Anonym (medicin)

Äldre 11 Feb 16:51

21 svar

ADD och medicin?

Någon som har ADD som har blivit hjälpt av medicin? Jag har fått diagnosen och har gått hos en samtalskontakt i snart två år men tycker inte det hjälper något! Hon beskrev det som att "Hjärnan har fullt upp med tankar men rent praktiskt händer inget". Det är EXAKT så det är. Vi försöker upprätta strategier för hur jag ska åstadkomma saker men det GÅR bara inte! Är det ADD-n som gör att man blir sån eller vad? Alltså jag får absolut inget gjort... men samtidigt har jag klarat av skola och utbildning men det är bara på pappret tyvärr... kan inget av det jag läst tycker jag. Så har någon blivit hjälpt av medicin? Har ni haft några biverkningar eller så? Tacksam för svar och gärna om ni känner igen er!

fabri

Äldre 11 Feb 16:59

#1

Jag har ADHD och jag har blivit väldigt bra hjälpt av medicinen. Innan var min hjärna också full med tankar som jag inte kunde styra och inget praktiskt blev gjort men det är annorlunda nu.

Det finns också en tråd här på Familjeliv för vuxna med ADHD/Asperger, titta gärna in dit!

www.familjeliv.se/Forum-11-308/m49496248.html

Anonym (medicin) Trådstartaren

Äldre 11 Feb 17:06

#2

Tack för ditt svar Jag har varit inne i tråden men tycker inte riktigt jag "kommer in" där för inläggen försvinner i mängden så därför testade jag att göra ett eget inlägg som handlar bara om min frågeställning

Ville väl mest få bekräftat om någon känner igen sig samt få svar om någon blivit hjälpt av medicin!

Vilken medicin äter du? Har du haft några biverkningar?

Måste du ta den resten av livet? Tänkte om det kan ge några bestående påverkningar på kroppen?

fabri

Äldre 11 Feb 17:18

#3

Jag tyckte också det var svårt att komma in i tråden i början men det är bara att kasta sig in

Jag äter Concerta, 72 mg för tillfället. Har inte stått på den så länge, sedan december. Jag har inte haft några biverkningar. Medicinen gjorde skillnad typ första eller andra dagen jag fick den så jag tycker absolut att det är värt att prova!

Jag antar att jag måste äta den hela livet. Problemen kommer ju inte att försvinna hux flux. Medicinens verkan är ju också bara 12 timmar typ. Jag äter gärna resten av livet bara jag slipper må som jag gjorde innan.

Anonym (medicin) Trådstartaren

Äldre 11 Feb 17:26

#4

Ja men grejen är att jag har inte tid att sitta så mycket vid datorn så då när man inte svarar direkt så blir man liksom bortglömd . Men ska göra ett till försök!

Så du känner igen dig i det jag skrev om att absolut INGET blir gjort? Jag har ingen förmåga alls att organisera saker utan saker bara blir huller om buller och hit och dit. Tappar bort saker, är klumpig rent ut sagt. Samtidigt har jag massor av ideeér och tankar om vad som ska göras men INGET av det blir gjort. I bästa fall blir det gjort om tre månader typ...

Hur blev du hjälpt av medicinen om du har möjlighet att berätta lite?

Takex

Äldre 11 Feb 17:33

#5

Min syster får bra verkan av Concerta, vet inte hur många mg hon äter dock. Jag kan inte få någon medicin då jag bor i ett land där det är olagligt att skriva ut Concerta till personer över 18 år men äter omega-3 tillskott (som även min syster gör) det hjälper oss båda enormt, man måste dock ta maxdosen pga störningen i hjärnan.

Jag tror inte att ADD går att få hyffs på utan medicinering, jag får absolut ingen hjälp av KBT och liknande det gör verkligen noll för mig. Definitivt ska du be om medicinering TS. Man ska inte behöva stå ut med ADD.

Anonym (add)

Äldre 11 Feb 17:37

#6

Har ADD och äter conserta 54 mg, funkar kanon. Har även hjälp av LSS-boendestöd att komma igång med saker, jobba fram fungerande rutiner mm. Du kanske skulle ansöka om den hjälpen med?

Anonym (medicin) Trådstartaren

Äldre 11 Feb 17:40

#7

Hej Takex!

