Får man adoptere om man er/har vært deprimert?
Får man adoptere om man er deprimert eller har vært og har gått til psykolog?
Får man adoptere om man er deprimert eller har vært og har gått til psykolog?
Om hon fortfarande är deprimerad så har jag svårt att se att hon skulle få ett medgivande.
Jag tycker också att det låter osannolikt. För att få adoptera måste man uppvisa läkarintyg och står det då något om så pass allvarliga problem att det handlar om psykakuten så blir det nog inget medgivande. Skulle hon på något sätt lyckas övertala utredaren och få nämnden med sig så är det ändå inte troligt att hon får något barn. Att adoptera som ensamstående är svårt nog om man är fullt frisk. Men att hitta ett land där man blir godkänd trots att man både är ensamstående och har haft svåra problem med depressioner är nog i det närmaste omöjligt.
Den socialnämnd jag sitter i har en gång, efter långa diskussioner, godkänt ett par där den ena parten hade varit deprimerad mer än fem år tidigare. Dock hade den personen, såvitt jag vet "bara" behövt medicinera, men inte varit på psykakuten. Den andra parten var fullt frisk. Det ansåg vi låg rätt nära gränsen för vad vi kunde acceptera. Jag vet inte om det paret någonsin fick något barn. Det är inte säkert att ens de, som par, kunde hitta något land som ville låta dem adoptera.
Ja man får adoptera om man varit deprimerad. Eftersom man inte kan vara anonym här går jag inte in på detaljer, men både jag och min man har depression och antidepressiva mediciner i bagaget med allt vad det innebär.
Det beror väl på om man berättar. Vår läkare var väldigt snabb i sin undersökning. Kändes mest som en formsak där han ville hjälpa oss. Han hade lätt missat ev depression.
Men kan det verkligen vara så att om jag som är 25 år var deprimerad och sjukskriven en kort period när jag var 16-17 år inte får adoptera med min sambo sedan 9 år tillbaka??, jag var ju bara ett barn..??
Undrar om man fortfarande kan skriva i denna tråd?