vad gör ni på ledig tid?

Ni kanske gör för mycket. Jag sitter i soffan en ledig dag och gossar med mina barn. Tar en promenad med ungarna i skogen och hunden. Hem och kladdbakar lite. Sen sitter vi och tar det lugnt och myser.

Oj, ni gör ju massor TS. Så mycket gör inte vi...

Är hemma med en 8 mån nu, så storebror på snart 5 år är hemma väldigt mycket med oss..går i snitt 2-3 d på dagis. I bland inte alls. Hans val.

Han kollar på tv på morgonen. Samt en stund på dagen om jag tex lagar mat eller matar/lägger lillebror. Ser inget fel med att han kollar en liten stund. Han kollar nästan aldrig på kvällen.

Jag tror att det räcker med en aktivitet för små barn per vecka, våran son har ingen aktivitet just nu men tänkte sätta honom i simskola från hösten.

Ja men han har bara en aktivitet just nu och det är kurkans barntimma, resten är ju vad vi hittar på. Vi gör ju inte alltid lika mycket. Ja jag börjar undra om vi inte gör för mycket och att det är därför han har svårt att ta sig för att göra något själv eftersom han är van att nåt spännande ska hända hela tiden. men jag tycker att det är roligare att hitta på saker som kan va kul för en annan också istället för att typ sitta och leka med lego eller gubbar vilket inte är kul alls för mig. När han är hemma tittar han en del på tv för att vila från dagis och upplevelser.

Men kan ni t.ex. sitta och titta på egna program på tv:n medan de leker då eller? Vad gör ni när de leker, sitter och tittar på, städar lagar mat??

Vi har inga bestämda saker vi gör alls. Det kan vara parken, Kulturhuset, gå till pappans jobb, men hon är väldigt duktig på att leka själv och kan roa sig själv långa stunder.
Tv och film har hon inte fattat tycker för. Om nån sitter med kollar hon en liten stund, det är allt.

Min son är 5 år, söndagar går han på dansskola och måndagar simskola. Veckodagar går han på dagis, antingen 7-15 eller 13-17.30. När vi är hemma om kvällar och helger roar han sig mkt bra själv, leker på sitt rum, spelar Wii eller leker med grannbarnen - äntligen kan de vara ute o cykla igen.

Själv gör jag ofta hushållssysslor tycker jag när han leker med sitt. Ibland blir det nåt TV-program.

när jag läste din rubrik undrar jag...

vilken ledig tid??
jag får inte ihop med att alla är hemma och ha ledig tid??

Det verkar som ni gör alldelles för mycket förskolan är krävande för små barn anser jag, barn behöver ledig tid och fri lek efter dagis. Den fria leken är väldigt utvecklande för barn. På vardagaseftermiddagarna efter förskolan  leker  vi ute eller inne, lagar middag och tittar på bollipomba. På helgerna åker vi till badhus, museum ellergår ut i naturen. Slå ner på takten så kommer familjen må bättre, många undersökningar visar på att redan småbarn är ssönderstressade och visar tecken på utmattning.

Ja jag tycker också att vi gör för mycket och att vi alla skulle må bättre av att varva ner. Men min son har aldrig varit särskilt intresserad av att "leka" med leksaker, inte ens när han var mindre. Han var redan som bebis mycket krävande. Dottern som är lite över 1 har redan från födseln varit nöjd med att ligga på golvet och pyssla med sina saker och har mycket lättare att hitta på saker på egen hand.

Men pojken har så svårt för att ta sig för något själv. Han kan inte ta egna initiativ till att göra sånt och när vi gör det så vill han att vi ska va med i det han gör. Tiden räcker inte till att försöka få honom sysselsatt hela tiden, och får vi honom inte att vara det så hänger han runt oss hela tiden och visar hur uttråkad och rastlös han är. Han hänger uppi oss hela tiden och visst vore det okej om han inte var så sur och tvär mot oss, men när han är det och gnäller så blir det outhärdligt. Detta håller på att kväva oss och driva oss till vansinne.

När vi sen tar hem någon kompis då kan han få för sig att han inte vill leka med den heller fast han själv velat från början att den ska komma. När han äntligen har någon att leka med och slipper leka själv då duger inte det heller.

När vi gör saker så lyssnar han relativt bra men så fort vi kommer inanför husets väggar så är det som att det kryper i kroppen på honom. Vi försöker vara lyssnande, lyhörda, trevliga föräldrar som gör saker för våra barns skull, men när han ändå inte visar tillbaka sin tacksamhet utan ändå börjar göra irriterande saker mot oss när vi kommer hem igen så blir man så arg och då kan man inte vara trevlig längre själv heller. Han kan liksom göra en grej som han vet att han inte får göra eller som är irriterande och när vi säger nej eller sluta så fortsätter han om och om igen tills vi blir förbannade. Vi plockar bort saker som vi vet att han tycker om som konsekvens men ändå gör han samma sak igen kort därpå. Förstår man inte vid den åldern att när man är trevlig, lyssnar o.s.v. så blir man själv trevligt bemött och får göra roliga saker och vice versa??

