• wappiz

    Ryggläge i soffan nästan jämt :(

    Jag blir så less på mig själv. Jag orkar knappt något längre. Har legat på rygg i soffan nästan hela påskhelgen, vilket naturligtvis är oerhört deprimerande. Att gå och handla är max vad jag klarar av. Och då är det ändå TVÅ månader kvar lite drygt till BF. Städningen är väldigt eftersatt just nu.. Usch, rentut sagt! :(

    Jag börjar undra om detta är normalt!? Eller är jag onormal på något sätt? KAN jag skärpa mig? Ska jag ta tag i mig själv och skärpa mig för att må bättre? Går det? Eller är det så att jag inte har något val eftersom en graviditet ska vara såhär? Jag vet ju inte - jag har aldrig varit gravid förr.

    Hur har ni andra upplevt de sista två månaderna?

  • Svar på tråden Ryggläge i soffan nästan jämt :(
  • wappiz

    Ingen som upplevt de sista två månaderna som jobbiga i graviditeten?

  • helene306

    Bäst är att lyssna på kroppen hur tråkigt det än är. Med första barnet fick jag havandeskapspenning from v32 och jag orkade inte mycket mer än att vila. Sen kom några bra dagar och jag kunde städa, handla, åka till tippen, greja i trädgården osv för att sen några dagar sitta som en padda i soffan och vara trött. Denna graviditet har varit bättre men nu sen v 37 har jag dragits med förvärkar så jag gör inte mycket nu heller mer än att ligga i soffan och ta det lugnt. (är i v39+2)


  • Anna J01

    Jag är i V.29 nu. Har 4 veckor kvar på jobbet och vet inte hur jag ska orka. Får ingen HP men ska ta ut föräldradagar dom sista 8 veckorna. Förstår inte hur man kan orka jobba till slutet.

    Jag har inga speciella problem. Ingen foglossning eller mycket sammandragningar. Ändå är jag heelt slut. Försökte gå en promenad i vårvädret i helgen. Kom säkert 500 m innan vi va tvungna att vända och gå hem.
    Hade relativt god fysik innan graviditeten så man känner sig helt värdelös när man inte orkar något.
     Man får nog helt enkelt stå ut med att ligga mycket på soffan sista tiden. Kroppen säger nog ifrån av en anledning. Man ska nog inte försöka pressa sig själv om det inte känns bra.

  • Vilda Tiger

    Jag är i v 33 nu, och har dagar då jag knappt orkar ta på mig kläder. Jag har turen att ha min man hemma mkt så han tar mkt lek och fix med vår dotter, men de dagar han jobbar är jag SLUT på kvällarna. Vissa dagar orkar jag mer, jag har just haft en sån rush, då jag städar och boar och fixar. Sedan kommer ryggvärk, sd och denna trötthet tillbaka. MEN du måste nog tillåta dig att känna så här. Bara flyt med, och njut extra av de dagar då du orkar greja lite extra. De dagar du inte orkar det - bara ligg och vila då. Du är inte gravid så stor del av ditt liv och det är ett tillfälle då du ska unna dig att lyssna på kroppen fullt ut.


  • wappiz

    Åh, vad skönt att höra att man inte är helt ensam. Jag jobbar fortfarande, och på jobbet berättar äldre kollegor käckt om hur de jobbat ända fram till BF och en massa grejor som gör att jag känner mig helt onormal som känner mig så trött. De tjatar om att jag ska vara med och springa Vårruset med jobbet i maj, bland annat (5 km). Eeeeh, nej. Men de har troligtvis glömt hur det är att vara gravid...

    Jag jobbar och sedan går jag hem och vilar. Helgerna går också åt till att vila - för att ORKA jobba heltid. Jag ska jobba fram till 11 dgr före beräknad BF. Men då vill de också att jag ska komma in för en releasefest på jobbet 6 dgr före BF *suck*

    Jag skulle oxå vilja gå hem något tidigare än 11 dgr före BF. Men jag tror inte att jag kommer bli sjukskriven. Det är ju inget "fel" på mig. Jag är bara gravid.

