• Nomaden

    Kan katter vara svartsjuka?

    Hej!

    Nu är det så att jag har träffat en man som har katt. Hon är med överallt och verkar som hon alltid varit. När han är på toa krafsar hon på dörren tills han öppnar. När vi badar står hon på kanten och dricker och krafsrar i vattnet. När vi älskar hoppar hon över mig eller sitter och tittar på (vilket jag har svårt för).
    När vi sover ligger hon på honom nästan hela natten, förutom när hon ska äta eller göra något och då hoppar hon på mig! Jag blir lika livrädd varje gång och vaknar i ett ryck.

    Problemet är att hon börjat mer och mer och djävlas med mig. Vid datorn har vi en hylla och där brukar hon ligga. När jag sitter vid datorn så hoppar hon upp i mitt knä och snabbt klöser mig i benen för att sen ta ett kliv på min macka, sen sätter hon sig på hyllan och glor länge. Sitter vi och gosar i soffan killen och jag så lägger hon sig gärna i mellan osv. De är så mycke med denna lilla tjej..... kan de vara så att hon tycker jag inkräcktar eller är det jag som är känslig bara?

    Nu har jag börjat sova i barnens rum för jag klarar inte mer!

    Jag är gravid också.....finns det någon risk att denna katt kan skda barnet? 

  • Svar på tråden Kan katter vara svartsjuka?
  • sär skriven

    Ja, katter är svartsjuka varelser. Det är absolut inget ovanligt men jag förstår att det är jobbigt.

    Jag tror att katter kan skada barn om de känner väldigt starkt att barnet tar husses uppmärksamhet, var lite vaksam. Det kan också bli tvärtom - att katten vaktar barnet som en hök. Eller också bryr sig inte katten alls om barnet.

  • Nomaden

    ok.... men vad kan jag göra åt detta nu då? eller är jag körd i hennes ögon redan?

  • sär skriven
    Nomaden skrev 2010-03-23 12:46:23 följande:
    ok.... men vad kan jag göra åt detta nu då? eller är jag körd i hennes ögon redan?
    Du jag vet inte faktiskt. Jag skulle nog först försöka "bli sams" med katten. Ägna dej lite åt henne, lek med henne, ge henne mat och kela med henne. Då kanske svartsjukan lägger sig när hon märker att du är ganska okej ändå.

    Annars kanske det fungerar att markera att hennes beteende inte är okej. Flytta undan henne när hon lägger sig emellan er (risken finns att svartsjukan blir värre då men hon kanske "fattar piken").

    Som sista utväg - HÄMNAS. Trampar hon i din mat - trampa i hennes. Hoppar hon på dej - hoppa på henne.

    (jag skojade, det sista...)
  • Nomaden
    sär skriven skrev 2010-03-23 12:52:26 följande:
    Du jag vet inte faktiskt. Jag skulle nog först försöka "bli sams" med katten. Ägna dej lite åt henne, lek med henne, ge henne mat och kela med henne. Då kanske svartsjukan lägger sig när hon märker att du är ganska okej ändå.Annars kanske det fungerar att markera att hennes beteende inte är okej. Flytta undan henne när hon lägger sig emellan er (risken finns att svartsjukan blir värre då men hon kanske "fattar piken").Som sista utväg - HÄMNAS. Trampar hon i din mat - trampa i hennes. Hoppar hon på dej - hoppa på henne. (jag skojade, det sista...)
    hahaha! ska genast hoppa i hennes skål

    Ärligt, alltså hon tar redan så mycket uppmärksamhet av honom/oss, jag skulle aldrig orka "hålla på" som han gör. För mig känns det helt onaturligt att ha en katt i badet, eller sitta och ha ögonkontakt med henne när jag skiter osv..... sen om jag nu skulle börja gosa så som han gör, hur blir det då när bebisen kommer?  

    Känner mer och mer att jag inte orkar mer faktiskt. De lämnar ju en aldrig i fred. Nu går hon här och skriker efter husse antar jag. Hon är bara lugn när hon ligger på honom eller när hon somnat till. Vi kastererade henne och hon blev mer närgångn än någonsin. Nu har jag börjat sova i dotterns säng.
  • Mabaja

    Låter som att hon är svartsjuk!

    Jag har en katt som är precis så! Det har nu gått 4.5 år och nu kan hon börja lägga sig bredvid min fästman, men ska alltid vara med mig när jag gör något! Är jag på toa är hon oxå där, är jag i duschen så sitter hon på toa, ligger jag i sängen så ligger hon bredvid, har vi sex tittar hon på!

    Kommer Daniel nära henne går hon iväg! men hon har börjat så smått att komma närmare Daniel. Men då krävs det att jag är bredvid med!


