Svärmors barnkammare...

Det är väl ganska uppenbart vad ni skall göra - säg till henne att hon inte skall försöka ge er dåligt samvete då hon själv valt att köpa massa saker och då det är hennes eget fel att hon beter sig på ett sådant sätt att ni inte känner er trygga med att låta henne vara barnvakt.

Problemet är att min man har lite annan uppfattning än mig.
Han tycker att vi skall säga till henne innan att hon inte får skrika könsord eller gapa ... och sedan lämna dottern där.
för de "går säkert bra"

detta med saker har hon fått höra så många ggr... Ingen annan kan ju köpa något till vår dotter som redan har allt för flera år framåt.. trist..:(

men jag förstår va du menar.. önskar de vore så enkelt:/

Tror du inte det går bra då? Det kanske det gör, men jag hade nog envist varit motvillig att lämna mitt barn hos en person som var så "på" eftersom det hade känts som jag sänder signaler då att det är helt okej, trots att jag inte tycker det.

egen barnkammare.. hon verkar inte så frisk.. visst att man har ett gästrum men en säng till den lilla o lite leksaker men inte ett helt rum tillägat ett barn... o speciellt inte om hon inte fått ok från er.

Men det går säkert bra. Hon har ju uppfostrat din man eller hur? Lämna dottern där kortare stunder till att börja med. Och säg att ni inte vill lära ert barn könsord riktigt än, så hon kanske kan tänka sig för innan hon pratar. Hon menar säkert inget illa.

Jag är av uppfattningen att ni verkligen inte ska lämna bort er dotter för att någon annan vill det (läs: svärmor). Speciellt inte med motiveringen "det går säkert bra"...

Du skriver inte hur gammal er dotter är, men jag gissar att hon inte är så gammal. när er dotter blir äldre att hon själv kan säga att hon vill vara där så är det en annan sak kan jag tycka. Men innan dess så är det vad föräldrarna tycker är bäst för sina barn som gäller.

Jag lämnar inte min stora dotter (2år) på övernattning hos mina svärföräldrar och de är verkligen inte i närheten så konstiga som du beskriver. Min yngsta (6mån) har de inte fått passa alls för de är helt enkelt inte så bra med små barn. Alltså, de skulle inte göra henne illa. Men de fattar inte heller små barns signaler.

De får träffa dem regelbundet och ha en relation, men på barnens villkor - inte deras! Mina barn finns inte för att glädja dem. De finns för sin egen skull och ska må bra helt enkelt. Så jag har inte dåligt samvete

Varför skulle det vara något onaturligt konstigt att hon använt sitt gästrum till sitt barnbarn? Herregud, det finns ju de som skiter totalt i både sina egna barn som barnbarn. Och det är heller inte så konstigt att din man har en annan syn på sin mamma än vad du har. Har man hamnat snett i sin relation ser man ofta allt mer negativt än vad det är.
Att bete sig så i barnets närvaro är ju självklart inte okej. Men sätt er ner tillsammans och lugnt prata med henne. Berätta hur ni känner ang det och sätt det som ett krav för att hon ska få passa barnbarnet.

Tre enkla ord, Ts: Skit I Henne!

Jag vill verkligen inte alls lämna min dotter till henne även om e bara är korta stunder, hon skriker könsord, blir väldigt lätt arg, har tyvärr en allvarlig mani som går ut över hela hennes sätt att vara..
Hon har bråkat mednästan alla min mans vännersföräldrar när min man var mindre och hon är ökänd i hela området där hon bor typ..
Ho
Känns jävligt fel att lämna bort vår dotter från ett tryggt hem till en cirkus..
dotern är ett rår

ssutom har hon små pälor över hela hemmet och en massa småsakeröver allt hennes hem är en riktig katastrof.
Hon har även en son som är 13 årsom är avundsjuk  på vår otter av nån anledning för ett tag sedAN så sa han att kune hAn välj AÅ AKULLW HON DÖ.

anledningen att jag söker hjälp är att min och mannens relTION går åt skogen..
han vet sin mammas brister men tycker vi skall ha överseende...

Tilloch med våra grannar ha hört henne skrika, hon stod utanför vår dörr och gapade i vintras när en massafolk va utanför och skämde ut oss.. ushh detta känns som ett hopplöst fall:(

oj blev något fel när ja skrev hoppas ni förstår endå

Om hon inte ens kan låta bli att skrika, svära och säga könsord när hon hälsar på hos er, hur ska hon då kunna låta bli när hon är själv med barnbarnet?
Och hennes andra sons reaktion är ju inte heller så lyckad - men inte helt oväntad om han själv har växt upp med att man vräker ur sig lite vad som helst när som helst och har fått se sin mamma bry sig mer om barnbarnet (som nästan aldrig är där) än honom (när fick han nya möbler senast, eller så mycket uppmärksamhet) så blir det ju ett känsloutbrott förr eller senare.
Han är dessutom tonåring, vilket inte är en ursäkt men inte heller gör det speciellt mycket lättare att hantera sina känslor.

Det är nog "bara" att fortsätta vägra lämna dottern hos svärmor tills hon har visat att hon kan skärpa sig. Makens "det går nog bra" ger jag inte mycket för...
Kanske när dottern blivit lite äldre och själv kan säga ifrån om hon trivs eller inte, och förståss börja med kortare stunder.

Prata med din man, Ts!
Kan han inte fatta att det kan vara FARLIGT för er att lämna bort barnet så fot i röven, där är dörren!
VILL du inte så GÖR inte det!!
Inget säger att ni MÅSTE lämna iväg ert barn till kärringen.
Lagen står verkligen inte på hennes sida.
Det bästa ni kan göra är väl att flytta, byta nummer osv osv.