<!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:Gisha; panose-1:2 11 5 2 4 2 4 2 2 3; mso-font-charset:0; mso-generic-font-family:swiss; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:-2147477497 1073741890 0 0 33 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-language:EN-US;} @page Section1 {size:595.3pt 841.9pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:35.4pt; mso-footer-margin:35.4pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} -->
MamaLucy skrev 2010-03-31 21:23:04 följande:
har förmodligen redan fått nervskador av långvarig brist ( känselbortfall, mykrypningar, dåligt minne osv) är detta nått som nån annan fått, och har det gått tillbaka?? Är riktigt orolig...
Ja, för mig gick det så långt att jag hamnade i en utredning om det kunde vara MS , ALS , cancer i hjärnan eller Parkinsons.
Hamnade hos en neurolog som gjorde massvis med tester, balans, temperaturkänslighet, man gjorde magnetröntgen.
När det var som allra värst så kunde jag inte ta upp en penna ifrån bordet, jag SÅG pennan men fick inte handen att vare sig lyda eller känna pennan, fruktansvärt frustrerande.
Jag kunde inte gå som vanligt, utan vinglade, helt yr och utan känsel under fötterna och jag minns inte hur många gånger jag ramlade för att jag inte visste vad som var upp eller ner.
Och allt detta pga "lite vitaminbrist"
Efter injektioner av B12 mådde jag mycket bättre och får nu ta dessa sprutor resten av livet för att det inte ska komma tillbaka.
Orsaken var att det saknas något i min mage som kallades intrinsic factor och som på Gastrolabs hemsida beskrivs såhär;
"Ett äggviteämne som produceras i magsäcken och som är nödvändigt för att B12-vitamin skall kunna aborberas i tunntarmen. En atrofisk gastrit kan orsaka brist på intrinsic factor, med brist på B12-vitamin som följd, och detta leder i sin tur till anemi, så kallad perniciös anemi."
Jag kommer att ha kvar vissa problem hela mitt liv, Jag hittar fortfarande punkter framför allt på benen som jag helt tappat känseln i och jag har ingen känsel i vristerna och på utsidan av låren.
.Detta kan jag stå ut med med tanke på vad det var läkarna letade efter i början. Jämfört med MS så känns det mesta hanterbart