Reser i jobbet, lämnar barnet hemma med pappan.

Jag skulle inte bry mig för min dotters skull om hon var så liten, däremot när hon blir större skulle jag tacka nej till resorna, för mig signalerar det fel att välja bort så pass mkt som 2 familjekvällar/nätter i veckan (jo jag förstår att hon är med pappan men men).

Jag tror knappast att barnet tar någon skada av att vara ensam med sin pappa.
Här var jag bor är det rätt vanligt att folk jobbar på sjön vecka / vecka och inte har dom barnen tagit skada av det heller.

Nej det är ju ett dilemma. Samtidigt tänker jag att när killar gör det så verkar inte folk "reagera" så mycket men när en mamma gör det så verkar det vara "värre" eller så är det bara jag som är känslig ...

Jag tycker inte att du ska ha dåligt samvete, det finns hur många män som helst som reser och sover borta på grund av sina arbeten. Om du trivs med ditt arbete och tycker att det är skönt att komma bort ibland så gör det dig antagligen till än bättre och mer nöjd mamma. Dessutom är du en bra förebild för ditt barn när du visar att man kan göra karriär som kvinna:)

Har inte ens reflekterat över vilket kön som reser, ärligt talat känner jag faktiskt absolut ingen som sover borta 2 nätter i veckan.

Klart det är samma för män o kvinnor :O)

Tyvärr tänker de flesta inte så...det är fortfarande mer accepterat att en man prioriterar sin karriär, reser mycket i arbetet eller jobbar över än att en kvinna gör det. Kvinnor förväntas prioritera barn och familj och kan anses vara "egoistiska" om de prioriterar sin karriär, fast de som TS har möjlighet att kombinera familj och karriär på ett bra sätt.

Kanske inte så kul när barnet flyttat hemifrån och du inser att du låtit åren gå och inte gett dig tid att vara tillsammans med barnet så mycket....  På dödsbädden är det sällan någon som ångrar att han/hon arbetat för lite.  

Barnet klarar sig säkert med "sin härliga pappa"

Men att vara borta två dagar per vecka tror jag knappast ger ångest på dödsbädden.

Det här barnet har ju förmånen att få vara med sin ena förälder, barnet blir ju inte lämnat till okänt folk!

Läs innantill; jag skrev att barnet säkert har det  bra!

Jag läste och eftersom du satt orden inom " så lät det ironiskt.