Sonen säger att fröken nyper honom i kinderna!

Jag har lite funderingar. Min son sa något i torsdags som var lite olustigt.

Det har varit turbulent kring honom på förskolan då han varit väldigt aktiv. Oftast slåss han inte "oprovocerat" men han är väldigt lättkränkt och vill till varje pris ge igen och gärna med dubbel dos.

Vi har en väldigt tät kontakt med förskolan och VILL verkligen hjälpa honom att lugna ner sig och med anledning av det har vi tagit kontakt med barnpsykolog som vi nu går på utredning hos.

Förskolan kallar sonen överintelligent och geni och tycker att han intelligensmässigt och språkmässigt är på en mycket högre nivå än sin ålder. Däremot har han nog inte hängt med känslomässigt.

Men hur som helst så gör vi verkligen vårt bästa för att ta reda på hur vi bäst kan hjälpa honom både på förskolan och hemma där det är en känslomässig bergochdalbana ideligen.

Men i torsdags säger sonen helt appropå när jag byter blöja på lillebror att hans fröken nyper honom i kinderna när hon blir arg på honom. Min första tanke var att han nog fantiserade lite men jag avfärdade honom inte utan ställde lite mer frågor kring det utan att försöka ställa ledande frågor.

Han menar på att en av fröknarna nyper honom hårt i kinderna när hon blir arg på honom. Den andra fröken gör inte så, hon sätter honom på en "skampall" och han berättar att hon sätter honom väldigt hårt på pallen, men hon nyper honom inte i kinderna. Jag frågade om den andra fröken ser den ena nypa honom i kinderna, men han svarade att hon då befinner sig i det andra rummet. Allt han berättade verkade så otroligt ärligt och sant. Sedan säger sonen att den fröken brukar använda ett amerikanskt svordomsord och då blev jag genast väldigt tveksam för det där kunde jag inte tro på av olika anledningar.

Nu känner jag mig lite förvirrad. Jag kommer inte låta detta passera eller tro att sonen endast har hittat på detta eftersom jag inte skulle förlåta mig själv om jag blundat för saker som sedan visar sig vara sant.

För mig är det INTE ok att fröken nyper honom i kinderna. Jag vet att han kan vara väldigt tålamodsprövande men det är ändå något man som fröken måste kunna hantera utan att använda sig av disciplinering som gör ont.. Eller???

Några tankar på vad ni tror om sonens uttalande? Tror ni att det finns sanning i det eller tror ni att han kan vara så otroligt skicklig på att fantisera ihop? Han är snart 5 år.

Tacksam för era tankar.