Fråga ang sponsor i NA

Har han dålig kontakt med sin sponsor? Det är ju olika men oviljan han har kanske drar åt ett håll som kan kallas för "återfallsperiod".... Kanske har han det väldigt jobbigt just nu där viljorna sliter och drar i honom... Pratar ni och försöker jobba ihop som ett team? Följer du med honom på möten? Jobbar han i stegen?  Det låter som om allt har gått bra ett tag men att han nu ev inte gör det han ska. 2,5år är lång tid som inte bara flyger förbi obemärkt..Han har kommit till insikt med mycket och vissa saker är kanske så jobbiga att han hellre "stänger av" än känner på dem..därav oviljan att prata med sponsorn....eller så tror han att han är så frisk att han inte behöver...men då är han riktigt sjuk....

Ja vad ska du då göra... Be honom ta kontakt med någon annan han har förtroende för i NA...Självklart känner han också en oro över ert förhållande.. Du själv kan ta kontakt med Alanon på din ort.. Där får du stöd och råd över vad du som sambo kan göra./Lycka till kramar om

Han har bra kontakt med sin sponsor, men han skäms att berätta om orsaken till vår kris som jag har en stor del av. Jag vill dock att han ska försöka se på orsaken på ett vuxet och förnuftigt sätt istället för att bara älta det som hänt för 11 år sedan och som jag inte kan göra ogjort. Jag vet att han lyckades göra det efter förra samtalet med sin sponsor och önskar att han återigen pratar med honom för att inte bara översköljas av otrevliga tankar om mig. Jag vill leva här och nu och inte älta det som varit och försöka blicka framåt, medan han just nu bara kan tänka på det som varit (som jag inte kan ändra). Jag skulle hemskt gärna göra arbetet tillsammans med honom för att rädda vårt förhållande och vår familj, men han vänder bara ryggen till och vill inte prata med mig eller vräker ur sig den ena otrevligheten efter den andra. Jag vet inte hur jag ska nå fram till honom och vet att han känner att hans sponsor förstår hans känslor och tankar, men att han även hjälper honom att tänka annorlunda.

 Han är inte ärlig mot sponsorn..alltså är han inte ärlig mot sig själv eller dig eller någon annan heller...Att förbli drogfri genom att jobba hårt med sig själv är inte en dans på rosor. Drogerna tar ofta vid när känslopaketet är fullt..en sorts flykt.. Att harmas är ett av de stora problemen och ursäkten till att få ta en drog som dämpar oron... Han behöver se upp med sin oärlighet...den kan tyvär leda honom ut på fel bana igen... Låter lite som en återfallsprocess...

Ja han säger till mig att detta är första gången på dessa 2,5 åren som han på allvar tänkt på återfall och han lägger detta på mitt ansvar. Jag vet inte hur jag ska ta oss ur det här. Snälla hjälp mig tänka! Jag vet inte vad jag ska säga för att han ska återfå tanken på att arbeta i steg och ta ansvar för sitt tillfrisknande, för nu är han bara hatisk mot mig och beter sig som en tonåring.

Jag ska försöka förklara utan att berätta för mycket, då jag vill vara anonym. Vi träffades för 6 ½ år sedan. För 11 år sedan gjorde jag något som han tidigt i vårt förhållande förklarade att han inte kunde acceptera. När han frågade om detta, förnekade jag att jag gjort det och hoppades att det inte skulle komma fram. Jag skämdes för att jag gjort det, pga olika anledningar, och vill inte berätta för någon mer än de som redan visste. För någon månad sedan uppdagades det och han känner sig lurad och tycker att jag utgett mig för att vara någon annan än den jag är. Jag vill att han ska förstå mig och förstå att det måste finnas någon rim och reson i hans upplevelser av det, efter alla saker jag förlåtit honom för under tiden da han var i aktivt missbruk. Jag har gett honom måste chanser att visa att han kan förändras (och han har tagit dem). Nu tycker jag att han kan ge mig en chans att visa att jag inte är den han tror jag är. Han har som sagt berättat för sin sponsor som gett honom bra råd och det kändes bättre, men vissa dagar är allt svart och han kan bara tänka på vad jag gjort och att jag ljugit. De dagarna når jag inte fram till honom. Jag skulle önska att jag kunde prata med sponsorn och ge min version av allt och att han kanske kan hjälpa mig nå fram de dagar det känns tungt. Vi väntar vårt andra barn och behöver verkligen lösa det här på rätt sätt.

Jag tror absolut att det är som du säger och jag ska försöka prata med honom om det när nästa mörker kommer.
Tack så jättemycket för all hjälp och stöd! Känns skönt att veta att det finns medmänniskor som inte bara säger att jag ska lämna honom, för det finns inte i min världsbild efter allt vi tagit oss igenom under dessa 6½ år tillsammans.