förvirrad
hej jag har träffat en helt sjukt underbar tjej som har en liten tös och jag har även en liten son...vi funkkar hur bra som helst tillsammans...vi träffas bara när vi är själva inga barn i bilden...jag älskar henne och hon älskar mig men de börjar knaka för henne...hon mår så dåligt av att hon träffat en mig hon tror att hennes dotter mår dåligt av detta men de gör hon i själva veket inte de e något som hon fått för sig bara hon vill så gärna va med mig men den känslan hon ha inom sig med dotter så vågar hon inte bli mer säger hon....ja ha försökt sitta och prata med henne om den känslan och frågat om vi ska gå till en familjerådgivare men hon säger att de e ingen ide...de suger både för henne och mig när de inte blir mer...va ha träfafts i ett antal månader...finns de något ja kan hjälpa henne med? några tips ja kan ge henne?...eller e de bara ett måste att hon ska komma över rädslan av sig själv?