*puffar*
Ingen som träffat en tunisier eller har erfarenheter av "dem"
Hej! jag är en svensk tjej som är gift med en tunisier sedan 6 år tillbaka
. Du kan nog tro honom
om han säger att han är inte religiös. Men det finns vissa frågor du måste ha svar på t ex fastar han?
Har kvinnorna i hans familj slöja? finns det nån annan familjemedlem som är bosatt utanför Tunisien...
titta ifall det är manliga släktingar..har deras fruar slöja?vilken religion får ert ev barn i framtiden?
Jag bär inte slöja. Jag har inte konverterat. Däremot är vi gifta i en moské i Sverige. Vårt barn uppfostras
enligt muslimska traditioner. Min man fastar en gång om året. Min man har sin religion och han tror inte
på att man kan tvinga någon annan att bli muslim. Nordafrikaner har mera öppen syn.
Men du ska förstå en sak...gillar du festa och gå ut mycket..resa med vänner...sitta i kafé..så är det helt OK
för din pojkvän..ända tills ni gifter er och får ett barn tillsammans. Det finns de tunisier som accepterar stor
frihet men dessa män är få.
Du förväntas laga mat, diska, städa, tvätta kläder, ta hand barn. Tunisiska män är väldigt kärleksfulla
och vill vara med sin tjej mycket...fram tills ni får ett barn. Sedan är han ute mer än inne. De älskar sitta i
kafé
men å andra sidan får ni en pojke så lär han dra med honom överallt så fort han lär sig att gå
och prata. För det handlar om att föra traditonen vidare! Mannen ute - kvinnan hemma.
Ett gott råd! innan du får barn med honom...så se till att han har ett arbete. Du måste titta hur han handskas
med pengar..ifall han är generös och delaktig i hemmets utgifter.
Lycka till med kärleken
Hej!
Jag är en svensk tjej på snart 23 år. Jag är gift med en man från Tunisien sen 2 år tillbaka och vi har ett barn tillsammans. När vi träffades så utgav han sig för att vara muslim men inte en utövande muslim. Han tog väldigt lätt på livet och såg varken alkohol eller droger som ett problem. Nu, 2 år senare så är allt annorlunda. Jag tror delvis att det är för att han nu bor i sverige och inte i Tunisien men också för att vi har ett barn som han på bästa sätt vill uppfostra enligt muslimska lagar. Han är en underbar far och jag kan tyvärr inte hålla med föregående talare, för han är hemma jämt. Ibland får jag sparka ut honom genom dörren för att han ska ta sig för något. Tunisier är kafémänniskor, men min man uppskattar inte den miljön i sverige då man inte får röka inne. Det är själva grejen för honom, cigg och kaffe:)
Tycker att du ska läsa debatten "Jag får ha fyra fruar så det är inga problem"
Jag håller med den här talaren mer än vad jag håller med Rosen.
Jag har varit ihop med min tunisiska man i 12 år, gifta i tre. Vi hade ett distansförhållande först i en herrans massa år.
Min man ber, fastar, och lever ett rättskaffens liv där han finns där för mig, VILL vara med mig och vår dotter hellre än ränna ute.
Själv är jag precis lika fri som jag alltid varit.
Religion och kultur är absolut inget hinder för en välfungerande relation, det handlar mer om andra saker. Syn på vad som är viktigt i livet, mål, drömmar....precis som i alla relationer egentligen.
Ett förhållande som förändras alldeles för mycket till det negativa efter att ett barn kommit till världen, kan inte ha varit så starkt från början. Låter det som. Ett abrn är något som för två parter närmre varandra. Klart att saker och ting blir annorlunda, men ena parten ska inte behöva fly fältet =D
Äh, det här blev långt. Ville bara dela med mig av mina tankar .
Jag önskar dig TS lycka till i vilket fall som helst.
Nu behöver även jag lite hjälp. Jag har chattat med en från Tunisien i några veckor, vi camar och pratar i telefonen typ varje dag. Han är jättesöt, han gör allting som han säger att han ska göra. (Kommer in på msn den tid vi bestämmer, skickar kort på sin familj, ringer, skickar sms) Ni vet... Det enda jag är så irriterad över är att han vill skaffa ett visa så att han kan komma till Sverige. Problem 1 är att han måste vara gift med en svensk medborgare. 2. Jag tycker själv att detta låter galet (haha) Men jag svarade på hans "fråga" när jag var upp i varv så jag skrev i all hast " Ja, I will come for you in summer " Jag har testat han väldigt mycket på olika sätt för att se om han är seriös eller ni vet... Och enligt mig verkar han vara en bra kille. Eller inte vet jag men han verkar vara en sån som bryr sig jättemycket och han säger att han vill komma och bo här med mig i Sverige, han vill att hans "fru" och hans framtida barn ska ha ett bra liv.
Jag har läst mycket om att såna killar bara är ute efter pengar och att få komma till Sverige. Är det nån som är lite mer erfaren? Träffat, chattat, varit tsm med en från tunisien? Kan tillägga att han och hans familj är fattiga men han jobbar med montering där hans bror bor. Kan också tillägga att han tror på gud och allt det där... Tacksam för svar! :)
Och när jag skriver " svar " menar jag förstås om ni tycker att jag är galen. Är jag knäpp om jag litar på någon jag aldrig har träffat... Är jag konstig för att jag typ.. är "kär" haha. Hjääälp.
Mina syskon och min pappa skulle aldrig tillåta mig att åka till Tunisien för att gifta mig. (20 år) haha, men då är jag yngst av 4 syskon så jag är väl det lilla trollet fortfarande antar jag. Kan inte han komma hit på NÅT annat sätt än ett giftemål?
lära känna honom mer, tunisiska män är fantastiska, kärleksfulla och ta familjliv på allvar, att skaffa barn med honom betyder att döden skilja er åt.