Vår katt har börjat bita/jaga barnen. Vad göra?

Låter som vår katt och vår bebis har inte kommit än.
Eftersom det är en utekatt så är det antagligen inte uppmärksamheten, som en innekatt kräver på ett helt annat sätt. Men jag följer tråden på tips, utan att kunna ge dig nåt råd direkt..

Jag hade inte vågat haft kvar katten. Han biter, gnager.... Låter som en tidsfråga innan nått värre händer, t.ex. att barnen blir klösta i ögonen. Tyvärr.

Jag tror också att katten leker med dem. Jag hade en katt förut som gjorde precis så. Men det var inga problem då det inte fanns några barn, och alla tyckte att det var en riktigt festlig katt som kunde leka så.

Men i ditt fall, så måste det nog få ett stopp. Ni borde försöka tillrättavisa katten då den börjar med leken. Kanske genom att ett skarpt "Nej!" eller "Fy!"och samtidigt ta ett bestämt grepp och hålla tillbaka den när den gör ett utfall, så att den lugnar sig och inte kan hoppa upp på benen. Inget våld mot katten förståss.

Om inte det hjälper med tillrättavisningar, så måste den nog omplaceras tror jag.

Min katt gör också så när han leker, smyger på och "fångar" och "dödar" något som rör sig, t ex händer, fötter. Han kan vara ganska hårdhänt ibland, men det är faktiskt vårt eget fel som lekt med honom på det sättet.
 
Vill jag inte vara med sitter jag antingen helt stilla och ignorerar honom, efter en stund är det inte så kul längre och han tröttnar. Eller så ger jag till honom något annat, en leksaksmus, en kudde, penna eller vad som finns till hands, bara det rör sig brukar han ge sig på det i stället. Annars kanske ni kunde ha en vattenflaska tillgänglig och spruta en skvätt på honom när han leker med folk eller fel saker? Inte skadligt på något sätt, men det brukar ge rejäl effekt...

Ögonen är inte intressanta det är rörliga delar som armar och ben.

Han har helt enkelt inte bara lite överskottsenergi? Leker tycker jag det är uppenbart att han gör och antagligen för att han har tråkigt. Om ni vill hålla honom borta från barnen får ni hitta ett sätt att aktivera honom så att han blir trött. Hihi barnen kanske kan leka med en radiostyrd bil med kissen?

Eller är han ute lika mycket som vanligt denna vinter? Våra katter är mycket busigare än vanligt just därför att de inte vill gå ut i kylan och göra av med all energi. Som tur är leker de med varandra.    Tom min äldsta katt, som i princip aldrig får ryck eller är busig drar nu av lite repor här hemma just för att hon inte är ute lika mycket som vanligt. (De får gå ut hur mycket de vill, men kommer snart och jamar och vill in.)

Detta började tidigare än snön - men har blivit värre.

Jag tror också det kan hjälpa att ni leker med honom, för det låter väldigt mycket som lek från hans sida!

Vi har lite liknande problem med vår ena katt och en bekants katt började göra precis som våran katt vid samma tidpunkt konstigt nog och vi bor många mil från varandra så katterna har aldrig träffats. De började i höstas me att katten började jaga barnens fötter, hon satt under bord och stolar m.m och sen kastade sig rakt på fötterna på enbart barnen som är 5,5 och 2,5 år. Vi sa ifrån direkt för barnen tyckte inte alls om de och de fanns ju även risk för att katten skulle skada sig när hon kastade sig på deras fötter utan förvarning. Barnen hade ju kunnat trampa på henne m.m. Sen lite senare under hösten va de mer och mer våran yngsta på 2,5 år som råkade ut för katten och då va de inte lek med fötterna längre utan då kastade hon sig på dotterns ben (oftast när dottern va uran byxor) och rev henne som en galning utefter hela benen och bet henne samtidigt i rumpan. Katten har alltid blivit tillsagt ordentligt varje gång hon gjort nått och hon håller sig då borta en liten stund från barnen. Men bara en kvart senare kan hon göra om samma sak igen. Sen under vintern blev de ännu värra. Nu anfaller hon dottern när dottern sitter och leker på golvet, då flyger katten på henne i full fart med öronen bakåt och hugger henne över hela kroppen om och om igen och de blir sår då av tänderna. Katten är en utekatt och som tur är älskar hon att vara ute så nu är de enbart ute hon får vara sen i julas då hon blev värre. Hon har våran bod att gå in och lägga sig i så hon behöver inte frysa ute och hon har alltid fri tillgång till mat och vatten. Ute gör hon inte barnen nått och dom kan då gosa med henne när en vuxen är med hela tiden eftersom vi inte litar på katten längre. Hon är hur kelig och mysig som helst annars och har aldrig någonsin gjort illa någon förut. Hon tog aldrig ens ut klorna när hon lekte som kattunge. Sonen som är 5,5 år va hon på ett tag i höstas me och hoppade upp och bet tag i hans byxor bak i rumpan och hängde sig fast m.m så han blev rädd. Vi har varit vid veterinären me katten och tagit massa prover m.m men dom hittar inget fel på katten. Som sakt så har några bekantas katt börjat göra precis samma saker mot deras småbarn. Våran katt har aldrig gått på en vuxen än så länge mer än att hon försökte leka med våra fötter vid 2 tillfällen i höstas, men vi sa ju ifrån direkt såklart.
Så nu vet vi inte riktigt vad vi ska göra med katten, hon är enbart 1 år gammal och vi har fött upp henne själva. Hennes mamma har aldrig någonsin gjort sånt här och hon har aldrig ens råkat riva någon av misstag när hon lekt eller nått och hon är helt genomsnäll i alla lägen. Men de va ju den andra ktten me från början. Hon har aldrig råkat ut för något heller och barnen har aldrig varit dumma med henne, så hon har ingen annledning enligt oss att göra som hon gör. Jag håller ofta på med henne eftersom barnen inte får de längre och vi leker med henne, aktiverar henne på olika sett så jag har svårt att tro att de skulle bero på de.

