Vi har sen innan en liten hund på sju år och en katthona på nio år.
Nu har en vän fått kattungar och vi hade bestämt oss för att vi skulle ha en av dem. Var och kikade idag och naturligtvis blev vi förälskade i varsin katt, två hanar.
Vad bör man tänka på och hur mycket mer jobb blir det med två ungar än det skulle blivit med bara en?
Vill ha fördelar och nackdelar med att ta två.
Mina katter är nu strax över året. Hämtade dom i augusti. Jag skulle också bara ha en, en hona men när jag skulle hämta henne visade det sig att ingen ville ha hennes stackars kull-bror o han skulle därför avlivas om ingen tog honom. Jag funderade i en halv sekund ungefär men sa att jag tog båda två då. Dessutom hade jag rätt långa dagar till och från så det skulle bli mycket ensamtid för katten. Jag finner inte att jag haft mer jobb fast jag tog två katter. tvärtom tror jag för de har mkt glädje av varandra och mitt samvete är inte lika tungt när jag har långa dagar. De säger dessutom att man ska ha en låda till varje katt (om man nu har innekatter som jag har) men detta har inte behövts. Har inte haft några olyckor p.g.a. detta iaf. Man måste ju fortfarande rengöra lådan minst en gång dagligen, vissa dagar både morgon och kväll.
Så, nä, inga nackdelar, matkostnaderna blir inte särskilt mkt högre heller så jag ser egentligen bara fördelar med att ha två katter istället för en. Och jag kan säga att jag skulle inte vilja vara utan någon av dom nu för de är två mycket starka personligheter, var och en på sitt sätt.
Jag tycker inte att det är jobbigare (hade katter förut) fördelen är också att ungarna då kan leka med varandra istället för att hela tiden försöka få med hunden och den äldre katten på lek, vilket de förmodligen kommer göra ibland ändå och det kommer nog inte uppskattas så mycket av dem
Skaffa två!
Jag köpte en först för några år sen, men fick så dåligt samvete när jag lämnade henne ensam. Köpte därför en till och de blev bästa vänner.
Sen dog tyvärr den första katten jag köpte i en olycka, och då blev den andra katten väldigt depp och ensam och jag fick ännu mer dåligt samvete av att lämna henne ensam.
Så då köpte jag en ny katt, från djurskyddet som var ett år äldre än den jag hade hemma. Så de skulle vara någotlunda i samma ålder, o inte en bebiskatt och en vuxen (inte för jag tror det spelar roll, de lär ju känna varandra tillslut).
Och nu skulle jag inte kunna tänka mig att bara ha en katt. De märks att de verkligen är beroende av varandra, och trivs att inte vara ensamkatt.
När jag fyllde 9 fick jag två katter, två birmakatter. Det var då meningen att jag bara skulle fått en, men eftersom detta var en ras som inte gillar att vara ensamkatt, så fick de bli två. :)
Klart mkt roligare för katterna om de har en till vän :) Speciellt om de är syskon! :D
Ser också bara fördelar med två.
Skulle väl vara det enda negativa då, om nån av dom går bort nu när de är så vana vid varandra. Vet inte hur den andre skulle klara det. Men man kan ju inte ta bara en "om ifall att".
Jo, lite småfult var det nog av henne att snacka avlivning just då, klart man blir lite blödig. Jag bodde just då bara på 30kvm dessutom så det blev lite trångt. Men det var väl tur i oturen eftersom jag inte ångrat mig en sekund. Nu är jag dock lite orolig hur det ska bli när bebisen kommer i juli. Båda katterna är ju vana vid att stå i centrum, de har ju blivit lite lagom bortskämda med uppmärksamhet. Jag har sagt att går det absolut inte så de utgör fara för bebisen så måste jag ju göra av med dom på ett eller annat sätt, men det kommer garanterat att kämpas här hemma så det inte ska behövas. Det kommer vara absolut sista utvägen.
Det är ju jätteroligt med katter så en eller två spelar ingen roll. Lite dyrare självklart med mat, sand försäkring och vaccineringar och sånt, men dte är det värt.
Förra gången vi köpte katt så tog vi två stycken. Det bästa vi har gjort. Just nu har vi 4 stycken 6 veckors som är hur roliga o gosiga som helst.