19 månader och vansinnesutbrott. Trotsålder?!

Pratar du om min son? ;) Han började få riktiga utbrott när han blev 18 månader, någon vecka innan han började förskolan (puh, då kunde vi utesluta det som anledning). Det höll i sig en månad, men den senaste veckan har han varit glad och harmonisk och motgångar tar han äntligen med ett leende.

Någon gång under den här vråliga månaden googlade vi till oss kunskapen om att det finns en krisålder kring 1½ år, då de regredierar och kommer ut som lite mer balanserade små människor.

Men jag märkte också på min son att han blev klängig och ledsen när han kom hem från dagis, speciellt de första två veckorna, och jag tror att han behövde tanka extra närhet. Så vi har försökt att krama oss genom krisen, och tror att det funkat.

Hoppas att det blir likadant för er, att det går över snabbt och att även ni snart kan se fram emot tvåårstrotset!

Tack för svaret SallyW! Har googlat lite också och ja det verkar ju som att det kan börja redan i 1,5-årsåldern. Bara det att det är synd att det är precis när han ska börja dagis. Nu vill man ju helst bara krama och krama och inte uppfostra

Någon mer som känner igen sig?

Fyra år senare! Hur har det gått för er? Hur är era barn i dag ? Hur gjorde ni? Har en 20 månaders som är precis som ni beskriver, började när han va 18 månader o vissa perioder är han värre o vissa bättre.. Kan räcka med att han tappar en krita på golvet o han skriker o skriker o grinar i stället för att hoppa ner o hämta kritan. Han går inte på dagis vi väntar på plats o det är bara mig han är så här mot, men jag har haft all ansvar över han sedan han föddes, hanns pappa bor med oss men har alkohol problem o tar inte så mycke ansvar!

Det är inte trots. Närmandefasen