Det här med adoption

För det första ställ dig i kö, det gör man genom att betala den dyrare sökndeavgiften. Gör detta i en eller flera adoptionsorganisationer, du hittar alla på www.mia.se Köerna är till vissa länder flera år långa och kötid är allt som räknas.

Om ni inte är gifta är det på delad plats som första steg, det är ett krav i Sverige och i länderna som lämnar barn. (Om du inte är ensamstående förstås).

För det andra ta kontakt med familjerätten i din kommun, du får då boka tid för ett informationsmöte där de berättar hur utredningen går till i just din kommun.

Sen ska man gå en sjuveckors kurs innan utredningen kan starta. Utredningen innebär ett antal träffar med en eller flera socialsekreterare som ställer frågor om era relationer till varandra och övrig familj och om er livssituation. Ett friskhetsintyg från läkare krävs också samt ett utdrag på de senaste tio åren som helst ska visa att man inte varit sjukskriven. Om man varit det bifogar man ett särskilt intyg från läkare att man nu är helt frisk. Men hur det fungerar i din kommun får du som sagt veta på informationsträffen.

Hur det var för oss kan du läsa på www.mwanangu.blogg.se leta rätt på första inlägget och sen är det bara att följa vår resa, vi är fortfarande i resan och på resande fot i Kenya, dit det inte är någon kö alls =)

Lycka till med alla beslut du har framför dig! / Anna

Jo, vi är gifta sedan 1,5 år tillbaka. Tror inte det är speciellt lönt att ta utdrag från mina 10 senaste år eftersom jag då bara var 11 år.

Så jag är 21 och min man är 23.. kan vi anses som för unga?

Vet du fler länder där man slipper kö?

MVH =^)

För att få adoptera så måste man ha fyllt 25 år (svensk lag). En del kommuner vill inte heller starta hemutredningen innan ni uppfyller ålderskravet.

Vissa länder har också ålderskrav, Kina tex kräver att man har fyllt 30 år. Men i de flesta länder anses det positivt med unga föräldrar.

Hej!

Eftersom ni är så pass unga och ändå måste vänta med medgivande skulle jag rekommendera er att gå med i en eller flera organisationer som sökande. När ni väl fått medgivande (när den yngsta fyllt 25) har ni flera års kötid och kan sannolkt skicka ansökan till ett land direkt. Under tiden ni väntar på att starta hemutredning (kanske när den yngsta är 24 eller så) kan ni passa på att SPARA PENGAR, läsa litteratur om adoption, försöka träffa adoptivfamiljer osv.

En bok som ganska bra beskriver adoptionsprocessen är "Adoptera : ett sätt att bli föräldrar ett sätt att bli förälder" http://www.bokus.com/cgi-bin/more_book_info.cgi?pt=session_getPredExt&ISBN=9163825260 

Här är länk till MIA http://www.mia.eu/

Det finns inga länder just nu, där man slipper kö. Men om ni ställer er som sökandemedlem redan nu så har ni ju köat i fyra år redan när ni har medgivandet klart. Då kommer ni långt fram i "skicka-ansökan-kön" Sen är det väntetid på att ett barn ska utses, mellan 3 månader och 2 år beroende på land. Om ni kan tänka er barn med handikapp eller som är äldre (typ 5 och uppåt) så kan det gå fortare. De flesta barn som adopteras har fyllt 1 år, i många fall också 2 år eller ännu äldre. En adoption kostar ca 200 000.

Så ser det ut nu men mycket kan ändras innan det är dags för er. Den här sidan hjälpte mig att förstå processen www.adoptera.nu

Vi valde att adoptera eftersom vi var "oförklarligt barnlösa" som det heter. Efter 1,5 år av utredning, pappersarbete och en kort väntan fick vi två flickor som väntade på ett barnhem i Polen. Detta var 4 år sedan och då var köerna kortare.

Surrogatmamma är väl inte tillåtet i Sverige? Visst kan man göra det privat men då tar du oerhörda risker. Surrogatmamman kan adoptera barnet till dig men har all rätt att vägra. Din man kan få delad vårdnad men du har ingen rätt till barnet om hon inte vill det. Det finns möjlighet att anlita surrogatmamma från tex Ryssland eller Indien. För mig är det etiskt tvivelaktigt och kostar kraft och pengar precis som adoption Läs detta http://www.alltombarn.se/villhabarn/gabriel-foddes-av-en-surrogatmamma-1.28089

Hur ser du på att gå i terapi för att få hjälp med dina dåliga erfarenheter av graviditen och förlossningen? Adoption är ett fantasitskt sätt att få barn men det är en lång och tålamodsprövande väg, i ert fall bör det ta ca 6 år. Snabbare då att bearbeta det du varit med om och sen försöka bli gravid.

Lycka till!

Vi valde att adoptera för vi KUNDE ha problem med att få barn utan medicinsk hjälp. Vi försökte ett kort tag 2 mån cirka sängvägen men sedan gifte vi oss och satsade på adoption till 100%. 4 år senare fick vi vår son i Vietnam, då var han 1 år gammal. Efter ett par år hemma med honom och med ett års kötid drygt började vi prata om ett syskon till sonen och då blev jag gravid. När lillasyster föddes förra året så gick vi ur adoptionskön. Lycka till!