• Anonym (Gone)

    Hjälp mig! Är så förvirrad..

    Jag har levt med min nuvarande sambo i 5 år nu, relationen har sedan början varit väldigt "drömlik" och vi fick våran första gemensamma dotter för 1 år sedan. Utåt sett verkar det vara den perfekta förhållandet. Han älskar mig innerligt och jag älskar honom också men inom mig pågår det en evig kamp med mina känslor. För 6 år sedan tog det slut mellan mig och en annan man som var mitt livs stora kärlek, vi hade en relation som var en riktig passionerad kärlekshistoria, efter 6 månader väntade jag våran son och graviditeten innebar hemska humörsvängningar som gjorde det svårt att leva med mig, min dåvarande kämpade men jag var för svår.. När jag sedan födde våran son drabbades jag av förlosningsdepression som förvärrade våran relationen som hängde på en skör tråd. Vi gick skilda vägar när sonen var 6 månader fastän varken jag eller han inte ville, vi såg bara ingen annan utväg då. Vi skrev en varsin kärleksbrev åt varandra om att inte ens döden kunde skilja oss åt.

    Det blev för svårt för honom hela separationen (för mig med den delen) så vi beslöt oss för att ej ha någon kontakt överhuvudtaget. Utan kommunikationen gällande våran son har vi via sonens farföräldrar, även än idag. Jag har alltså inte sett honom eller pratat med honom sedan vi skildes åt.

    Min nuvarande sambo påminner om honom till utseendet, dom har många gemensama intressen. Ibland känns det som att jag lever ut mitt liv med min nuvarande som om jag fortfarande skulle levt den med mitt ex.. förstår ni?
    Minst 1 gång i månaden drömmer jag om mitt ex och drabbas av svåra panikattacker när jag sedan vaknar, för jag inser då att jag ej lever med honom längre. När jag och min nuvarande fick besked om att vi väntade barn visste jag att om jag valde att behålla så skulle mitt ex aldrig förlåta mig, men jag behöll för jag trodde verkligen att jag älskade min nuvarande... vilket jag nu på sistonde insett att det inte är så, jag älskar min nuvarande som människa men inte som partner. Jag älskar mitt ex. Jag trodde att jag skulle glömma med tiden, men det har gått 6 år nu och det enda jag vill är att krypa ner i mitt ex famn igen, jag lider enormt av att jag aldrig mer kommer få se/prata med honom igen. Jag har såna svåra skuldkänslor gentemot min sambo och det känns som jag fört honom bakom ljuset. Jag vill leva mitt nuvarande liv med min sambo, han är min bästa vän! Men samtidigt vill jag bara lyfta upp telefonen och ringa mitt ex och bara få ur mig allting... Jag vet inte vad jag ska göra, jag är förkrossad :(

  • Svar på tråden Hjälp mig! Är så förvirrad..
  • Anonym

    Tycker du ska ringa exet, absolut.

  • Anonym

    Ring honom det kan ju faktiskt vara så att du inte alls känner som du gör i dina fantasier, han är säkert en annan person nu i vilket fall det har gått 6 år. sen är de trots allt så att ni förr eller senare kommer att behöva prata och träffas, eran son skall väl ta studenten och liknande och det är inte något man gör 2 gånger eller vill att någonn förälder missar bara ett exempel. Oavsett vad som händer när du ringer honom om det blir ni eller du kommer på bättre tankar så är de det bästa du kan göra mot din sambo, varför skall han behöva leva med någon som tror eller vet att hon vill leva med någon annan??

  • Anonym (Gone)

    Men hur inleder man ett sådant samtal??
    Känns jätte jobbigt det här.. Jag vet att 2 månader efter att jag träffade min nuvarande så träffade han en tjej som han än idag är i relation med. Jag har fått höra från andra att hon är en kopia av mig utseendemässigt, väldigt lika ansiktsdrag.
    Jag vill inte lägga mig i deras relation och riskera något, på samma sätt som att jag inte skulle vilja att han la sig i mitt och min nuvarandes relation. Känns som att det bara är som det är och att man bara måste bita ihop. En från mitt ex familj gick bort för nästan 2½ år sedan men jag gick ej på begravningen just för att jag inte ville stöta på mitt ex.. Det var hjärtekrossande allting.

    Jag har det bra med min sambo och är ändå lycklig med honom trots allting, det är honom jag valt att leva med och även om mitt ex skulle knacka på min dörr imorgon så är det tveksamt om jag verkligen skulle gå tillbaka till honom... Jättejobbigt det här.

  • Anonym (Mini)

    jag har faktiskt en liknande sits som du. jag är lycklig med min sambo men tänker på mitt ex på samma sätt som du, fast vi har inget barn ihop.

