Lämna barn hos andra

Jag är ingen AP-förälder men har fått lära mig att före 1 års ålder lämnar man inte bort ett barn. Möjligtvis för nån timme eller så. Att lämna bort över natten efter 1 år kräver att barnet är trygg i sig själv och den han/hon lämnas med.

Men HUR kan det vara skadligt att lämna barnet hos en trygg person ett tag...?

Är det inte mer skadligt att ha barnet hemma om man som föräldrer är HELT slutkörd och behöver vila???

Tycker din TS är väldigt överdriven....

Jag tycker det är okej att lämna bort min son (han är två år) över natten, men det är inget vi gör ofta... inte ens en gång i månaden. Nu när han är två år så tycker jag nog att det skulle vara okej med två nätter någon gång, men det har inte blivit så... men jag ska föda när som helst nu och då kommer det nog bli så. Då kommer han vara hos samma person som han har sovit över hos tidigare och är trygg hos.
Jag skulle inte lämna bort honom en vecka för att t.ex. åka på semester... det känns inte okej för mig.

Observera, detta är en diskussionstråd, inte alls på något sätt personlig för mig. Jag är inte slutkörd, jag vet när jag lämnar mitt barn och inte och är trygg i detta. Jag ville bara ha folks reflektioner kring ämnet. Hur man som förälder tänker kring detta, absolut ingen pajkastning mellan olika läger. Detta utifrån ett AP-tänk, därför ligger den under AP.

Den enda jag känner mig helt trygg att lämna mina barn hos är min mamma och mina barn har alltid älskat att få vara hos mormor och morfar. Även min syster. Men under deras år, (de är 8 o 6 år) är det till 95% mormor som passat och jag och barnen är helt trygga i det. Detta eftersom min familj visat MYCKET stort intresse för mina barn ända från början. Farmor är snäll men det är inte det genuina intresset och inte samma genuina ömhet och moderliga "touchen" som hos mina föräldrar. Och därför har det naturligt blivit så att barnen trivs som bäst hos mormor/morfar eller moster. Jag tror inte min äldsta var året fyllt när hon sov hos mormor första gången men notera då att det ungefär varit som ett andra hem vad det gäller trygghet och bekvämlighet.
Men jag tycker inte att man ska lämna bort sina barn hej vilt. Vi känner några personer som vid två tillfällen de senaste 1,5 åren varit på semester i Tailand 1 eller 2 veckor, och lämnat sina barn hemma!! Det ena parets barn är 12 resp 4. Det andra parets barn är 7 resp 5. Detta är för mig helt overkligt!! Jag tycker att det är en skittaskig grej att göra så mot sina barn!!  Jag kan ju säga som så att hade jag o min man åkt på semester och lämnat våra flickor hemma.....jag blir gråtfärdig bara av tanken på hur ledsna jag vet att de hade blivit.
Sen tycker jag även att många lämnar bort sina barn så fort de ska göra nåt. Herregud, barnen är ju en del av oss. De kan i princip vara med på det mesta men man kanske får anpassa det efter barnen.

Vi har haft barnvakt då och då. Första gången var sonen 10 månader och han var med sin faster medans jag klippte mig. Dom var max 5 minuter bort hela tiden.

Sen var han över året, men det är inte många gånger vi har haft barnvakt under alla år. Jag gör gärna sånna saker så att min son kan vara med och det är få gånger vi har bett om barnvakt. Det har varit nångång om våra jobb har krockat och barnomsorgen inte funkat eller om vi båda har velat gå på ett föräldramöte på förskolan osv.

Men eftersom han har blivit äldre så har han mer och mer börjat göra saker utan oss med andra familjemedlemmar. Så han har varit ifrån oss mer än vi har haft barnvakt men då har han själv bestämt (oftast med sin farmor) att dom ska hitta på nånting eller att han ska sova över där (tror första gången han sov utan varken sin pappa eller mig var runt 3 års ålder)

Barnvakt på natten har vi haft kanske 1-2 ggr på snart 7 år men han kan ibland bestämma att han ska sova borta och jag ser oftast ingen anledning att hindra honom, han har jätte kul hos sin farmor och farfar och får en helt annan uppmärksamhet där än han får hemma.

Vad betyder ap-förälder??

Jag lämnar inte bort mina barn (max några timmar)... reser gärna med dem, och har dem med överallt.

Jag kallar mig inte AP-förälder men jag förstår absolut hur du, TS, resonerar. Jag dömer inte föräldrar som åker i väg på veckosemestrar och lämnar bort spädbarn