Fler vars barn som inte växer enligt kurvorna?!

Du kan ju ställa motfrågor på BVC. Om de tycker att barnet haft en dålig tillväxt, fråga "vad kan vi göra åt det" eller "vad kan det bero på" eller "är det kanske idé att träffa en läkare" eller "kan det vara något fel på barnet". Det öppnar för en dialog om det hela istället för att det bara blir ett påstående från sköterskan att tillväxten varit dålig.

Visst skulel jag kunan stälal fler frågor. Har frågat vad hon tycker jag ska göra, och då säger hon ha i olja i maten(fast det är ju inte bara vikten som hon växer dåligt på) så när jag säger att jag redan använder mig av MASSOR med olja, och att hon äter som en stor karl, så har hon inga fler svar.men, jag ska fråga mer nästa gång!
Själva grejen är ju igentligen att jag inte känenr mig speciellt orolig över växten, jag är inte heller stor till växten, vore kanske konstigt om mina döttrar blir jättestora?! MEN, det som stör mig, och faktiskt gör m ig lite orolig är ju just detdär att bvc påpekar det HELATIDEN, och säger åt mig att se till att hon växer till nästa gång osv!? inte så lätt när hon redan äter som en häst! Men hon kan ju inte komam med fler förslag! Det är ju hon som får alal tankar snurra i huvudet!

Skulel mest bara vilja höra om fler har det likadant,eller om det verkligen är så ovanligt att barn inte följer domdär kurvorna till punkt och pricka?!

Svar till Anonym:

Ja det är mycket vanligare än man tror att barn inte följer BVC:s viktkurvor och inget att oroa sig för så länge hon äter och i övrigt utvecklas som hon ska. BVC stressar tyvärr ofta upp mammor helt i onödan när det gäller det här så försök att ta det med ro så som du är inne på. Du är ju själv inte stor i växten säger du och det är helt riktigt att då blir inte heller dina barn det.

Vår dotter är de också lite oroliga över på BVC. Själv är jag inte alls orolig.
Hon vägde 4440 g till 52 cm när hon föddes,  vid 9 mån vägde hon 8070g och var 71,5 cm. Hon har inte ens dubblat sin vikt. Ska bli spännande och se om hon gått upp till nästa vecka för sist hade hon gått ner i vikt.

Från början gick hon inte alls upp som de ville, men hon åt bra och mjölken tog aldrig slut.
Det är lätt att jämföra henne med de andra barnen i vår föräldragrupp. De väger 9-10 kg och alla är lika långa så när på någon cm. Det som skiljer mitt barn från de andra är vikten men även att hon är mycket snabbare med att krypa, klättra på saker och nu har hon börjat att gå själv med läragå vagnen.
Hon äter inte mindre än de andra men hon är igång varje vaken minut, full fart och givetvis gör hon av med mer energi. 

Hur gammalt är ditt barn? Under hur lång tid har viktnedgången pågått? Och hur många kurvor har hon sjunkit? Allt detta har stor betydelse för "allvaret" i situationen.

När mina barn var spädisar avplanade vikt- och längd- kurvan pga dålig mjölkproduktion så det blev till att ge ersättning istället. Det är inget "farligt" och problemet löstes -barnen växte igen.

Men mitt andra barn har sjunkit 3 kurvor under 1.5 års tid och hamnade längst ned -DET är ett problem TROTS att jag är kort (158cm). Vår dotter fick mängder av olja och smör och åt som en karl men det hjälpte inte. Det finns sjukdomar som kan visa sig på detta sätt och då är hela bilden viktig. För vår del har vi ett "polyp-barn". Hon har haft jobbigt med andningen så all energi har gått åt till den istället för att växa. Nu är hon 3 år och vi kommer utredas för operation av näsan, vi har även näringsdrycker sedan 1.5 år tillbaka som gjort att hon "bara" ligger på minus 2SD på kurvorna (alltså näst nedersta linjen).
-Min läkare sa som så att ifall problemet "bara" är ett litet barn så kan det vara genetiskt -min man är lång men min dotter skulle ju kunna ha fått enbart mina "korta" gener dvs hon är normalt liten. Men eftersom det i just vårt fall även fanns annan problematik (stort matintag, andningsproblematik) så läggs "pusselbitarna på plats" och det visade sig att hon alltså är ett "polyp-barn". Sedan finns det andra saker som skulle kunna peka på andra åkommor/sjukdomar, det är därför viktigt att känna till hur länge viktnedgången har pågått, hur magen fungerar, ålder m.m. Men i just vårt fall är det enbart polyperna och lite halsmandlar som ställt till det.

