Jag gjorde abort i oktober för vi bestämde tillsammans att vi inte var redo. Har ångrat mig enda sen dagen jag gjorde det.. jag vill bara bli gravid nu, finns de nån som ångrat sig och blivit gravid? jag är så ledsen, gråter varje kväll
Men tösen då :(
Försök att inte klandra dig själv för hårt. Du har gjort något som du nu ångrar MEN:
1. Hormonerna rasar i början av en graviditet och man tänker inte alltid klart
2. Hade du fått stöd från omgivningen (din partner?) så hade du med all sannolikhet inte gjort abort.
Så jag tycker inte att du ska vara så hård mot dig själv. Tillåt dig sörja det du förlorat, men klandra dig inte för mycket för ditt "val". Det är inte alls konstigt att du mår dåligt nu, som jag skrev så är man inte helt "rätt" i huvidet i början av en graviditet och det är mycket lätt att man fattar "fel" beslut. Man är så oehört känslig och allt känns omöjligt. Sedan efter aborten stabiliserades din kropp och du kunde tänka klart och du ångrade dig och nu mår du dåligt. Det är helt normalt.
håller med föregående inlägg.
varför har din kille inte stöttat dig?
blir så jävla less på killar som anser att abort är som besök hos tandläkaren, det är ju inte de som gör abort eller sitter på psyket efteråt.
och jag blir rasande när jag läser om mannens "rätt" att inte bli pappa när graviditeten är redan faktum.
din reaktion är helt normalt, skulle jag säga.
Jag gjorde abort i slutet av oktober och har gråtit mycket över den. Kunde jag vrida tillbaka tiden hade jag inte gjort abort. Det blev dessutom lite komplikationer med min abort och jag har varit riktigt riktigt rädd för att något skulle ha skadats inne i mig. För att slippa oroa mig var jag hos gynekologen tidigare i veckan. De bekräftade att allt såg bra ut, allt från livmoder till äggstockar. Efter det beskedet så har jag mått mycket bättre. Vi planerar ev att bli gravida i början av sommaren.
Stora kramar till dig.
Gjorde abort för 6 år sen då vi tyckte att ett barn passar inte i vårt liv. Har ångrat mig och tänker på det nästan varje dag. Men vi var i chocktillstånd och det var svårt att se konsekvenserna. Svårt att tänka riktigt klart när det är kvicka beslut som ska tas.
jag gjorde abort i maj 2009 och ångrade mig varje dag. det blev värre med tiden och i september-oktober var det som värst. då kunde jag sitta en hel kväll och bara se in i väggen och deppa..
i november blev jag gravid igen och är nu i vecka 18.. :) tror det var meningen på nått sätt .. hade nog inte klarat sorgen annars.
man ska tänka efter många gånger innan man gör en abort. tyvärr är man inte riktigt sig själv när alla hormoner spelar med en, och man kanske gör nåt man egentligen inte skulle gjort annars. men man får se det för vad det är och tro på sig själv. hoppas du blir gravid snart igen om du vill det :)
Jag läste en gång statistik på hur många som gör abort och sedan blir gravida inom ett år efter aborten. Därför att de ångar den alltså. Minns inte hur stor procentsats det var. Men den var hög. Så det verkar vara väldigt vanligt att ångra en abort.
Eftersom du gjorde aborten med din vilja och att ni inte var redo, så vad glad över du tog ditt ansvar som människa och inte satte ett nytt barn till världen. Du behöver dock bearbeta din händelse och jag rekommenderar varmt att du pratar med en kurator eller psykolog.
Jag gjorde en abort för några år sedan och ångrade mig fruktansvärt mycket efter det. Jag gjorde aborten för att min dåvarande kille inte ville ha barnet. Var i något chocktillstånd och insåg inte förrän efteråt vad jag hade gjort. Hade inte lyssnat på mig själv.
Jag och min dåvarande pojkvän blev gravida för några år sedan. Det var (trodde jag) ett stadigt förhållande som då pågått i tre år. När graviditetsbeskedet kom var det en chock för oss båda. Tyvärr bemötte pojkvännen det med "du får välja - mig eller baby - för jag vill inte ha barn vid den här tidpunkten i mitt liv"
Valde då att göra en abort, grät mig igenom hela processen både innan och efter.
Nu har jag en liten son som snart fyller 1 år med en helt annan man. Från det att jag fick veta att min lille son skulle födas så kom alla känslorna tilbaka på nytt. Hade jag gjort rätt som valde abort första gången? Var jag säker på att jag skulle behålla det här barnet eller skulle det bara bli som ett substitut för det jag valt bort tidigare?
Men när allt känns svart och dystert så brukar jag tänka att det beslut som jag tog då var rätt då, de beslut jag fattar nu är rätt nu. Om jag inte hade gjort en abort då hade jag aldrig träffat min nuvarande pojkvän och jag hade inte haft min underbare lille son.
(Alternativet för mig hade antagligen varit att vara ensamstående mamma i beroendeposition gentemot mina föräldrar...)
Ingen kan fatta så svåra beslut åt dig som huruvida du ska försöka bli gravid på nytt. Det enda jag kan säga är att man ibland stänger in sig i sorgen över det som hade kunnat bli och därför inte ser sin situation klart. Om du inte är 100 % säker på att ni vill ha ett barn tillsammans och att er relation klarar det ska ni inte skaffa barn tillsammans. Ett "nytt" barn är aldrig en ersättning för det som man valde bort. Och det är jobbigt att ha ett barn. Den gamla klyschan att det förändrar "allt" stämmer fatiskt delvis 
Bara du känner dig. Hur du än väljer så är det rätt beslut om du väljer det som du känner att du tror på.
Hoppas att allt ordnar sig för ddig! Tusen styrkekramar (från en som varit där)
Jag har gjort en abort för 3 månader sen och känner exakt samma sak...Inte så att jag sitter och deppar och stirrar in i väggen, utan det känns som en del av mig saknas..Innan var jag emot barn och ville absolut inte bli ung mamma, nu ångrar både jag och pappan beslutet.
Efter jag hade gjort medicinska aborten så ångrade jag mig djupt..det gör jag än idag! är bara 18 år, men är det rätt så är det rätt. Låt inte din pojkvän ta ditt beslut, det är kvinnans beslut. Du ska dock tänka igenom det, klarar jag av det? har jag råd? mm...
Däremot så tror jag på ödet...för inte så länge sen gick jag till ungdomsmottagningen och fick p-plåster utskrivna, jag var som tveksam om jag skulle börja eller inte..när jag gick till apoteket och tänkte hämta ut dem så var DEM SLUT!! Så hon i kassan fick ringa och kolla på ett annat apotek, SLUT DÄR MED!! Och de var sista dan jag kunde börja med nått nytt preventiv medel.
Berättade åt min pojkvän, och han sa direkt - det är nog meningen att vi ska skaffa barn..
Och det tror jag med, har aldrig vart med om att det är slut överallt och bara någon dag innan gick kondomen sönder. Kanske ödet? Jag vet inte, men jag väntar spänt med ett positivt resultat på stickan..hoppas hoppas! och jag har mått dåligt varje dag, vill bara vara gravid igen. så det du känner är fullständigt normalt, det är för att man får moderskänslor som håller i sig...:(
hoppas du börjar må bättre snart, förstår precis vad du gått igenom.. kramis
Lycka till, en stor kram till dig!!