Skämmer vi bort våra barn mer idag än förr?

Idag klagas det mycket över bortskämda barn och curlande föräldrar. Barn verkar ha en alltmer attidtyd till vuxna, aktoriteter och bete sig som om de får göra nästan vad som helst utan konsekvenser. Man hör talas om ungar som kastar snöbollar i ansiktet på en bebis när mamman är ute och går med den i barnganen (en tråd här på FL) och om barn som allt mer sätter sig emot t.ex. lärare i skolan bara för att de inte tycker om att bli tillsagda eller för att de inte vill göra något. barn som lägger sig ner och skriker i affäreren för att de inte får det leksaken eller godiset de ville och förälder som ger med sig för att den inte orkar bråka och för skammen. Om föräldrar som ger sina barn nästan allt vad de pekar på och som köper nytt när barnen slarvar bort något. Förälder som inte begär att barnet ska hjälpa till hemma och sköter det mesta åt barnet så den stackaren slipper ta ansvar, för oj det är är ju skadligt för barn att lära sig ansvar!

Med detta i åtanke så verkar det som vi verkligen skämmer bort våra barn, inte alla, men det är dessa man lägger mest märke till ute i samhället och i ens egen närhet. Så är det verkligen så...

Skämmer vi bort våra barn och gör våra barn till ouppfostrade skitungar som tror handlingar inte får några konsekvenser?

För vad jag kan se så är det precis detta som verkar pågå och nu säger jag inte att alla barn är små hemska monster, men är det okej att barn får bete sig på detta sätt? Frigörande från föräldrar och allt, men inte ska de väl få bete sig hur som helst och tro hur som helst. Det är ju föräldrars och vi vuxnas ansvar att förbereda dem på vuxenlivet, inte göra så att de tror att allt handlar kring dem och konsekvenser finns inte.

Eller har jag fel?