• Ellasario

    såååå less på min pappa....

    Efter att ha levt ett liv fyllt av besvikelse och tomma löften så lessnade jag tillslut på min pappa.


    När min dotter föddes var han här och hälsade å dagen efter att jag kommit hem, tog henne rakt ur mina armar precis som att han hade rätt till det, trots att han inte hade träffat mig på 2 år och knappt hört av sig under tiden heller.
    Han gav mig några femhundringar och lovade dyrt och heligt att han skulle finnas här för oss.
    Senare när vi flyttade till samma stad sågs vi kanske 4 gånger under tiden jag bodde där, varje gång rev han åt sig min dotter som började gråta vid ett flertal gånger, vem va den konstiga gubben egentligen?
    Jag tog henne självklart ur hans armar då hon tyckte det var skitjobbigt....
    Hur som helst, för ett halvår sedan ungefär så bröt ag kontakten med min pappa, efter att han lovade julklappar till min dotter och sedan inte hörde av sig på flera månader. Jag vill inte utsätta henne för samma besvikelser, barn förstår inte att det är gubben som är knäpp, hon kanske hade trott att något var fel på henne, hon som är så underbar.
    Till saken hör att han fortfarande ringer och pratar in på min telefonsvarare, jag orkar inte ens lyssna av meddelandet längre... Skulle han gå så långt som att komma hit så hade jag låst dörren och väntat ut honom.
    Han är ett manipulativt as som slår sina barn och fruar, som inte har respekt för någon och som lovar guld och gröna skogar....
    Behövde väl bara få ur mig dethär....
    Min mamma är omgift sedan 12 år tillbaka, för min dotter är och kommer han alltid vara morfar, om hon någonsin träffar min pappa så kommer han nog bara vara dendär gubben som pratar konstigt och är någon slags släkting till mamma...
Svar på tråden såååå less på min pappa....