Fler som har/har haft ångest inför förskolestart?

Tror att det är riktigt vanligt men då bara efter vad jag hört och själv varit med om. Skulle själv skola in dottern som 2,5 åring men backade ur då jag tyckte att hon var så liten - det kändes helt enkelt inte rätt. Sen måste du naturligtvis inte gå ifrån din dotter om hon gråter, även om jag tyvärr tror att det i varje fall ibörjan är ganska vanligt att det blir så. Gick själv ifrån en ledsen dotter men då efter att ha pratat med dagispersonalen och sett att det "bara" var krokodiltårar. Det är jobbigt men på något vis måste man ju skola in. Sen kan man ju alltid ringa och höra hur det går och det är ju bra - har varit en stor lättnad för mig. Lycka till!

Hej! Min dotter är 13 månader nu o jag ska vara hemma ett bra tag till, väntar en till bebis i augusti. Men har tänkt att skola in dottern i januari 2011, då hon nästan är 2 år.
Men har redan lite ångest över detta då hon inte varit ifrån oss nästan nånting, men tror nog att det största problemet ligger hos mig själv(försöker intala mig det iaf)
Hon älskar att vara på öppna förskolan o leka o träffa andra barn, därför tror jag att hon skulle gilla o gå på dagis. Men så ibland så får jag dåligt samvete över att jag ska gå hemma med bebis medans hon ska till dagis, usch vet inte riktigt....

Men förstår dina känslor så väl!!
Hoppas allt går bra=)

Lösningen är enkel, lämna inte det större barnet på dagis! Vi väntar vårt andra barn i oktober och jag vill inte lämna vår dotter på förskola! Hon har ju varit hemma med mig och maken hittills, och nu känns det fel att skjutsa iväg henne till förskola bara för att hon får ett syskon. Har startat en tråd om det här - www.familjeliv.se/Forum-3-161/m50860314.html där jag fått många fina reaktioner.

"Problemet" är att min dotter är jättesocial och älskar att leka med andra barn. När vi är själva hemma för mycket så blir hon lite rastlös. Vi har en förskola utanför oss och hon står ofta i fönstret och säger "barn" och kikar på barnen. Jag känner att jag inte kommer att ha möjlighet att ge henne den stimulans som hon förtjänar, varken som höggravid eller när bebisen är pytteliten...

En kompromiss är kanske att jag låter henne vara där mellan 9 och 12. Då hinner hon ha roligt och leka med de andra barnen, utan att jag behöver väcka henne tidigt och hämta henne sent.

Strumpan08: Har ni släktingar i närheten som du/ni har möjlighet att få avlastning av och som kan leka med er dotter när du inte kan?

Jag hade också jätteångest inför vår sons förskolestart, men det har gått jättebra, vår son är också jättesocial och älskar att leka med andra barn, så jag tycker absolut att hon skall få börja förskolan, förbered dig bara på att inskolningen kan vara tuff med mycket gråt men sedan kommer hon älska det! Hon behöver ju inte vara där så långa dagar om du är hemma?

Okej, men försök att fokusera på det och släppa ångesten och oron, hon är ju väldigt nära dig ändå och behöver den stimulansen kanske då. Min dotter är mer försiktig, hon gillar att vara med andra barn men jag tycker att 3 timmar på öppna förskolan räcker för henne, hon är så nöjd så med att pyssla med sina saker här hemma, vara ute på gården och i lekparken och göra sånt.

Vi har min mamma och mina syskon, och de bor ju "nära", 15 min med bil kanske, men de har sina liv med skola och jobb och sånt. Men när jag är hemma med dottern sitter jag ju inte och aktivt leker med henne hela tiden, hon brukar vara nöjd bara jag sitter på golvet med henne, och det kan jag ju göra med en spädis i knät också.

Varför så bråttom. Din dotter är ju bara 1 1/2 år. Hon har inget behov av att gå på förskola. Hennes behov är att vara med sin mamma. Det räcker i den åldern. 

Du är inte ensam om att ha ångest inför inskolningen.
I princip alla barn blir ledsna i början när de blir lämnade på förskolan. När föräldrarna lämnar på morgonen så kan barnet skrika och gråta hjärtskärande. Det föräldrarna inte ser är att gråten går över på ett par minuter och barnet är hur nöjt som helst.
Det jag dock har märkt är att barn som går 15 timmar har svårare att anpassa sig eftersom de inte är där kontinuerligt. Nu vet jag inte om din dotter ska gå heltid i början eller om hon ska gå 15 timmar.

Alla barn är olika, men personligen tycker jag inte att barn på 1,5 år är i "behov" av att gå på förskolan. Andra barn i all ära men så små barn har större behov av sina föräldrar. Jag förstår att man inte har nåt val ifall man måste börja jobba, men om man ändå ska gå hemma så tycker jag att man kan vänta med inskolning fram till dess barnet är två år. Då har barnet nått en utvecklingsnivå då det kan uttrycka och hävda sig i konkurrensen bland de andra barnen.

Tack för era svar!

Hade jag "bara" varit hemma så hade hon gärna fått vara hemma med mig. Då hade vi kunnat gå till parken, öppna förskolan etc som vi gör nu. Nu är jag ju gravid med foglossning som kommer krypandes, och blir det lika som sist (när jag var gravid med henne) så kommer jag inte att kunna gå om någon månad eller två. Då är det jättesvårt att roa ett sådant aktivt och socialt barn.

Jag tror att hon är ganska "tidig" med det mesta. Hon är nu snart 20 månader, men leker och pratar som om vore två år (enligt andra, själv har jag ingen koll). Kanske kan det vara därför hon har större behov?

Vi har inga släktingar nära som kan avlasta. I så fall hade hon ju kunnat få leka en stund med mormor/farmor/annan emellanåt, men det är alltså inte ett alternativ.

Med andra ord så känns förskolan som det enda alternativet som är vettigt för henne, men någonstans inom mig så känns det ändå inte helt bra. Vi får helt enkelt testa och se hur det går. Känns det fel i hjärtat så får vi helt enkelt anställa en barnvakt/barnflicka eller något som kan leka med henne hemma när jag har alltför ont.

Kan ju också tillägga att jag är en väldigt överbeskyddande mamma, men hon är ju så underbar...

Mrs Cykel: Tycker absolut inte att du gör fel om du skolar in henne på förskolan, vi resonerade precis som du, vår son har alltid varit tidigt socialt och han älskar att gå dit!