Tror ni det går bra att åka bort i sommar?

Om ni är trygga med att resa är ert barn det också. Fundera över vilka skäl som gör er  tveksamma till att resa. Vad kan hända under resan+ vad förändras under resan? Vilka för och nackdelar finns? Mitt tips är att alltid ha mat och sömnrutiner som man kan ha på resa. Kanske kan barnet sova i vagnen på kvällen så att ni kan prata med de andra vuxna på lägret.

Vi har fyra barn som vi fått genom adoption och har rest med dem alla och det har fungerat bra. Visst kan sömnen rubbas och de kan ha behov av att bli extra burna eller andra trygghetsbehov, men det är ju bara att bejaka barnet och acceptera att det är så på grund av resan. Mycket beror förstås på vad man själv har för inställning till det.

Våra barn älskar att resa numera och många timmar har de tillbringat i bilen i glada samtal i bilbarnstolarna och med sånger som vi sjungit till. De har klarat av flygplatser mitt i natten och annat men vi har tyckt att det har varit värt det Vi gillar att resa och har velat att de ska ha samma upplevelse. Jag tror att ert barn skulle ha glädje av att åka både på lägret och träffen, därför att ni som är hans trygga vuxna skulle ha behållning av det. Ni skulle få stöd i ert föräldraskap.

Det är ju jättesvårt att råda men jag som kom hem med min tös i september har "rest" med henne flera gånger redan. Vi har tillbringat tid hos hennes mormor och morfar och även sovit hos moster med familj och det har gått jättebra. Jag har försökt hålla på särskilt sovrutinerna så mycket som möjligt - har haft likadana rutiner hela tiden och tror att det hjälper min lilla tjej att komma till ro.

Och angående förskolestarten så tror jag att det är viktigare att ni tar det lugnt när inskolningen väl har börjat. Sonen vet ju inte vad som är på gång innan och om ni kommer hem några dagar innan så hinner ni nog komma tillbaka i era vanliga rutiner.

Min erfarenhet som förskollärare säger däremot att när inskolningen har börjat och när man har börjat lämna barnet på förskolan - då behöver man vara hemma, undvika barnvakt (om ni nu har det) etc.

Det finns så klart barn som inte behöver det heller men det skulle jag planera för i alla fall...

Jag ville gärna åka till Vietnam nu i vår, men valde efter lite funderande bort det just nu. Det kändes som en för lång resa för en 18 månaders och dessutom ska hon ju opereras snart och då vill jag inte vara borta precis efter operationen med tanke på infektionsrisk mm. Jag har nog egentligen valt bort Vietnam i nuläget endast pga praktiska saker. Jag tror inte hon skulle må dåligt av att åka dit rent mentalt.

Men visst tar man beslut efter barnets bästa, det är nog alla överens om. Ibland kan jag tänka mig att om föräldena mår bra av en "semester" gör nog barnet också det. Vid dagisstarten skulle jag dock vara försiktig att gör för mkt ändringar. Min flicka ska börja i augusti på dagis och jag funderar på att flytta till större. Fast då måste det nog ske snart med tanke på att jag inte vill röra till det för mycket efter augusti och dagisstarten. Hur påverkar en flytt barnet? Jag märkte att min flicka efter sjukhusvistelsen stormtrivdes att komma hem, hon slappnade av och sov och sov och sov första dygnet. Hemmabasen är så viktig för barn & då min dotter har ett sn som kräver operation tror jag att kraven på att hemmamiljön är densamma är hägre. Eller vad tänker ni?

Vi reste med vår son till Gran Canaria på en veckas semester efter att vi varit hemma med honom i sex månader. Det gick jättebra men någon dag efter att vi kommit hem så började min man att jobba igen efter att ha varit ledig i tre veckor. Vi kunde då märka en viss oro hos vår son. Det jag vill säga är att jag tror att man ska vara försiktig med antalet förändringar för tätt in på varandra. Nu gäller ju detta vår son och alla barn är ju säkert olika. Men vi kände att resan i sig gick bra men att sedan pappa dessutom började jobba igen blev sammantaget lite för mycket. Ni måste självfallet känna av själva vad som fungerar men om jag får ge ett råd så tycker jag inte att ni ska åka på båda sakerna och jag tycker nog att ni ska ta det lite lugnt innan han börjar på dagis då det är en rejält stor sak för honom.

Tack för kloka svar. Jag hade faktiskt ärligt talat inte tänk på om det är för vår skull vi vill åka eller för hans, men svaret på det är för både hans och vår skull. Dels skulle vi få träffa föräldrar i liknande situation och få råd o stöd men han skulle också få träffa barn som ser likadana ut som honom vilket jag tror är viktigt även om han är relativt liten än så länge. ¨

Jag tror nog egentligen att det skulle gå bra, rent praktiskt iallafall, han älskar att somna i bärselen och den har vi nu med oss överallt.

Vi får fortsätta fundera, än har vi inte anmält oss till lägren.....

Vi var på läger för funktionshindrade barn förra året (med svensk dysmeliförening). Då var vår dotter 2,5 år och jag får lov att erkänna att vi åkte för vår skull. Det var faktiskt väldigt bra för oss att få träffa andra som var (och varit) i samma situation. Men i alla fall det lägret hade ingen nytta för vår dotter, även om hon hade det bra medan vi var där.

I år åker vi nog inte tror jag. Fast förra året då som sagt, så ahde vi preciiis som ni. Först läger en vecka, sen etiopienträff en helg, och sen turnerade vi runt hos vänner ett par dagar innan vi styrde hemåt. Det var intensivt men gick bra. Men vi hade haft dottern ett drygt år då. Fast det hade gått tidigare också med henne, de tär jag övertygad om.

Jag har inte adopterat men har en son (1,5 år) som blir stressad av att byta miljö.

Han är reserverad mot nya människor och tar gärna in mer intryck än han klarar av att bearbeta. Annars är han en go och glad liten kille med god anknytning, nyfiken och framåt i övrigt.

Han skulle klara en resa och sedan hem igen. Han bli orolig ett par dagar när han gör den andra förflyttningen (dvs i detta fall hem) men sedan går det över. Inga problem med dagisstart efter en vecka alltså.

Två nya platser efter varandra skulle han inte må bra av. Det skulle ta längre tid för honom att komma till ro igen och en dagisstart en vecka senare skulle inte kännas bra i min mage.