Min 4½-åriga son är helfrälst och vill köpa bakugan för alla sina pengar, vilket jag inte haft något emot om de höll att leka med också och inte bara att spela med... Han är jätteförsiktig med dem, men vi har ändå fått laga fjädermekanismen på en av dem - helt värdo med tanke på vad de kostar!!
Jag har äntligen satt mig in i hur man spelar, efter att ha haft ett samtal med honom där jag förstod värdet av dem i hans ögon... Och hörde mig själv lova honom att köpa några fler för att vi ska kunna spela hemma. Han har bara 6 stycken, och har inte tillräckligt med skicklighetskort för att vi ska kunna spela... och hans kompisar leker bara strider med sina bakugan, och spelar inte. Oh well.
Nackdelen är, förutom priset kontra kvalitén, att
*) man ska köpa så mycket! För det är ju inte bara bakugan han gillar, utan pokémon och dinosaur king också. Stör mig på att allt är uppbyggt kring kommersen snarare än berättandet! Veckopengen räcker inte långt i de här sammanhangen!
*) spelet kräver att man ska kunna läsa - på engelska. Och räkna. Det kan inte dagisbarn. Vi hade först tänkt förbjuda honom att köpa bakugan, men maken smälte i ljuset av de tindrande ögonen i leksaksaffären, och nu verkar vi ha öppnat pandoras ask...