Någon mer som förlorat en förälder i cancer?

jaa min pappa dog i skelettcanser när jag var 5. tänker mycket på hur det blir med mitt barn. eftersom jag har så få minnen...

Min pappa dog i levercancer när jag var 10 år. Det blir 18 år sen i juni, men ibland känns det som att det var 18 månader sedan. Jag mår ju bra, men det är klart att jag känner mig ledsen över att han inte funnits i mitt liv. Det är så mycket jag hade velat fråga honom och det är så mycket jag hade önskat att han fick vara med om i mitt och mina syskons liv.

Min mamma dog för 6½ år sedan (oktober 2003) i Malignt Melanom. Vi hann gifta oss på sommaren, men sen på hösten så dog hon. Jag var då 23 år gammal.

Vi fick vår son i oktober 2004 så hon hann ju inte alls träffa honom, men visst! Det går nästan inte en dag utan att jag tänker på henne och att hon fattas mig!

Men jag mår bra, har två "extra" mammor som "tar hand" om mig  ;)  min moster och min mammas bästa kompis. Det är såå skönt att ha dom att fråga om diverse olika saker! För att vissa saker känns som om det bara är mamma som kan svara på, än om jag har en underbar relation med min pappa!

Inte än....men min mamma har obotlig cancer och kommer att lämna oss, vi vet inte när.

När jag var runt 17 år hade min pappa lungcancer men han klarade av det och blev frisk.

Inte trodde man att man skulle behöva uppleva att mamma också skulle få cancer.

Jag beklagar era sorger!

min pappa avled dagen innan valborgsmässoafton 2004 i hjärntumör..
han hade varit sjuk en gång innan men fått den bortopererad och återhämtade sig hyffsat bra.. några år senare blev han åter dålig.. tappade talförmågan till slut osv..

vi hade ingen vidare bra kontakt, bara sporadiskt..
men jag och min syster satt vid varsin sida om honom när han gick bort och höll honom i händerna..
det var fruktansvärt ledsamt!:(

fick mitt första barn förra året och tänker ibland på hur otroligt STOLT och GLAD han hade varit i min son, hans första barnbarn!!

Gustie, nej man tror ju inte det! Min mamma fick äggstockscancer för några år sen, men är nu cancerfri *tar i trä*. Båda mina föräldrar fick cancerformer som de inte är i riskgruppen för. Min pappa som var absolutist fick alkiscancer och min mamma som fött 6 barn fick cancer som man "ska" vara skyddad från ifall man fött 3 barn. ORÄTTVIST!

Min mamma gick bort 090703.. 48 år gammal.. 7 barn fick hon, 2 dog.

Har väldigt mycket agg mot min mamma, många svek, många motgångar och visad kärlek på bakvänt sätt... Hon blev aldrig mormor och hon fick inte veta om vår förlovning och vårt planerade bröllop.  

Hon gick bort i lungcancer, vägde max 40 kg på slutet! Träffade henne i februari för sista gången.. Då gick jag sönder inuti! Min överviktiga mamma såg ut som en anorektiker!

Jag har förlorat både min mamma och pappa i cancer. De gick bort nästan samtidigt. Pappa hade varit sjuk länge, i flera år. Vi visste att han skulle dö. Min mamma fick beskedet i augusti för två år sedan. I mitten på oktober gick hon bort. Knappt tre månader tog det. Det var en vecka efter att pappa dog. Det var helt overkligt. Vi hade två begravningar att planera. När jag tänker tillbaka på det är allt som en dimma, det känns inte som att det var jag eller mitt liv.

Min mamma gick bort i cancer för fem år sedan. Hon valde att Vårdas hemma o jag o min a syskon tog hand om henne plus sjukpersonal. Fick mitt första barn under tiden, hon va sex månader när min mamma dog, hon va bara skinn o ben. De va hemskat, allt va hemskt, mår fortfarande dåligt över det, men också över att jag aldrig fick ha en riktyig mamma-dotyter relation med min mamma för att hon va psykisktinstabil o missbrukaede under nästan hela min uppväxt. Vet inte riktigt hur man kommer över en sån sorg. Kram till er alla.

Min mamma gick bort i cancer i fredags, hon blev 62 år. Hon fick en hjärntumör (malig gliom typ 4) och låg på hospice sista veckan. Jag och syskonen var där och vakade över henne hela tiden. Känns overkligt att hon är borta. Min son är 18 månader och mamma kallade honom "Sudden". Allt känns overkligt just nu. Att allt är fortfarande är så normalt. Att det snöar, folk skrattar, jag skrattar, borstar tänderna...har svårt att ta in det hela.