Ja jag käkade Omega-tre förut och tyckte att det hjälpte lite faktiskt men kanske tog för lite då? Hur mycket äter ni då när du säger max-dos?

Hur blir din syster hjälpt av sin medicin (concerta)?

Ja alltså samtalskontakten jag har har jag haft innan jag fick diagnosen... men hon har nog egentligen inte så jättepejl på detta... tex när man pratar om att fixa hemma och så så säger hon i stil med att "ja man behöver ett mål med det man gör och när det målet står klart för en ja då får man motivation".

Ja men det FUNKAR bara inte för mig... fattar inte varför det inte funkar ??

Så medicin hjälper till att få saker gjorda och man mår bra eller?

fabri

Äldre 11 Feb 17:42

#8

Jag tänker ju inte tvinga dig till tråden, det är mest att jag själv tycker det är så skönt att kunna ventilera lite med personer som verkligen vet hur det är.

Jag fastnade lätt i tankar på vilket som var det smidigaste sättet att göra något. Om du ska in till stan och jag ska dit och sedan ska min son hämtas, då kan du göra det så hämtar jag er vid bussen eller nej, det kanske är bättre att vi träffas på stan och fikar och hämtar tillsammans eller nej, det kanske är bättre osv osv. Det gjorde mig helt utmattad så jag blev som paralyserad. Skulle jag plocka ur diskmaskinen (vilket kändes som en omöjlighet) började jag fundera på om jag inte borde kasta i en maskin tvätt också och vilket ska göras först osv osv.

För mig är det full gas eller full broms som gäller. Antingen gör jag tusen saker samtidigt eller så gör jag inget alls. När jag ska städa börjar jag i köket, hittar något som ska vara i badrummet, går till badrummet, inser att jag behöver rensa badrumsskåpet, börjar rensa, hittar något som ska vara i sovrummet, går dit, sedan kommer maken och frågar om jag är klar i köket och då får jag sammanbrott.

Nu, med medicinen så gör jag bara saker. Utan att tänka så mycket (fast det händer fortfarande såklart). Diskmaskinen plockar jag bara ur utan att fundera vidare på det. Det är SÅÅÅÅÅÅ underbart!

Min man sa, två dagar efter att jag börjat med medicinen: "Det är roligt att du kommit tillbaka till livet". Innan orkade jag inte delta i livet, alla tankar, alla intryck gjorde mig fullständigt utmattad.

Takex

Äldre 11 Feb 18:00

#9

Anonym (medicin) skrev 2010-02-11 17:40:44 följande:

Hej Takex! Ja jag käkade Omega-tre förut och tyckte att det hjälpte lite faktiskt men kanske tog för lite då? Hur mycket äter ni då när du säger max-dos? Hur blir din syster hjälpt av sin medicin (concerta)? Ja alltså samtalskontakten jag har har jag haft innan jag fick diagnosen... men hon har nog egentligen inte så jättepejl på detta... tex när man pratar om att fixa hemma och så så säger hon i stil med att "ja man behöver ett mål med det man gör och när det målet står klart för en ja då får man motivation". Ja men det FUNKAR bara inte för mig... fattar inte varför det inte funkar ?? Så medicin hjälper till att få saker gjorda och man mår bra eller?

Fritt Flyt (det finns mycket "tyngre" tabletter, finns en tråd om det här på FL som pratar om just Omega och ADHD/ADD) men frit flyt som jag tar har 4 tabletter som maxdos - vid behov och jag måste ta 4 for att kunna klara av en hel dag. Jag får även mood stabiliserande tablett och sömntabletter så det är en liten hemma gjord mix av min läkare som är just ADD specialist.

Det där med mål.. jag har ett mål att jag ska passa min bröllopsklänning fär i maj när jag gifter mig.. och jag kan säga att jag åt en pizza till lunch. Jag tror det enda mål vi ADDare svarar på är mål som sker inom de närmaste 3 - 4 minutrarna.

Mamma beskrev hur hon reagerade på min syster för jag har hört att det är vanligt att personen själv inte märker så mycket. Hon sa att min syster dels blivit mycket lugnare i sitt humör och mer harmonisk, hon beter sig inte lika vimsigt. Men det riktiga beviset kom senare när hennes betyg kom.. vilken sjuk skillnad från innan hon fått medicin. Det var VG och MVG så det small om det!

