Jag läser här och på många andra platser om att man gör saker fel som förälder. Ska man gå på första intrycket så är det inte många som gör rätt, men då vänder jag på det och frågar så här: Vad är det VÄRSTA, det STÖRSTA FELET man kan göra som förälder? Varför??
Tycker inte att dina alternativ nödvändigtvis behöver vara det hemskt dåliga.
Tycker att Josef Fritzl ungefär visat på några av de värsta sakerna en förälder kan göra mot sitt barn.
Fler som tycker något? Lustigt att så få svarar på den här tråden när trådarna generellt sett är fulla av klagomål på hur folk sköter sina barn i stort.. :o)
tycker inte man kan svara på din fråga eftersom allt är inte svart eller vitt.
Tycker ett stort fel är om man t ex BARA ger sitt barn "socker" och osund mat, men får de det nån gång i veckan är det ju givetvis ok.
Tycker det är ok om man råkar skrika på sitt barn någon gång (och ber om ursäkt givetvis) men om det sker dagligen och hela tiden så tycker jag det är hemskt.
Att bara bestraffa barnet vad de än gör, blir givetvis fel, men man MÅSTE ju ge det negativa konsekvenser ibland.
osv...
tycker inte man kan svara på din fråga tyvärr...
Av dina alternativ: att ge barnen negativa konsekvenser, dvs bestraffning och liknande. Det sänker barnens självkänsla och föder i sin tur otrygghet och kontaksökande och uppmärksamhetssökande av föräldern som svarar med mer bestraffning. Ett konstant testande av barnet att få veta när det gör "rätt" och osäkerhet i att prova på nya saker för rädsla av att göra "fel" och inte våga uttrycka sina känslor.
Som jag ser det blir det inga stabila vuxna människor av det. Men det förutsätter ju då att man använder bestraffning som en fostansmetod, dvs det är vad man gör så fort barnet "inte lyder" eller "gör fel".
Inte en gång då och då.
Visst är det fel när en förälder lämnar över barnet ofta, men det gör man ju när man lämnar på dagis. Det största felet tycker jag är när man inte leker med barnet varje dag. Barnet behöver känna att föräldern är uppriktigt intresserad av det barnet håller på med och leken är viktig. Klockrent:)
Flera kloka svar. Tack för det! Hoppas få höra fler!!
Det här var svårt. Finns ju många hemska saker föräldrar kan göra mot barn.
Men, det som jag tror möjligtvis skapar dessa problem/hemskheter är att inte vara påläst innan man skaffar barn. T.ex tycker jag att man ska läsa om barns utveckling, uppväxt, konflikthantering, problemlösning, uppmuntran och fostran och olika redskap för att hjälpa barnet med skapandet av en identitet och en bra självbild. Helt enkelt att kunna ta hand om sitt barn så att det får bästa möjliga psykiska förutsättningar.
Många saker sätter sig i personligheten hos barn och detta följer med resten av livet och kan vara mycket svårare att bli av med än t.ex mer/mindre traumatiska händelser.
Jag vet av egen erfarenhet hur mina föräldrars personligheter, val och kunskap påverkat mig och hur jag mår idag. Så jag skulle nog tycka att det ovannämnde är det viktigaste.
Att verkligen förstå ansvaret man har för ett barn och dess framtid.
Oj vad svårt, det beror så mycket på barnets ålder också...
Jag tycker det är rent av olämpligt att lämna bort ett spädbarn längre perioder, men gäller det en 7-åring så är det en annan sak. Läsk & godis varje dag är för j-vligt, men nån gång ibland är det okej.Välja bort amning är också okej enligt mig, men även det beror lite på hur man gör det, jag tycker inte det är okej att t.ex. låta vem som helst mata med flaskan bara för att man inte ammar... Så mycket nyanser i allt!
Men krasst & genrellt, så röstade jag på negativa konsekvenser. Det är nedbrytande för både självkänsla & självförtroende, & i just det alternativet ser jag inga nyanser. Det är aldrig rätt väg att gå & aldrig ett måste.