Vad är egentligen det mest rimliga i den här situationen? Vill ha åsikter!
Jag är sedan ett år sambo med en man med två härliga barn på fem och sju år, vi har inga gemensamma barn. Jag är jätteförtjust i barnen och det är ömsesidigt och allt fungerar väldigt bra. Min sambo har sedan en tid tillbaka varit oerhört mån om att jag ska komma in mer och mer i en "moderlig" roll i familjen, jag har börjat hämta och lämna på skolan, bryr mig alltmer om vad som händer i skolan, är med på fritidsaktiviteter, hittar på egna saker med barnen, hjälper till med läxor etc och jag trivs bra i den sitsen, ingen tvekan alls, jag växer med uppgiften helt enkelt trots att jag inte alls var van vid barn innan vi träffades. Jag ska dock ändå erkänna att jag aldrig, hur mycket jag än gillar de små, kommer att försöka vara eller ens känna mig helt som en ställföreträdande mor, för det har de en bra redan, jag vill vara en signifikant och betydelsefull vuxen i deras liv - punkt.
Om två månader ska företaget vi arbetar på (vi träffades på jobbet) ha en fest för anställda med respektive och vi är självklart bjudna båda två. Festen infaller dock under en vecka då min sambo har hand om sina barn vilket gör att vi inte KAN gå båda och det finns inte någon barnvakt att tillgå.
Under en diskussion igår lät min sambo mig förstå att han utgår ifrån att vi båda stannar hemma, eftersom en jobbfest är något "vi väl borde gå på ihop". Är det det?
När jag sa att jag hemskt gärna skulle vilja gå på festen (enda chansen på året att träffa kollegor från hela Europa som man annars bara e-postar med) tyckte han att det var tråkigt att jag kände så, att jag i och med att det är "barnvecka" då istället borde fokusera på om vi kunde hitta på något kul hela familjen den dagen. Tilläggas bör att vi verkligen lägger energi på barnen de veckor de är hos oss, vi hittar konstant på kul saker så är jag borta blir det knappast en förlorad kväll för barnens skull.
Drar min sambo för stora växlar på att vi ska vara en familj så att säga? Är det självklart att jag ska stanna hemma med min sambo och hans barn? Hur långt går mina "skyldigheter" som bonusmor här? Skulle jag säga till min sambo att "ledsen, det är dina barn, jag vill gå på festen, så då tänker jag göra det" så hade han känt att allt vi byggt upp som liknar en "riktig familj" det senaste året hade rasat.
Är jag känslokall? Oförstående? Pratar vi förbi varann? Ska också tillägga att jag inte är utanför huset på vift på egen hand mycket annars, tränar två gånger per vecka och träffar vänner ibland åsklart men i övrigt är jag mycket en hemmatjej. Jag behöver lite fler åsikter här känner jag bara... Tack på förhand!
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2010-04-14 16:10
Vi arbetar alltså BÅDA på företaget som ska ha festen - på olika avdelningar men i hyfsat samma ställning.