    Vi fick kontakt via mail igen och efter haft mail-kontakt en tid började vi bli mer ärliga mot varandra och de kom fram att vi känner likadant, men vi har båda familj på varsitt håll. Han säger att hans känslor egentligen är hos mig men att han inte bara kan dra nu för han har ett ansvar i det hela.

    Jag känner likadant med mitt samvete så vi låter just nu det bara vara och får väl se med tiden om vi bryter upp med våra respekktive en dag. Det är jättejobbigt att inte få leva ut sina känslor men vi har inget val känns de som.

    skönt ändå att höra att man inte är ensam, man känner sig så ensam i tankarna.

  • Anonym (prata med honom)

    Du kan ju inte leva med ett andra hands val om möjligheten att vara tillsammans med den du faktiskt älskar finns. Jag förstår att det känns svårt att ta kontakt och att du inte vill förstöra mellan ditt ex och hans nya, men jag tycker du ska ta reda på vad han känner för dig idag och se om chansesn för er fortfarande finns kvar. Jag skulle nog försöka se till att träffas på en fika eller något och prata med varandra. Så kan du ju se om din kärlek fortfarande finns för honom eller den han var för 6 år sedan.

  • Anonym (Mini)
    Anonym (prata med honom) skrev 2010-03-07 14:05:20 följande:
    Du kan ju inte leva med ett andra hands val om möjligheten att vara tillsammans med den du faktiskt älskar finns. Jag förstår att det känns svårt att ta kontakt och att du inte vill förstöra mellan ditt ex och hans nya, men jag tycker du ska ta reda på vad han känner för dig idag och se om chansesn för er fortfarande finns kvar. Jag skulle nog försöka se till att träffas på en fika eller något och prata med varandra. Så kan du ju se om din kärlek fortfarande finns för honom eller den han var för 6 år sedan.
    Bra idé jag försöker faktiskt få till en sådan  träff för killen jag pratar om och han ville de först också men det blev aldrig en bra tidpunkt men nu har jag frågat om vi kan ses vid en tidpunkt och väntar på svar från honom. Jag vill reda ut om hur jag känner för honom. Han har nu blivit osäker på att ses nämligen för han tycker att de är farligt för han tror att vi kommer att gilla att umgås igen.

    vad är han rädd för?? har han mer känslor för mig så är de väl bra att han får veta det!!??
  • Anonym (Gone)

    Jag vet att han ännu älskar mig på det där sättet, det har hans far intygat mig på.. Så jag vet att om mitt ex hade velat satsa på en "ny chans" så hade han gjort det för länge sen.. Kanske därför jag aldrig vågat..

    Hursomhaver är inte min sambo ett andrahandsval! Just nu är han mitt förstahandsval (låter hemskt, som om han vore min ägodel), annars hade jag väl aldrig varit här med honom just nu utan kämpat för mitt ex?

    Det är just att jag och mitt ex fick en sån djup kontakt, det är svårt att förklara. Och inte gör det lättare att sonen är honom upp i dagen..

    Jag vet inte, jag är rädd för att konfrontera mitt ex för jag vet att om jag gör det så kommer det sätta båda våra liv i gungning och jag vill inte det.. Jag önskar bara att jag kunde vrida tillbaka tiden ibland, men då hade jag inte haft min nuvarande + dotter.. Min älskade dotter som jag avgudar. Förstår ni vilken förvirring jag har :((

  • Anonym (!)

    Du måste släppa dessa tankar och enda sättet är sannolikt att träffa din x. Du kanske har förgyllt dina minnen av honom, vem vet?

  • Anonym (Gone)
    Anonym (!) skrev 2010-03-07 19:16:22 följande:
    Du måste släppa dessa tankar och enda sättet är sannolikt att träffa din x. Du kanske har förgyllt dina minnen av honom, vem vet?
    Förgyllt tror jag inte..
  • Anonym (prata med honom)

    Endera måste du ta tag i dina känslor för ditt ex och se vart det kan leda. Även om det betyder att riskera det du har med din nuvarande. Eller så måste du lämna honom bakom dig för alltid. Det låter ju dramatiskt, men jag tror att det är det ända sättet. Sen är väl det lättare sagt än gjort eftersom ni har haft en väldigt speciell relation. Men kommer ni aldrig att kunna träffas enbart som vänner så är det ju lika bra att gå vidare.

    Har läst ditt första inlägg en gång till och ser där att det står att din nuvarande man är din bästa vän och att du älskar honom. Fokusera på det! Engagera dig i ert förhållande och försök vara lycklig. Ta vara på det du har och tänk inte på hur det kunde ha varit om eller tänk om. Sådana tankar betyder ingenting om du inte tar tag i det.

Svar på tråden Hjälp mig! Är så förvirrad..