Allsmäktiga barn eller veka föräldrar? Förundrad!!
Har de senaste dagarna befunnit mig på en halvstor skidort i Sverige och förfasas över det jag ser. Har vissa föräldrar totalt abdikerat för sina barn? Stod och väntade på att mina barns skidskola skulle ta slut och bara tittade mig omkring. Ett barn (5-6år) föll i den liftkarusell som finns och fullständigt illvrålar pappa, försöker inte ens själv. Mamma kommer rusande till undsättning med kommentaren: Pappa är på toa med x, det går väl bra med mig? Barnet låter sig lyftas upp fortfarande illvrålande på pappa och mamma placerar en knapplift mellan benen så att barnet kan åka vidare. Då kommer kommentaren från barnet; men pappa skulle ju hjälpa mig!... Var blev har du försökt själv av, du behöver inte skrika så etc?
Ett annat barn i samma ålder (vet för att detta barn går i dotterns skidskola) åker runt med napp(!!!), mamman pratade med skidskolläraren innan dagens lektion om han inte kunde göra den lite roligare för hennes barn tyckte det var tråkigt(!). Mig veterligen är det frivilligt och passar det inte barnet så kan de vara utan.
Lika så låter man sina barn utan tillsägelse prata och tramsa samtidigt som skidläraren går igenom vad de ska hitta på under dagens lektion eller på utvärderingen. Barnen kastar sig över skidläraren som försöker prata och föräldrarna står bara där och ler. Det syns tydligt på skidläraren att det inte är speciellt kul och han försöker på ett trevligt sätt säga det till barnet som fortsätter och föräldern fortsätter att le. Det är i mina ögon respektlöst både mot skidläraren och de andra eleverna.
Alla dessa barn som tillåts få tränga sig i liftkön utan att föräldern reagerar utan snarare ber framförvarande att flytta sig så att de kan komma fram till sina barn.
Ser barn som kastar sig, illvrålar, slår sina föräldrar, är otrevliga mm. Jag skulle kunna beskriva massor av händelser som jag sett de senaste dagarna utan vidare ansträngning. Mina barn kan också göra så här men inte låter jag de få göra det utan tillsägelse! Jag menar inte att barn ska vara små vuxna styrda som marionetter men det måste väl finnas ett mellanting? Vad är det man lär sitt barn om det kan vråla sig till allt? Det känns som om en hel del föräldrar helt tappat greppet, eller kanske är konflikträdda, vad vet jag? Jag är helt förundrad. Visst man är på semester men det är ju faktiskt alla andra som är här också och blir utsatta för alla dessa "allsmäktiga" barn. Är det bara jag som reagerar på detta beteende från vuxna?