• CellenEllen

    handen i kakburken

    Undrar om det brukar funka så här eller är jag bara sträng och intolerant? När jag e hemma hos min kompis som har 2 barn 5+9år och vi har kaffebröd på diskbänken men inte framdukat än så är 5åringen där hysteriskt och hoppar upp och ner och nallar från burken etc. Mamman säger nej lite halvlamt och säger att vi ska ha det till fikat efter maten. 5min senare är ungen där igen och norpar en kaka och mamman säger då inget. Ungen truimfierar och tar en kaka till.
    Efter middagen dukas fikat fram som denna dag var en tårta och även kakor (dom som var kvar) :)  Alla har inte hunnit sätta sig och 5åringen häver sig nu liggande över bordet och lägger liksom båda händerna i tårtan, slickar fingrarna och ner i tårtan igen. föräldrarna säger ingenting. De pratar bara vidare med varandra. Till slut serveras han en bit fast alla fortfarnade inte satt sig och det blir lite lugn på honom, När han tryckt i sig tårtan går han loss på kakorna igen och liksom slänger dem i saft tillbringarn och skrattar hysteriskt, föräldrarna säger ingenting.

    Är det så det funkar när man har barn? Alltså jag e inte snål el har bacillskräck men jag undrar om man låter barnen göra så här för att få lugn o ro, liksom välja stiderna.

  • Svar på tråden handen i kakburken
  • Rakad Apa

    Låter inte som lämpliga föräldrar...

  • MaNiMi

    Detta förekommer, men behöver inte vara så, det går att säga till barnen och funkar inte det får man helt enkelt ta bort fikat ist..förr eller senare så lär dem sig ju då, vilket de inte gör om de först får ett halvdant nej och sen ändå kan ta utan att någon bryr sig.
    Finns säkert flera anledningar till att sånt här händer..vissa föräldrar har svårt att säga till sina barn när det är andra omkring, en del orkar inte bry sig, nån kanske tycker att det är ok att barnet tar kakor..osv osv.
    Jag tycker iaf inte det är ok.
    Mina barn blev ibland chockade när kompisar de hade med hem, helt ogenerat kunde öppna en kakburk för att ta något, det gjorde aldrig mina barn borta.
    Däremot kunde de sätta igång att tjata som bara den ibland, men det gav inget heller utan tvärtom. 
    Nu är mina barn stora och de får ju självklart göra sig en macka eller mat utan att behöva fråga, däremot så har vi så sällan fikabröd hemma att skulle det finnas något så är det för att vi ska få gäster eller att jag köpt för föreningsfika och då är det ju inte så kul om de gnagat i sig allt (vilket två tonårskillar mkt väl kan göra)

  • augustisten

    Det händer rätt ofta att vi struntar i att säga till så noga om vi har besök. Sonen är i en period då han verkligen drar allt till sin spets, så sätter man i gång och börjar markera för mycket kommer det otvivelaktigt att sluta med gråt, skrik och en unge som inte får något  fika... vilket inte är trevligt för  vare sig oss eller gästen.

    Jag brukar säga till min unge att "Så får du inte göra, men eftersom vi har gäster kommer du få fika ändå. Hade vi varit själva hemma hade det inte blivit något fika." ...för så är det ju (tex om han med skeden slår ur en flis ur en porslinsskål när han väntar på glass vilket hände häromdagen).

    Sedan är det rätt tydligt att han testar allt som redan funkar när vi är själva även när vi har gäster. Det är ju inte konstigt för det är ju olika då - men det kan ju bli lite besvärligt för gästen ibland. Ditt exempel låter lite som en sådan grej tycker jag, men jag skulle pratat sonen lite mer om vad som är trevligt och inte när man fikar - tex att vänta tills alla satt sig och inte pilla på det andra ska äta (och jag skulle aldrig ha kakburken framme på bänken - det är ju att be om problem :) )

Svar på tråden handen i kakburken