Instinkter/drifter hos människan

Den eviga frågan om arv kontra miljö...

Visst finns det medfödda egenskaper, hos människan liksom hos alla djur. Vi har trots allt i stort sett samma gener som tex chimpanserna (faktum är att chimpanser har större genetisk överensstämmelse med människor än med gorillor).

Lite fascinerande att människan är i stort sett samma varelse som på stenåldern. Den samlade kunskapen är förvisso större idag (även om mycket kunskap har gått förlorad också) men många av våra färdigheter och behov är de samma.

Ska jag vara ärlig förstår jag dock inte din trådstart - vad menar du?

Klart man har drifter men man bör ju lära sig att kontrollera dem om man är människa.

Bara nyfiken på hur andra ser på saken. Om vi människor styrs av instinkter och drifter som andra djur gör, eller om vi anses stå över dessa drifter med rationellt tänkande och logisk planering i alla lägen.
En mer filosofisk fråga där alla tänker olika runt. När skulle det vara en instinkt eller en drift som påverkar våra val??? När planerar vi själva utan att påverkas av det"djuriska beteendet" om vi nu har något sådant.

Nyfiken då jag mest umgås med folk som tror på att människan styrs av instinkter i slutändan i allt de gör. Hur ser andra människor som jag inte umgås med på frågan om vi människor styrs av instinkter/drifter??
Spädbarn drivs av instinkter för sin överlevnads skull, gör vi vuxna också det???

Jag tror att människan styrs mycket av drifter och instinkter, men också att vi är väldigt påverkade av miljön. En nybliven mamma har väldigt många instinkter, men törs/kan ofta inte lyssna till dessa pga allt som skrivs och sägs om hur man ska göra. Ett ypperligt exempel på detta är 5 minuters metoden, där mamman (och ofta även pappan) tycker det är mycket jobbigt att barnet skriker och vill helst plocka upp det, men lyssnar inte till dessa instinkter utan går efter det skrivna ordet.
Många gånger är jag övertygad om att det bästa vore att försöka lyssna mer till sina instinkter än vad man gör idag. Många instinkter blir undanträngda.
Jag har aldrig kännt mej så "primitiv" som när det gäller barnafödande och att ha en bebis att ta hand om. Men då försökte jag också att lyssna till mina instinkter och "skita" i vad folk sa och tyckte, för att jag är övertygad om att det är det bästa. Tex när det gäller att ta hand om sitt gråtande barn.

En stark instinkt är att signalera ickeaggression dvs att le. Pröva att gå en hel dag utan att le mot folk så inser man att det är en instinkt som är svår att bortse ifrån...

Finns det folk som inte inser att människan är ett djur? Att vi har en kulturell fernissa och att det varierar mellan kulturerna vad som är acceptabelt beteende är en annan femma.

Människan ÄR ett djur. Och har som ett sådant drifter. Det som dock skiljer oss från andra djur är att vi har ett mer utvecklat intellekt. Vi har ökad förmåga att tänka abstrakt, dra logiska slutsatser etc. Vi styrs alltså till skillnad från andra djur av både intellekt och mer djuriska drifter.

Ja självklart har vi instinkter för att överleva och inte skada oss. överlevnadsinstinkten har väl alla hört talas om, det är väl den som säger till oss att något kan vara farligt och vi känner en rädsla för det. Att äta när vi är hungriga och dricka när vi är törstiga kan väl kanske också räknas som en instinkt.
Jag tror inte att allt vi gör handlar om instinkter, vissa grejer handlar ju tex om rent nöje. Varför roar vi oss? Är det också en instinkt? Varför börjar vissa med droger? Hur kommer det sej att vi handlar det som är modernt och som vi tycker är fint (heminredning tex) är det också en instinkt? Det kanske handlar om att bli socialt accepterad och mer omtyckt och förstärker "flock gemenskapen"?? Nu flummar jag bara på här lite

Ja, vi är djur trots allt!

Ja, absolut! Kvinnor söker sig till aggressiva, stora, starka alfahannar som de räknar med ska överleva och kunna släpa hem mat till familjen. Män kämpar för att få sprida sina gener så långt det är möjligt. Sen har vi årtusenden av kultur och regler som försöker tvinga oss att bete oss som folk, men i grund och botten är vi flockdjur med stenhård rangordning.

vi kan ju i de omständigheter vi lever i välja vårt beteende. om vi sedan hamnar i en flugornas herre-situation kanske vi måste ompröva en del av de beslut vi skulle valt utfrån nuvarande situation.

Självklart påverkar miljön vårt beteende, det tror jag inte någon ifrågasätter.

"Precis som andra djur" är en smula luddigt men naturligtvis har vi instinkter och drifter som påverkar vårt agerande. Vårt högt utvecklade intelligens ger oss dock möjlighet att välja vårt agerande i mycket större utsträckning än vad övriga djur kan göra - vare sig det handlar om att helt åsidosätta en given instinkt eller att uppfylla den via ett mer planerat beteende.

I slutändan blir det väl en fråga om semantiken kring "styrs". Styrs vi av vår sexualdrift? Tja, folk lägger ned en jämrans massa tid och ansträngning på att få tag på en partner...men det görs mestadels i enlighet via inlärda beteenden och planering, inte via instinktivt beteende.