Ibland har vi "tvingat" honom att vara på sitt rum och leka. T.ex. sagt att nu får du faktiskt vara på ditt rum och leka en timme och sen kan du få se en film eller att vi gör något tillsammans. Detta med starkt motstånd, men efter ett tag har han faktiskt lekt och erkänt att det var skönt. Ändå känns det inte riktigt rätt. Dessutom är det jobbigt att behöva tjata och gnälla om detta hela tiden.  Försökt förklara för honom att vi också behöver tid. Jag tycker liksom att han är så stor att han borde förstå detta. När jag var i den åldern var jag jämt på mitt rum och lekte för mig själv och det var ingen som roade mig.

Som sagt så är han en riktig tv/film fantast och där kan han sitta hur länge som helst och varva ner. Men jag tycker inte om att han sitter där för mycket heller. jag tror att det kan påverka att han blir ännu mer fantasilös.

Han är inte så här hela tiden, det kanske låter mycket, men han kan vara väldigt ödmjuk, hjälpsam och så också, mesta delen. Vi älskar honom jättemycket och ger honom mycket kärlek. Men ändå är detta ett bekymmer som finns med i vardagen och som jag vill att han ska lära sig.

Ja han är väldigt speciell vår son, både på gott och ont, hehe.

Jag vet ju inte hur det är i största allmänhet med barn i den åldern, därför vill jag veta hur ni andra har det.

Ni som säger att era barn leker mycket själv. Vad leker de med då? Är de på sina rum? Hur länge kan de sysselsätta sig själva?

Vi är nog lite som ts, gillar att hitta på saker men i veckorna försöker vi ta det lugnt efter fsk. Jag jobbar 75 % så tid finns men den enda fasta aktiviteten vi har är gymnastik på onsdagar. Sedan kan det bli att vi leker med någon kompis eller så men även mycket hemmafix i lugn och ro.
Efter en dag på fsk ser man verkligen hur skönt dottern (5 år) tycker att det är att leka på sitt rum eller bara följa efter mig runt i huset och "pyssla".

Jag är ingen lekmamma och det har väl dottern vant sig vid så hon är duktigt på att sysselsätta sig själv och jag låter henne ha det tråkigt ibland, det kan inte hända saker hela tiden.

På helgerna blir det kanske simhallen, grilla korv mm för vi gillar att leva ett aktivt liv men som sagt var är det nyttigt att varva ner där emellan.

Vår 5-åring pendlar mellan att vara som du TS beskriver er 5-åring och att kunna leka väldigt bra själv. När vi varit iväg och gjort något kul kan han säga så fort vi kommit innanför dörren: "jag har inget att göra, det är sååå tråkigt". Ofta vill han då sitta framför TV:n vilket han inte alls får alla gånger. Efter några minuters gnäll sticker han dock iväg till sitt rum och börjar leka. Han har också en 7-årig bror så ofta kan de roa varandra.
Jag har inget bra tips, barn är ju olika som du skriver. Om ni provar att vara lite hårdare under en period - säg tvärt nej till TV och tvärt nej till att ni ska leka med honom. Kanske kan det "tvinga" honom automatiskt till att börja leka? Försök ignorera tjaj och gnat (jättesvårt- jag vet!) och se vad som händer.

Jag och min man har länge arbetat deltid vilket innebär att våra barn varit hemma under eftermiddagarna. Då har vi kanske gått ut en sväng, till lekpark eller skog mm. Men de dagar vi slutat 15 och därefter hämtat har vi inte alls gjort något. Vi har gått hem, barnen har lekt för sig själva, jag har satt på en maskin tvätt, kanske hunnit spela något spel med barnen eller läsa en bok med dem och sedan är det dags för kvällis (vi äter kl 17). Det är bara de dagar vi kommit hem 13.30 som vi ansett oss hinna med andra saker.
Min familj har fasta handlings- och toastädsdagar. På onsdagar städar vi toaletterna och tvättar handdukar, och på torsdagen har den somvarit hemma dragit iväg med barnen till affären. Inte superkul för barnen kanske, men det är ju så livet är!

Petsod och Eva Tora: Låter som ni båda tänker lika och det är ungefär så som vi vill ha det också. Vi har fasta kvällsrutiner med kvällsmat ca 17.30, sen bad/dusch varannan dag. Sen nattas lillan klockan 19 med två små böcker, välling och lite sång om hon inte slocknar på direkten. 5 åringen få titta på tv då och sen nattas han vid 19.30-20 lite olika och då läser vi en bok för honom med. Häromdagen hade vi städdag och då hjälpte alla i familjen till utom lillan som mest sprang runt och rev till då

Jag ska försöka mota bort mitt dåliga samvete och inse att vi gör tillräckligt och att det är bra för honom att ha lite "tråkigt" bli "tvingad" att leka lite. Tydliga gränser borde få honom att inse tillslut att det äör vad som gäller. Förmodligen har vi skämt bort honom med att göra mycket tillsammans med honom eftersom han varit ensam länge och det är ett ganska hopp mellan lillasyster. men han skulle nog må bra av att bli lite mer självständig.

Tack för att ni delat med er av er vardag

Min son, som blir 5 i oktober, är precis som din.

Ja vi är tydligen inte själva med detta i alla fall

Otroligt nog så lekte 5-åring och 1-åringen tillsammans mest i 1-åringen rum i hör och häpna 3 TIMMAR. Jag kan knappt tro att det är sant och detta bevisar att han faktiskt kan om han känner för det. detta var dessutom på helt eget initiativ. Efter det hjälpte 5-åringen mig att laga mat och sen åt vi och därefter fick han se på tv. Det har varit en superdag ochj ag har fått massor gjort här hemma.