Det jag tycker är viktigt är att om du är orolig (vilket jag verkligen förstår att du är då jag varit där själv) så är det viktigt att din oro blir tagen på allvar. Ingen mening med att ha klump i magen varje gång det är dags för bvc -blir ju rätt ofta när allt inte fungerar som det ska! tyvärr!
har du fått prata med läkare eller endast sjuksköterska på bvc? Jag tycker det var skönt när vi fick prata med barn-läkare -alltså inte allmänläkare. Med den erfarenheten som jag visste att han besatt så kunde jag ta till mig när det var läge att bli lugnad samt ta till mig den information som jag fick för att komma till rätta med problemet.
Bara att veta att man är på rätt instans är viktigt för att kunna slappna av tycker jag. Vi hade ju 1års rundgång i vården då vi träffade barnläkare -öron-näsa-hals på vc - lung-allergiläkare inom pediatrik på stora sjukhuset. Så det kan ta tid innan det löser sig, i det fall de nu tycker att det är ett problem. Jag tyckte vårt problem var uppenbart, ändå kändes det som att ingen annan förstod allvaret i problemet -men så var det ju "bara" polyper och ingen cancer. Men för mig och min familj (ffa vår dotter) var det ju såklart jättejobbigt. Man vill ju att barnen ska ha det bra och att de växer som de ska är ju grundläggande! 
Om din dotter fortsätter sjunka på kurvorna är det ett problem, om hon stannar men ligger på minus är det ett mindre problem så som jag förstått det. Om vikt- och längd-minskningen kommit samtidigt som krånglet med magen uppstått kan det ju relateras till varann. Kanske beror det på någon allergi tex? Jag är ingen allergi-expert utan kan ju bara polyper -det är ju det som jag har levt med i 3års tid nu Däremot kan jag relatera till hur det känns som förälder i den situation som du befinner dig i.
Att få veta att man är under rätt instans så man blir utredd -om det bedöms nödvändigt - för rätt saker är jätteviktigt. Och om det nu inte är aktuellt med en utredning  så vill man gärna höra det av en läkare som är specialiserad mot just det -i ditt fall förslagsvis en barnläkare. Så man kan tro på det som sägs!
-framför till bvc hur jobbigt du tycker detta är och att du vill ha en remiss till en barnläkarmottagning! (om du alltså inte redan är i kontakt med detta)
Jag vet allt om hur det är att gå med konstant oro till bvc och det är inte kul!
hoppas det löser sig, kram

Jag har endast pratat med bvc sköterskan. Men, igentligen har jag ju aldrig känt mig speciellt orolig för storleken, utan det är mer bvc sköterskans komentarer som gör att jag får en klump i magen!!! Jag tycker det är så jobbigt att höra tex, ne nu får du se til latt hon växer, eller men, vad håller du på med?
Det känns som att hon försöker få det att vara mitt fel ehatiden! Medans jag helatiden tänkt att det är för att jag är liten som hon oxå är liten! Men, jag ska nog säga åt henne nästa gång jag ska dit, eller fråga vad hon tror är "felet"

Förstoppningen har hon på bvc aldrig brytt sig om, utan sagt åt mig att testa laktulos, hon menar på att dom flesta barn blir kosntiga i magen när dom börjar med mat, men hon kan inte svara på hur länge det kan hålla på, jag menar det är ju ändå snart 7 månader sedan hon började med mat nu!
Jag kanske borde prata med en läkare eller så istället!