sin lön ett halvår för att våga satsa på huset; det ska inte innebära gröt alla månadens dagar om en blir sjuk eller utan jobb ett halvår.
Idispidis: Jag tycker som du här, vill hellre ha pengar att leva för. Men det är ju till syvende och sist upp till var och en. 
Arbetslöshet är inget vi direkt oroar oss för och vi har ju inkomstförsäkringar via facket men visst köper vi nåt där vi har 1,5 miljoner i lån så kan vi i princip leva på en inkomst...det är ju en fråga om hur stora säkerhetsmarginaler man vill ha...