• Anonym (Oförstående)

    Äh! Ni med depression! Ryck upp er!

    Ja detta fick jag slängt i huvudet av min man i morse. Var hos en läkare i tisdags, fick akut tid samma dag jag ringde till VC och gick som sagt och pratade med en läkare. Han sa efter jag berättat hur jag mår, du lider av depression......Tycker det mesta i livet känns meningslöst, tråkigt osv osv. I morse låg jag i sängen och tårarna rann, utan eg någon anledning, det bara känns så jobbigt allting, speciellt då jag känner mig allt oftare handlingsförlamad......Då sa min man, men du får ju rycka upp dig......Visst ABSOLUT, han har helt rätt, men vad fan tror han, att det bara är att säga till sig själv, ryck upp dig! Men va bra, då behövs ju tex inga psykologer eller antidepppiller längre! "Hurra"! Så alla ni depprimerade, säg till er själva, RYCK UPP ER.......!

  • Svar på tråden Äh! Ni med depression! Ryck upp er!
  • Anonym

    Han behöver verkligen få förståelse för vad depression innebär. Han påverkas väl oxå av hur du mår. Ja väldigt okänsligt sagt

  • Clobberella

    Det finns en liten, liten sanning i att man kan rycka upp sig. OM man orkar så är det bra att inte bara ligga i sängen och deppa utan försöka ta promenader, träffa en vän eller något annat som gör att man aktiverar sig och kanske kan tänka på annat.

    Men man kan aldrig bli frisk från en depression genom att "rycka upp sig"! Är man deprimerad så är livet SKIT vissa dagar och det handlar inte om att man är lat eller gnällig!

  • Anonym (Frida)

    Okej, uttrycket att "rycka upp sig" låter ju lättare än det är.

    MEN däremot så är det bevisat att man i tidigt stadium kan göra MYCKET själv för att hålla depressionen i schack, eller att förebygga att den blir värre.

    Några av dem sakerna är att : Motionera, frisk luft som promenader är utmärkt. Motion och frisk luft hjälper kroppen släppa ut endorfiner.

    Att göra saker, hur mycket det än tar emot innan man gör det, stick ut och gå på bio, ta ett glas vin med en vän, bjud hem kompisar på myskväll. Finns alltid saker att hitta på.

    Det tar emot fruktansvärt INNAN. Men oj så bra det känns, och det hjälper. Min moster är en väldigt god inspirationskälla till detta. Hon förlorade sin man för tre månader sen pang bom i en stroke. Men sen dess har hon varit ute och promenerat varje dag, hon arbetar och träffar vänner. Hon går på evengemang, bio , middagar och bjuder även hem folk till sig. Och hon säger att det hjälper henne enormt att ta sig igenom sorgeprocessen.

    Det värsta man kan göra är att gräva ner sig och ge upp.

  • Anonym (sara)

    Hatar när folk är så oförstående för saker de aldrig varit med om. Att ha en riktig depression är inte samma sak som att vara lite deppig som alla blir ibland. Ingen vill vara deprimerad, folk fattar inte vilket helvete det är att leva med. Jag har provat det mesta mot mina depressioner men inte mycket har hjälpt. De som tror att det räcker med att rycka upp sig, jag hoppas ni får en riktig djup depression så ni vet hur det känns...

  • Clobberella

    Det man kan konstatera är ju att det inte hjälper att gräva ner sig. Kan man pallra sig ut och ta en promenad så mår man förmodligen bättre än om man ligger kvar i sängen.
    Men är man deprimerad på riktigt och inte bara deppig så kan det behövas många år av samtal och medicin för att må bra och jag tror faktiskt aldrig att man blir helt frisk från en depression.

  • Anonym (Frida)

    Precis. Mitt inlägg pekade just på i första stadiet av depressionen..


    Clobberella skrev 2010-05-06 16:21:55 följande:
    Det man kan konstatera är ju att det inte hjälper att gräva ner sig. Kan man pallra sig ut och ta en promenad så mår man förmodligen bättre än om man ligger kvar i sängen. Men är man deprimerad på riktigt och inte bara deppig så kan det behövas många år av samtal och medicin för att må bra och jag tror faktiskt aldrig att man blir helt frisk från en depression.
  • Moonis

    Jag blir faktiskt ännu mer nere när någon vräker ur sig det{#lang_emotions_yell}
    I mitt huvud blir det "tydligen ska det vara så jävla lätt att rycka upp sig så vad gör jag för fel". Är jag så kass som inte klarar att rycka upp mig när tydligen andra klarar det då!
    Ock så genast känner man sig mer värdelös

    Det är inte bara att rycka upp sig. Hade det varit så lätt hade antalet psykiskt sjuka varit minimalt.

  • Anonym (sara)
    Clobberella skrev 2010-05-06 16:21:55 följande:
    Det man kan konstatera är ju att det inte hjälper att gräva ner sig. Kan man pallra sig ut och ta en promenad så mår man förmodligen bättre än om man ligger kvar i sängen. Men är man deprimerad på riktigt och inte bara deppig så kan det behövas många år av samtal och medicin för att må bra och jag tror faktiskt aldrig att man blir helt frisk från en depression.
    Vad deprimerande att tänka att man aldrig blir frisk. Men jag tror du har en poäng. De jag känner som har depressioner har haft problem av och till i hela sitt liv, inklusive jag. Jag tror att vissa föds med en ökad benägenhet för att utveckla depressioner tyvärr.
  • Moonis
    Anonym (sara) skrev 2010-05-06 16:25:57 följande:
    Vad deprimerande att tänka att man aldrig blir frisk. Men jag tror du har en poäng. De jag känner som har depressioner har haft problem av och till i hela sitt liv, inklusive jag. Jag tror att vissa föds med en ökad benägenhet för att utveckla depressioner tyvärr.
    Själv har jag förlikat mig med att kanske aldrig bli fri från min ångest men mitt mål är att kunna leva något normalt liv med den i alla fall.
Svar på tråden Äh! Ni med depression! Ryck upp er!