svärmor

Har en son på 1 år och vi brukar hälsa på hans farmor och farfar.
Problemet är att farmorn försöker fostra vår son på ett sätt jag verkligen inte tycker är okej.

Ett exempel: det ligger tidningar på tv bordet, sonen står vid bordet och börjar pilla på tidningarna hans mormor sitter i soffan och säger Nej (barnets namn) hon gör det några gånger men pojken förstår inte och tar en tidning bara håller i den då hoppar hon upp fort som bara den, rusar dit och sliter tidningen ur hans hand och slänger tillbaka den häftigt på bordet där den låg så det smäller. hon verka ganska aggresiv och uppjagad när hon gjorde detta, jag själv satt en bit ifrån och var helt mållös, men som tur var sa iaf pojkens pappa till henne (hennes son) att hon inte behöver skrämma honom med ganska bestämd ton.

Vet inte men känns liksom inte riktigt bra, kan hon bete sig så när vi sitter brevid hur är hon då när vi inte är där de få gångerna hon är barnvakt. min oro grundar väl sig i att hon slog alla sina barn som små 2-5 år gammla, en del av uppfostran tydligen tyckte hon, hon vet inte om att jag vet det, men min karl har berättat för mig.

Hon säger ofta hur jag ska göra och säga till sonen för att uppfostra, vilket jag inte tycker är min stil. min son lyssnar på mig fast jag inte skriker på honom, om man skriker hela tiden så slutar väl barn lyssna tillslut. jag tycker hon kan hålla sig lite i bakgrunden och låta mig och pappan sköta uppfostran hon har ju redan fostrat fyra barn.

vet inte hur jag ska göra, ska jag be min karl prata med sin mamma eller ska jag vänta tills det händer något igen och säga ifrån?

Dianas

Äldre 23 Feb 00:54

#1

skrev fel, inte mormor, farmor ska det såklart stå !

sannzibar

Äldre 23 Feb 00:58

#2

Be din man prata med henne först sen kan du oxå vara med o prata om hur ni vill uppfostra eran son och att hon måste backa lite med dom saker ni ej tycker är ok, vi har fått gjort så med farmor o farfar och det börjar sjunka in nu att det är vi som är föräldrarna =)

Kram

far

Äldre 23 Feb 06:37

#3

Om farmor vill att ni skall komma och hälsa på med hennes lilla barnbarn, då får hon väl lugna ner sig lite. Samtidigt är det ju henne som bestämmer i sitt eget hem.

Så det är ju lite komplicerat. Säg till din svärmor hur du känner det, var öppen och föreslå att hon kan komma hem till er i stället, när hon vill omgås, för hemma hos dig är det ju NI som bestämmer....

Dianas

Äldre 23 Feb 14:39

#4

Sannzibar: ok tack för tipset :) men ber nog min karl prata med henne..rädd för att hon tar det fel och blir förbannad på mig.
va skönt att ni får vara föräldrar nu! jobbigt när folk tar över föräldra rollen.

Far: saken är den att vi bor en bit ifrån och hon skulle aldrig orka ta sig ditt men vi är unga och har inga problem att pendla dit ibland. visst hennes hem hennes regler, men hon kunde då be mig eller pappan att säga till honom istället för att hon tar saken i egna händer? hos mig får han leka med vissa tidningar, får han inte det där så kan hon säga till mig så jag vet och inte bara börja gapa och slita i saker, alla blir ju rädda :P
sen skulle jag aldrig kunna prata direkt med henne om den saken, hon skulle bli sårad eller rasande tror jag.

