Vaksam mot främlingar

Jag tycker det är överdrivet! Att inte låta sig lockas eller följa med folk är en sak, men att vända bort huvudet och vägra prata med en gammal dam är ju bara för mycket. Stackars barn..

Du har nog skrämt upp dem i onödan. Barn kan inte skilja på gråzoner.

Du får vända på steken och säga att det är okej att hälsa på folk som tilltalar henne men inte följa med andra hon inte känner, ta godis från folk hon inte känner. Risken kan bli att hon blir rädd för andra människor i största allmänhet och det vill du antagligen inte heller.

Förstår din oro och vad du vill med ditt agerande. Men de flesta är bra människor men sedan finns det ju rötägg och de har ju oftast inte en skylt hängandes på sig

Lycka till med vändningen.

Ja du har verkligen skrämt barnen tycker nog jag. Tror dessutom det kan få motsatt efekt. Är jag ute & går så hälsar jag på folk jag möter & hälsar någon på mig, så självklart hälsar jag tillbaka..

Jag tycker det äröverdrivet att lära sina barn att inte prata me dfrämlingar, därimot ska de inte ta emot eller följa med främlingar. Men & hälsa, svara på tilltal, vad kan hända?

Men herregud!! Att aldrig nånsin prata med främlingar!? Menar du att det ska vara hälsosamt och bra för barnen? Jag håller absolut inte med dig i så fall!

Vad gör barnen i så fall om det händer nåt? Om det börjar brinna, om de går vilse, om det händer er föräldrar nåt, eller om någon kompis behöver hjälp? Man kan ju tänka sig massor av olika senarion då man MÅSTE be om hjälp av andra. Vad ska era barn göra då? Lägga sig ner och skaka av rädsla för främlingar? Jag har aldrig hört på maken....

Vi har också haft diskussioner med barnen om att alla människor inte är snälla, men majoriteten är ju trots allt det. På dig låter det som att det skulle vara tvärtom, som att 99% av världens befolkning skulle vara ond. Det måste ju vara din egen onormala rädsla som du nu för över på barnen....och det låter ju inte hälsosamt alls. Kanske du behöver hjälp för att jobba bort DIN rädsla för främlingar?

Vi har lärt barnen att man självklart alltid ska svara när någon pratar med en, tycker det är väldigt oartigt att inte göra det. Vi har också pratat om att man aldrig får följa med någon, känd eller okänd, utan att fråga oss vuxna först. Vi har berättat att det finns människor som t.ex. kan försöka locka barn med sig med hjälp av hundvalpar(har t.o.m. hänt här!),godis eller annat. Men att de ALDRIG får gå på det. Vi har också pratat om att den egna kroppen är bara deras, att de själva bestämmer över den. Att ingen har rätt att ta på dem eller tvinga till sig pussar eller kramar. Och det gäller även släktingar. Vi har också pratat om att om någon, mot all förmodan, skulle få tag i dem och göra något som de inte ville, så har de all rätt att ställa till ett helsikes liv; skrika, riva, klösa, bita, ja precis vad som helst. Att de inte ska vara rädda för att hamna i trubbel för det. Vi har också pratat om hur man ringer efter hjälp, hur man springer till grannarna om det behövs, hur man går till kassörskan i butiken och ber om hjälp om man tappar bort sig(vilket barnen också har gjort).

Åtminstone här verkar denna taktik fungera, för vi har väldigt glada och trevliga barn(om jag får säga det själv) som gärna pratar med allt och alla och vet vad de ska göra om något händer. Att gå runt och ständigt vara rädd för främlingar måste ju däremot vara jättetungt....så jag hoppas att du tänker om eller får hjälp.