  • Vilda Tiger

    Det är inte hur sjuk man är som avgör om man ska få en sjukskrivning, utan fömågan att arbeta. Jag skulle aldrig palla att jobba så länge men man får ju olika och olika starka krämpor. Har vänner som har powerwalkat en timme om dagen fram till barnet kom, medan jag har haft mkt mer besvär av kroppen under mina graviditeter.

  • K3zz

    Jag är i v29 och en av dom lyckligt lottade som har minimalt med graviditetskrämpor. Visst det kan vara svårt att sova när lillen bestämmer sig för att köra kickboxning mitt i natten och jag blir anfådd när jag går för fort eller för långt men mycket annat har jag inte att klaga på.
    Gick in i graviditeten med ett bmi strax under 40 och trodde jag skulle bli jättestor och tung men tack och lov gick jag nästan inte upp nåt alls i början (trots att jag inte mådde illa). Har tidigare haft problem med ont i knän och ichias när jag inte varit gravid med vägt för mycket (strax under vad jag väger nu) och har känt av det också från och till men i och med att jag förväntat mig mycket värre så har det inte känts farligt alls.

    Känner med er alla som har fått massor med krämpor, lyckligtvis är det ändå inte så långt kvar nu :)

  • KajsaOskar

    Jag är i vecka 34. Slutade jobba för två veckor sedan ungefär, och sedan dess har vi flyttat och levt i kaos och stress. NU börjar tröttheten och utmattningen komma!!

    Men nu har ligger jag bara också. Jag vill inte behöva röra mig! Jag orkar knappt laga mat längre.
    Hittils har jag klarat mig fint utan graviditetskrämpor.  Men nu är jag sjukt trött på att vara gravid!!

  • helene306

    Nej, det är inget fel på dig eftersom du är gravid men man kan få komplikationer som gör att man inte orkar pga graviditet. Alla är vi olika och om dina jobbarkompisar glatt berättar vad de höll på med så ska du inte ta åt dig. Du är du! Som en ovan skrev, vissa kan hålla igång hela tiden fram till beräknat och det är jättebra och kul för dem men andra orkar inte och har ont av olika anledningar. Man får se till sig själv. Jag hade ju tänkt läsa in i det sista och skriva tenta i torsdags men det la jag ner helt när jag insåg att pluggandet inte blev bra av sömnbrist och alla förvärkar. Jag var helt slut och jag fick stå mitt kast och inse att jag vill mer än vad kroppen vill. Tyvärr.

    Jag tycker det är otroligt bra av dig om du orkar jobba heltid så nära inpå beräknat! Men, tänk på dig själv och lyssna på kroppen. Orkar du inte, har ont eller annat så är det kroppens sätt att säga ifrån att du ska dra ner på tempot. Det lönar sig inte att tvinga sig till att försöka arbeta och må bra. Tänk på dig själv och strunta i hur hurtiga alla andra är.


  • Anna83a

    Jag känner igen mig. Går in i v 30 på torsdag o känner mig helt slut i kroppen. Orkar ingenting. Jag önskar att jag kunde ha ro att bara ligga i soffan o ta det lugnt men med 1,5 månad kvar till flytt så måste jag packa o fixa en massa här hemma. Kan inte tvinga sambon att göra allt själv eftersom han jobbar heltid =(
    Jag är jätteglad över att vi äntligen hittade ett hus o att vi kommer att hinna flytta innan bf (om inte lillan kommer tidigare) men känner nu att det blev lite mycket på en gång.

  • Mountains

    Känner igen mig, soffan är min bäste vän om jag bar får chansen. Är i vecka 34 och känner mig trött, sliten, tung och har massor av sammandragningar så snart jag rör mig. Är sedan en vecka föräldra ledig med min 21 månaders och det är rätt ansträngande. Har du chansen att slappa och vila så gör det med gott samvete, du behöver vila.

Svar på tråden Ryggläge i soffan nästan jämt :(