Vill bara ha mitt liv tillbaka
Jag har alltid varit tveksam till barn, men träffade en underbar man som övertygade mig om att jag skulle bli en bra mamma. Han skulle inte kunna tänka sig ett liv utan barn och jag älskade honom, och ville leva med honom.
Under graviditeten vågade jag inte säga hur dåligt jag mådde, och mina vänner och min man försäkrade mig om att alla har tvivel och rädslor men att det skulle gå över när barnet var förr.
Det gick inte över. Jag försökte amma men mådde illa av det, ville inte ha någon parasiterande på mig. Jag hatade att ha någon som var så beroende av mig.
Nu har jag lämnat min dotter och min man, flyttat till en annan ort och försöker gå vidare med mitt liv. Min man hör av sig och vill att jag ska komma tillbaka, men jag vill inte. Jag vill bara ha honom tillbaka, och vårt liv innan flickan.
Jag ångrar så att jag lät dem övertala mig att skaffa barn. Det är inte hennes fel, det är mitt fel. Nu kan jag inte leva med mannen jag älskar, och jag har satt ett barn till världen som inte har någon mamma.
Borde jag gå tillbaka i alla fall?