Hon Utan Namn

Äldre 25 Feb 15:55

#5

Men usch!
Var med om något "liknande" för ett par dagar sedan. Min son levde rövare och höll på att slåss hela tiden, och jag var hemma hos en väninnas mamma och fikade. Eftersom min son brukar ha en sån här dag när han kör världens race på att vara pisspotta, och sen blir en rätt så trevlig unge igen, så har jag inte riktigt fått in rutin på hur jag lär ungen att sluta slåss...
Efter ett par timmar rann tålamodet av mig. Jag ställde mig på knä, fick världens knyte rakt på näsan (vilket gör jävligt ont för övrigt info) och tog tag i hans händer och frågade argt om han ville att jag skulle slå honom?

Då säger min väninnas mamma: "Gör det, det hade jag gjort. Du behöver ju inte slå så hårt..."

Själv klädde jag på ungen kläder och gick ut och åkte pulka. Voila. Bort med lite energi, och senare på kvällen hade jag min lilla kille tillbaka igen...

Dianas

Äldre 25 Feb 21:45

#6

Hon Utan Namn skrev 2010-02-25 15:55:26 följande:

Men usch!Var med om något "liknande" för ett par dagar sedan. Min son levde rövare och höll på att slåss hela tiden, och jag var hemma hos en väninnas mamma och fikade. Eftersom min son brukar ha en sån här dag när han kör världens race på att vara pisspotta, och sen blir en rätt så trevlig unge igen, så har jag inte riktigt fått in rutin på hur jag lär ungen att sluta slåss... Efter ett par timmar rann tålamodet av mig. Jag ställde mig på knä, fick världens knyte rakt på näsan (vilket gör jävligt ont för övrigt info) och tog tag i hans händer och frågade argt om han ville att jag skulle slå honom?Då säger min väninnas mamma: "Gör det, det hade jag gjort. Du behöver ju inte slå så hårt..." Själv klädde jag på ungen kläder och gick ut och åkte pulka. Voila. Bort med lite energi, och senare på kvällen hade jag min lilla kille tillbaka igen...

Okej, hoppas hon skojja. man kan ju inte hamna på samma nivå och slå sitt barn i ansiktet, då kan ju barnet få för sig att det är okej. visst att man kan "hota" dom lite och höja rösten men att aga sina barn är så 1900 tal, och aga andras barn ska vi inte tala om !
Va bra iaf att hon inte tog saken i egna händer och smälde till ditt barn, men då hade hon legat ner förstår jag :)
Va skönt men då vet ju du vad som passar dig och din grabb, han var säker bara utråkad, brist på annat och beteede sig därefter.
tycker det är okej om andra säger till mitt barn om inte jag hinner före, men säga ifrån och uppfostra är två helt olika saker, ingen ska uppfostra mitt barn förutom jag och pappan, och vi kan till och med ha svårt att sammsas ibland om vad som är för mycket eller för lite.

Hon Utan Namn

Äldre 26 Feb 16:41

#7

Dianas skrev 2010-02-25 21:45:35 följande:

Okej, hoppas hon skojja. man kan ju inte hamna på samma nivå och slå sitt barn i ansiktet, då kan ju barnet få för sig att det är okej. visst att man kan "hota" dom lite och höja rösten men att aga sina barn är så 1900 tal, och aga andras barn ska vi inte tala om !Va bra iaf att hon inte tog saken i egna händer och smälde till ditt barn, men då hade hon legat ner förstår jag :)Va skönt men då vet ju du vad som passar dig och din grabb, han var säker bara utråkad, brist på annat och beteede sig därefter.tycker det är okej om andra säger till mitt barn om inte jag hinner före, men säga ifrån och uppfostra är två helt olika saker, ingen ska uppfostra mitt barn förutom jag och pappan, och vi kan till och med ha svårt att sammsas ibland om vad som är för mycket eller för lite.

Absolut, håller med dig helt och fullt! Tyvärr tror jag inte hon skojjade, kanske därför jag har hakat upp mig på det...
Nu är ju ditt barn mindre, och att pilla på tidningar är ju långt ifrån att slåss, så där fungerar nog inte att göra det roligare, för just då var nog tidningarna det roliga!

svärmor

INNEHÅLL