Eftersom vi inte kan ha en fungerande vardag med rutiner (jag äter t ex inte om jag inte har någon som håller i rutinerna) betala räkningar.. passa tider till kompisar.. så tycker jag att medicin är ett måste för att vi ska platsa in. För visst skulle det vara roligt om man någongång kunde lyssna på något en kompis berättar och faktiskt komma ihåg det så man senare kan fråga "hur gick det med..."

Takex

Äldre 11 Feb 18:01

#10

fabri skrev 2010-02-11 17:42:26 följande:
Jag tänker ju inte tvinga dig till tråden, det är mest att jag själv tycker det är så skönt att kunna ventilera lite med personer som verkligen vet hur det är. Jag fastnade lätt i tankar på vilket som var det smidigaste sättet att göra något. Om du ska in till stan och jag ska dit och sedan ska min son hämtas, då kan du göra det så hämtar jag er vid bussen eller nej, det kanske är bättre att vi träffas på stan och fikar och hämtar tillsammans eller nej, det kanske är bättre osv osv. Det gjorde mig helt utmattad så jag blev som paralyserad. Skulle jag plocka ur diskmaskinen (vilket kändes som en omöjlighet) började jag fundera på om jag inte borde kasta i en maskin tvätt också och vilket ska göras först osv osv. För mig är det full gas eller full broms som gäller. Antingen gör jag tusen saker samtidigt eller så gör jag inget alls. När jag ska städa börjar jag i köket, hittar något som ska vara i badrummet, går till badrummet, inser att jag behöver rensa badrumsskåpet, börjar rensa, hittar något som ska vara i sovrummet, går dit, sedan kommer maken och frågar om jag är klar i köket och då får jag sammanbrott. Nu, med medicinen så gör jag bara saker. Utan att tänka så mycket (fast det händer fortfarande såklart). Diskmaskinen plockar jag bara ur utan att fundera vidare på det. Det är SÅÅÅÅÅÅ underbart! Min man sa, två dagar efter att jag börjat med medicinen: "Det är roligt att du kommit tillbaka till livet". Innan orkade jag inte delta i livet, alla tankar, alla intryck gjorde mig fullständigt utmattad.
fabri skrev 2010-02-11 17:42:26 följande:

Jag tänker ju inte tvinga dig till tråden, det är mest att jag själv tycker det är så skönt att kunna ventilera lite med personer som verkligen vet hur det är. Jag fastnade lätt i tankar på vilket som var det smidigaste sättet att göra något. Om du ska in till stan och jag ska dit och sedan ska min son hämtas, då kan du göra det så hämtar jag er vid bussen eller nej, det kanske är bättre att vi träffas på stan och fikar och hämtar tillsammans eller nej, det kanske är bättre osv osv. Det gjorde mig helt utmattad så jag blev som paralyserad. Skulle jag plocka ur diskmaskinen (vilket kändes som en omöjlighet) började jag fundera på om jag inte borde kasta i en maskin tvätt också och vilket ska göras först osv osv. För mig är det full gas eller full broms som gäller. Antingen gör jag tusen saker samtidigt eller så gör jag inget alls. När jag ska städa börjar jag i köket, hittar något som ska vara i badrummet, går till badrummet, inser att jag behöver rensa badrumsskåpet, börjar rensa, hittar något som ska vara i sovrummet, går dit, sedan kommer maken och frågar om jag är klar i köket och då får jag sammanbrott. Nu, med medicinen så gör jag bara saker. Utan att tänka så mycket (fast det händer fortfarande såklart). Diskmaskinen plockar jag bara ur utan att fundera vidare på det. Det är SÅÅÅÅÅÅ underbart! Min man sa, två dagar efter att jag börjat med medicinen: "Det är roligt att du kommit tillbaka till livet". Innan orkade jag inte delta i livet, alla tankar, alla intryck gjorde mig fullständigt utmattad.

Det där med livet är något jag inte kunnat fixa än och vet precis hur det känns... jag orkar inte ens bilda en relation med en människa jag träffat och kommit överens med.. känns som att jag står i skuggan av alla andra och hoppar in när energi finns för att sen glida ut. Jag är alltid välkommen men blir aldrig frågad. Det är inge kul men jag orkar inte...

ADD och medicin?

INNEHÅLL