Veterinären sa att de va upp till oss vad vi skulle göra med katten men dom rekommenderade inte att vi omplaserade henne, utan då hellre avliva katten. De är ju ingen som vet om hon sen kommer gå på vuxna också så de hjälper ju kanske inte att de inte finns barn i hemmet. Hon har alltid älskat barn och de märks att hon fortfarande gör de för de har alltid varit barnen hon velat mysa me och så är de fortfarande.
Vi väntar ju även en bebis och de känns väldigt otryckt att ha kvar katten då eftersom en bebis ofta ligger på filt på golvet och leker m.m och på sommaren står ju alltid altandörren öppen och då kan ju katten gå ut och in som hon vill. Och vi kommer aldrig hålla på att ha dörren stängd hela tiden för de går inte pga värmen inne då och barnen måste få gå ut och in som dom vill och leka. Och en nätdörr eller liknande kommer heller inte att funka för katten smiter in väldigt snabbt genom dörren när barnen går in så de kommer katten att göra med nätdörren me isåfall när barnen paserar. Och man har inte ögon i nacken så man kan se HELA tiden vart katten och barnen är så man kan ha stenkoll på att katten inte gör dom nått.

Är de någon annan som haft ett liknande problem med sin katt som vi har med våran? Och de är inte lek för våran katts del iallafll för de märkt tydligt. I början när hon bara jagade och fångade ens fötter va de nog de men inte nu, nu är öronen alltid bakåtstrukna och hon morrar och låter när hon anfaller barnen och hon ger sig inte heller. Man får verkligen ta tag i katten i nackskinnet och slita bort henne från dottern när hon biter henne fast dottern skriker hysteriskt och slår bort katten allt va hon kan.

Tycker också det låter som lek. Min katt leker också med mina barn på det viset, han ser sig som en av dom liksom. Visserligen tar han inte hårt i dem, o de är inte rädda för honom, men det är ju inte ett beteende man vill uppmuntra ändå.
Mitt förslag är fler leksaker till honom som innebär att ni leker tillsammans med katten. Typ såna där spön med en mus eller fjädervippor o sånt, så han känner att ni leker tillsammans, men som katt+människa o inte som katt+katt.
Vår katt är iaf väldigt social såsett o verkar tycka det är roligare att leka ihop med oss än om vi bara kastar en boll till honom som han ska jaga själv.

En sak kan man tänka på. Katter gör aldrig saker för att jävlas med deras ägare. Dom gör saker för att dom lever ut behov som dom har.

Oj vad jobbigt!
Tänkte om du kan prova att spruta vatten på honom när han gör det?
Alternativt ta tag i nackskinnet (inte så de gör ont men ändå så de känns) på honom och säga bestämt nej. Det har jag provat med när vår katt gjort ngt fel och efter några gånger förstår han.

Hur har det gått? 
har ni fått någon lösning?
Vi har nämligen samma problem med vår kisse här hemma... men han attackerar mest våra gäster.... folk börjar bli rädd för honom, han hugger ju så hårt att det börjar blöda och blir blåmärken :( 

Ibland har han helt enkelt en dag när han vaknat på fel sida och bara bits och jamar andra dagar är han världens gosigaste...