• Österbotten

    Jag är 32 och min man 47, kan vi inte adoptera?

    Finns det någon möjlighet att få adoptera trots att min man är äldre? Hur gör man? Vart vänder man sig? Hur lång är väntetiden?

  • Svar på tråden Jag är 32 och min man 47, kan vi inte adoptera?
  • Marie IE B

    Vänd er i första hand till familjerätten i er kommun, de ger er information om rutinerna i just er kommun. Din mans ålder kommer onekligen att bli ett problem, riktlinjerna säger högst 42 år när man ansöker om adoption första gångne och din låga ålder kompenserar tyvärr inte detta. Se'n finns det kommuner som inte följer detta strikt men oftast handlar det då om syskonadoption.
    Läs mer på mia.eu. Väntetiderna från det att man anmäler sig och får påbörja hemutredning till man är hemma med sitt barn ligger idag på allt från 1-1,5 år och uppåt. Handlar det om adoption av ett något äldre barn eller ett barn med särskilda behov KAN det gå snabbare men även där börjar väntetiderna stiga.
    Vi anmälde oss till vår familjerätt juni -05, fick medgivande jan -06 och kom hem med vår ögonsten okt -09.

  • Marie IE B

    Frågan är om du skulle få ett medgivande om ni skiljer er och du sedan ansöker som ensamstående. Jag tror att utredaren skulle ifrågasätta en så'n sak starkt om det inte går flera år emellan skilsmässan och adoptionen förstås.

  • AnnaKanna
    Österbotten skrev 2010-03-08 08:33:12 följande:
    Men det låter ju vansinnigt om man skulle behöva skilja sig för att adoptera.
    Möjligheterna att adoptera som ensamstående är ganska begränsade, inte omöjligt men svårt. Kontakta familjerätten i er kommun samt alla adoptionsorganisationer och hör er för om era möjligheter. Måla inte "fan" på väggen i onödan.

    Kenya har en övre åldersgräns i sitt land på 65 år, det skiljer mycket från Sverige men det kanske ändå kan gå eftersom du är relativt ung.

    Lycka till!
  • Marie IE B

    Sedan Kina ändrade reglerna och avtalet mellan Sverige och Vietnam upphört helt så finns i dagsläget inte många länder som godkänner ensamstående

  • Pendo

    Möjligheten att flytta till ett land och adoptera i landet finns alltid. Vi bor i Kenya sedan sex månader och adopterar i och för sig som vanligt från Sverige men vi kan absolut se fördelarna med att bo här en ännu längre period på kanske 3 år och jobba i något projekt, på svenska skolan eller på ambassaden och adoptera som bosatta i landet. Allt är värt att undersöka. Här skulle åldern inte vara ett problem.


  • bebis ja tack

    Vi fick medgivande 2008 trots att min man var 45 när vi ansökte. Jag var då 33 och det spelade stor roll för nämnden att det bara var en av oss som var så lastgammal. Jag vet att det kommit nya riktlinjer sen dess men det är väl fortfarande så att det finns undantagsfall då man inte går strikt efter 42årsregeln? Att bara en är lite äldre eller att det gäller en syskonadoption var undantagen tidigare, hoppas för er skull att det fortfarande är så. Men ring kvickt som ögat till er kommun och fråga, om ni ska ha en chans måste ni verkligen jobba snabbt nu!


     
    Bara ni får medgivande så finns det flera länder som accepterar äldre föräldrar. Tror det är så i de flesta länder att det framför allt är mammans ålder man tittar på och då är du ju i sammanahanget ung. :) Så var det för oss iaf! Lycka till!
  • Manchester

    I vissa kommuner blir det troligen tvärstopp för er. I andra kan det gå bra. I de prejudicerande domar som finns står det att den ena maken kan vara "något" äldre än 42 år vid ansökan om adoption, såvida den andra är yngre. Detta "något" tolkas mycket olika i olika kommuner. Den nämnd där jag själv sitter har godkänt minst ett par i ungefär era åldrar efter det att de nya riktlinjerna kom. Dock kräver det att det inte finns några som helst andra tveksamheter, exempelvis i fråga om er hälsa. Dessutom ska ni inte räkna med att få medgivande mer än en gång. Det innebär att ni måste hinna adoptera inom två år. Det är inte helt lätt med dagens skenande väntetider, men inte heller omöjligt.

    Det kan gå fort att adoptera från Kinas 48-timmarslista. Då får ni ta emot ett barn som antingen har mer eller mindre uttalade särskilda behov (en sjukdom som kräver behandling under lång tid, en missbildning som måste opereras eller en funktionsnedsättning av något slag) eller ett äldre barn. Kenya går ganska snabbt eftersom inte många klarar kravet på att bo i landet i mer än ett halvår i samband med adoptionen. Om ni är aktivt kristna kan det finns alternativ i form av länder/barnhem som kräver ett större kristet engagemang än de flesta svenskar kan uppvisa. Förutom Kina finns det även fler länder som har kort väntetid om ni är beredda att ta emot ett handikappat barn eller ett barn på fem-sex år eller äldre.

    Som AnnaKanna skrev bör ni så snart som möjligt, helst redan i morgon, kontakta såväl familjerätten i er kommun som de större adoptionsorganisationerna (Adoptionscentrum, FFIA, Barnens Vänner och Bfa).

Svar på tråden Jag är 32 och min man 47, kan vi inte adoptera?