  • sär skriven
    Nomaden skrev 2010-03-23 12:58:44 följande:
    hahaha! ska genast hoppa i hennes skål Ärligt, alltså hon tar redan så mycket uppmärksamhet av honom/oss, jag skulle aldrig orka "hålla på" som han gör. För mig känns det helt onaturligt att ha en katt i badet, eller sitta och ha ögonkontakt med henne när jag skiter osv..... sen om jag nu skulle börja gosa så som han gör, hur blir det då när bebisen kommer?  Känner mer och mer att jag inte orkar mer faktiskt. De lämnar ju en aldrig i fred. Nu går hon här och skriker efter husse antar jag. Hon är bara lugn när hon ligger på honom eller när hon somnat till. Vi kastererade henne och hon blev mer närgångn än någonsin. Nu har jag börjat sova i dotterns säng.
    Hahaha nä jag förstår precis.

    Min sambo är likadan med våra katter - de är hans bebisar på riktigt, han älskar dem högre än livet.

    Eftersom vi skaffade dem gemensamt (Hjördis och Sonja) har jag i varje fall ställt kravet att de INTE får lov att vara i sovrummet på natten vilket både fästman och katter accepterat. Men det måste nog till från början för att fungera tror jag, annars sitter hon nog utanför er dörr och skriker tills hon får komma in.
  • tinakk

    Jag tror din kisse är lite svartsjuk. Vi har oxå en katt som vi skaffade gemensamt och han äääälskar min sambo. Lägger sig gärna mellan oss och vill sova tätt tryckt mot min sambo. Prova som någon annan skrev att ge henne lite mat och godis och kela lite extra med henne :) Sedan tycker jag nog att katten inte behöver sova med er på natten...? Måste hon det för husse?

  • saltabanditen

    Jag är övertygad om att man projicerar sina mänskliga känslor när man kallar katten svartsjuk.

    Nej, jag tror inte att katter är svartsjuka men däremot "ogillar läget" när någon anna klampar in i deras revir.

    När man introducerar en ny katt för den hemmavarande blir det alltid fräs och bråk i början tills de har gjort upp sinsemellan om rangordningen. Att stirra är ett sådant sätt, de försöker blänga ihjäl varandra och den som viker undan blicken först är ranglägst. Med andra ord betyder en stirrande blick att man utmanar katten på lite revirbråk.

    Det du kan göra är att blinka överdrivet hårt och titta på katten med halvstängda ögon. Det signalerar "Jag är inte farlig, jag är snäll och fredlig" (Deras ögon är så konstruerade att ju öppnare pupillen och ögonen är desto bättre synskärpa. Vitt uppspärrade ögon har de vid fighter och jakt) .

    Försök lista ut det katten tycker är allra godast och ge den lite nu och då. Katten inser då snabbt att det lönar sig att vara vän med dig eftersom det ger den fördelar.

    Katter gillar trånga varma utrymmen och vad är då mer perfekt än att lägga sig mellan er? Kanske den skulle uppskatta en elementsäng eller annat trångt och varmt  dit ni kan lyfta över henne om hon ligger ivägen?

  • WPmamman

    Rätt likt här. Fast vi har lyckats få varsin. Men min kastrerade hanne är bra mycket lugnare och visar tillgivenheten till mig. Han blev sån efter att vi kastrerade honom, husse följde med och lämna men ´kunde inte hämta. Nu har hannen varit sne på honom i 2år. Hans syster föddes i husses knä, går och ropar på husse och ska alltid vara intill. När jag tycker hon är jobbig brukar jag bara lyfta ut henne ur rummet. Hon brukar då komma in och försöka bita mig i huvudet och jag lyfter ut henne igen. Inga problem med barnen. Nu har vi haft dessa två som nyfödda så det kanske spelar in...

  • Kattenpys

    Haha!
    Ja .. Katter är svartsjuka varelser!
    Det får man vara med på!
    Glad

  • leolina1980
    saltabanditen skrev 2010-03-23 13:13:27 följande:

    Jag är övertygad om att man projicerar sina mänskliga känslor när man kallar katten svartsjuk.

    Nej, jag tror inte att katter är svartsjuka men däremot "ogillar läget" när någon anna klampar in i deras revir.


    Det har nog inte med reviret att göra, katter ÄR svartsjuka!
  • leolina1980

    Nej katten skadar inte barnet, kanske kösre om barnet är dum mot den men inte annars. Om kissen inte gillar barnet, vilket hon inte kommer att göra, så tror jag hon kommer att hålla sig undan bara..

    Vad är det du inte orkar med som gör att du måste sova i dotterns rum?

    Och sist och slutligen; jag som kattälskare tycker ju bara att kissen är rolig när den ligger och glor på dig när du sitter vid datorn :)

Svar på tråden Kan katter vara svartsjuka?