Klarar man att bli ssk med 2 småbarn?

Min svägerska läser till ssk, hon har en son på 7 och en på 3 och visst sjutton har hon det tufft ibland. Men det finns ju fördelar med att plugga med barn också, för barnen alltså, som förälder blir man ju lite mer flexibel än om man jobbar då man i perioder kan styra sina tider rätt bra själv.

Jag själv pluggar på högskolan och har en dotter på 5 år och väntar ett barn i sommar, jag tror inte mina studier har blivit jobbigare för att jag har barn, hon går ju på dagis och min målsättning är att plugga dagtid ändå. Sedan har du väl en pappa till barnen också? Ända tillfällena det varit lite svårt är när det har varit praktik för då blir manhelt bunden av när man ska vara där, men det är ju som sagt periodvis och hade man annars jobbat hade det ju varit så hela tiden.

Högskolan är inte så vansinnigt svår, det beror självklart på vilken utbildning man går och jag tror att ssk utb kan vara tuff periodvis, men någon omöjlighet som MVG studenter enbart klarar är det inte. Jag var knappast klassens mönsterelev eller geni och jag klarar mig bra, det gäller bara att motivera sig till att plugga. :)

OM det är SSK du gärna vill bli så är det så klart det du ska skikta på. Varför gå halvvägs och bli USKA om du har andra drömmar egentligen? Klart du ska plugga! :D

Ingenting är omöjligt. En väninna till mig pluggade till läkare och hon hade tre barn. Förutsättningen är att man har nån som faktiskt kan ta hand om barnen inför tentor etc så man får lugn och ro. Pluggandet får man sköta på kvällarna när ungarna lagt sig. Kan min väninna plugga till läkare med tre små barn så skall du klara uska-utbildningen med två knattar. Vill man så kan man.

Jo jag pratade med en bm som hade pluggat då hon var ensamstående till små barn. Hon sa ju att det gällde att vara diciplinerad bara, hon hade 3 timmar på kvällarna när barnen sov då hon pluggade, samt föreläsningsfria dagar hon va hemma och pluggade. På henne lät det inte alls som nån omöjlighet.

Jag har precis påbörjar första terminen av sex på sjuksköterskeprogrammet. jag är 25 och har två barn, 1½ år och 4 år. jag märker redan nu, efter bara några veckor att det här kommer att bli en mycket tuff tid i mitt och barnens liv, men det här är något jag vill göra och jag tänker som såhär att det är bättre att ta tag i det nu, än att vänta tills barnen e större för då har de egna aktiviteter och vill ha läxläsningshjälp och är uppe längre på kvällarna.

Klart ska du bli ssk! Gå inte omvägen via uska, det är slöseri med studietid. Satsa hellre detta år på att läsa in din mattekurs, den måste du ju läsa fatän du har en usk-utbildning (man blir inte automatiskt behörig för att man är uska).

25 år är verkligen ingen ålder. Plugga på!  Högskolan är friare än gymnasiet och komvux. Föreläsningar är inte obligatoriska, så missar du en föreläsning är det ingen katastrof. Ofta kan du få kompendier från föreläsningen i efterhand, alternativt kopiera någon annans.

Jag tycker det är betydligt lättare att plugga än att jobba när man har småbarn. Det är ju mer flexibelt om inte annat. Blir barnen sjuka stannar man bara hemma och pluggar igen lite senare. Ofta hinner man dessutom plugga en hel del även medan de är hemma, i alla fall de dagar då de är som sjukast och sover mycket! Jag läser just nu till gymnasielärare och det var därför jag och min man beslöt oss för att skaffa barn igen, jag tycker det passar så bra att plugga och ha barn. Alla i min studiegrupp har barn, de flesta av dem små, och alla tycker det fungerar utmärkt!

Ska för övrigt tillägga att alla i min studiegrupp är mellan 30 och 45 så du är ju purung i jämförelse!

Klart du kommer fixa att plugga till ssk!! Jag pluggar till förskolelärare på högskolan är inne på mitt sista år och har två barn som är 3 och 5 år, det har gått bra och visst är det tufft i perioder.

Jag läser näst sista terminen på ssk utb och väntar mitt andra barn i april. Första barnet fick jag också under utb och det har gått jättebra. Men man måste som sagt vara disiplinerad och ta sig tid att plugga på lediga dagar och lämna på dagis då. Att ha en partner som är förstående och hjälpsam underlättar också! Jag är klar ssk när jag fyllt 24 år och har lyckats få två barn under studietiden. Rätt bra tycker jag! Lycka till!

Det verkar ju onödigt att gå usk-utbildningen om det är BM du vill bli. Du får inte tillgodogöra dig något av usk-utbildningen i ssk-programmet.

Mina barn var 4 och 7 när jag började läsa till ssk, och det var inga problem. Det var tvärtom lättare att plugga än att jobba, faktiskt. Jag hade ett kontorsjobb innan jag sadlade om, så jag var på jobbet måndag-fredag, 8-17. När jag pluggade kunde jag ha föreläsningsfria dagar mitt i veckan som underlättade tidig hämtning på dagis/fritids. Vi hade kanske 2, max 3 dagar i veckan som vi faktiskt behövde vara i skolan. Resten av tiden kunde jag disponera som passade mig bäst. Det var ett mycket friare liv än att jobba. Under praktikperioder däremot var det tuffare, men det gick det med.

Min egen historia: Jag började läsa  till usk:a på komvux, blev gravid mitt under utbildningen och medan jag var mammaledig så kände jag att jag ville satsa på det jag egentligen ville bli, nämligen ssk. Under mammaledigheten läste jag in naturvetenskap som jag behövde, sökte till ssk och kom in.

Började läsa när yngsta var ett år. När hon var två separeda jag och hennes pappa. Tog då ett studieuppehåll på ett år, då det helt enkelt blev för mkt.

Det är tufft att läsa med småbarn, men det är det även utan. Ssk-utbildningen har många heldagar och mycket praktik, men man fixar det om man bara vill.

Samtidigt så är man som förälder mer diciplinerad då man har mer begränsat med tid att plugga.

Jag tycker att du ska satsa på din dröm! Jobbet är så stor del av ens liv, och jag tror att du kan komma att kanske ångra dig senare i livet om du inte ger detta en chans

Det är ju världens bästa jobb, so you go girl!

Åh tack för alla positiva peppande svar! :) Jag har bestämt tid hos syo för att gå igenom mina betyg och se om jag ska bättra på betyg också när jag nu ska läsa in några ämnen. Har anmält mig till högskoleprovet, som en test-omgång så jag vet vad som förväntas sen.