Vill bli glad igen! Hur gör man?

Jag vet inte vad jag ska svara men svara känner jag att jag vill. Jag kan inte säga att jag vet hur det känns heller men jag hoppas verkligen att det reder upp sig för dig och att du hittar upp till ytan snart,

Vad jobbar du med? Har du några speciella intressen?

Vänd dig till en sann vän,som du känner inte bara ringer när det krisar( jo de kan ju vara vänner de också men någon som du kan prata om annat också än deras problem)

Eller hitta nya vänner, kanske finns det någon vänlig själ på jobbet kanske? Någon släkting? Gå ut och roa dig,känn inte att du alltid måste ställa upp,iaf inte om de inte ställer upp för dig! Ge inte upp! Du verkar vara en mkt snäll och omtänksam människa,det är något din son kan vara stolt över Nedervärdera inte dig själv,du är bra!!

Alla har vi dagar när man inte känner sig så älskvärd. Gå in och titta på din lilla pojk och se vad du åstadkommit, det är ett underverk om något.

Jag tycker du ska höra av dig till din vårdcentral så du får någon att prata med och hjälp med din nedstämdhet.

Lycka till och kram

Tack för era svar!
Jag jobbar som pers.ass. Jobbar ensam så där finns inga arbetskamrater.
Mina intressen har helt hamnat på sidan. Gör inget på fritiden...
Gick och pratade med någon för ett år sedan. Efter ca 7 samtal tyckte hon att jag verkade så bra att jag inte behövde komma mer. Det känndes som ett slag i ansiktet. Jag kännde mig inte ett dugg hel då och nu vill jag inte gå dit igen...fast jag tänker på det ofta, att jag skulle verkligen behöva ngn yrkeskunnig att prata med.
Har en vän som jag kan prata med, men hon har det inte så lätt heller just nu. Blir att man sitter och håller med varandra istället.
Jag vill verkligen bli glad igen! Känns bara som jag inte vet hur...

Sorgligt att samtalen upphörde. Jag antar att du inte vågade säga ifrån.
Detta handlar om ekonomin, de tar hand om de mest akuta, och sedan finns inte resurser till mer. Därför måste man försöka stå på sig.
Kanske ta upp kontakten igen, eller be om att få träffa någon ny?

Jag hoppas att du trivs med ditt jobb, och jag tror det också eftersom det verkar vara ett stimulerande yrke. Men kanske ska du ändå söka efter ett jobb som är mer teambaserat? Ta tjänstledigt och pröva något nytt? Det kan ju ändå vara inom samma område (att byta arbetsplats och omskola sig i samma veva som man mår dåligt kanske inte är en bra idé).
En arbetsplats med arbetskamrater är viktigt för många människor (mig till exempel). Ett gruppboende kanske?

Du skriver att dina intressen hamnat på sidan. Finns inget som du kan plocka upp igen? Det behöver ju inte vara i så stor skala till en början. Annars kanske du vet något som du varit intresserad av förut men aldrig startat med (skulle själv vilja börja måla, sy, odla orkidéer, laga mat i olika kurser och hemma men mitt djurintresse tar överhanden). Att börja engagera sig i en idéell förening ger massor, bland annat vänner för livet. Sök efter något du kan tänkas brinna för, exempelvis insamlingar till barnhemsbarn i tredje världen. Som föredetta styrelsemedlem i en förening vet jag att det är otroligt välkommet med allt engagemang från utomstående.

Jo ni har så rätt! En arbetsplats med arbetskamrater skulle nog vara roligare. Och jag brinner ju för hästar men har inte riktigt kommit in i dom kretsarna här...
Det här med idéella föreningar skulle jag gilla men hur kommer man i kontakt med sådana?

Hej igen,

Sorry att jag svarar efter så lång tid, har hälsat på farmor idag.

Beroende på vad du vill göra så finns proppfullt med föreningar som är väldigt duktiga på att visa sig på internet, sök på vad du är intresserad av så ska du se att du får napp. Om du är hästintresserad och vill rida så tycker jag att du ska gå i hästbutiker och läsa på anslagstavlor alternativt annonsera själv för att få hjälpa någon stressad själ med dennes häst ett par dagar i veckan. När jag hade häst hade jag varit överlycklig om en VUXEN person hört av sig och velat pyssla och rida ibland. I privata, mindre stall blir ofta sammanhållningen bra och man kan ha väldigt roligt ihop. Undvik flotta tävlingsstall om du inte orkar med den pretantiösa stämningen som kan råda ibland.

Lite tips för djurintresserade (jag vet inte var du bor så jag skjuter vilt);

www.shv.se (Svenska Hästars Värn)
www.kks.nu (Hemlösa katter)
www.ada-hundar.org
www.dina.nu
www.hittehund.nu
www.hundis.nu (Hemlösa hundar)

Hittade denna länk också;

www.baltic2000.nu (Fadderverksamhet för barnhemsbarn)

Det är bara att googla till dess du hittar rätt.

Lycka till!

JO det där med djur är inte dumt.

Att åka till ett katthem och ta med litet maskmedel till katterna är jättebra. Det är så litet för en själv, men massor för dem...

Tack för era tips!!!
Dom har verkligen satt igång en tankeverksamhet!!
Ska försöka ta mig i kragen! Är igentligen en superaktiv person men SÅ mycket dåligt har hänt i mitt liv de senast åren så det känns som att hjärnverksamheten inte fungerar som den ska.
Jag är SÅ tacksam för att ni tar er tid!!!

Känner igen mig i dig. Ensamstående mamma jag med, ensamarbetande p-ass och inga vänner som har tid. Varit så i alla fall. Men det kan vända. Det senaste året för mig har varit helt fantastiskt. Det är som att allt jag längtat efter och saknat har jag fått. Det finns alltid hopp.

Roligt att höra att du redan fått en massa tips som gjort dig gladare.

Tycker precis som de ovan att du ska ta kontakt med någon och få börja prata igen. Var noga med att DU ska må bra igen innan du slutar med det, att det ska ge dig något denna gång!

Sen tycker jag att det verkar vara en kanon idé att komma igång men fritidssysselsättningar, varför inte börja rida? I stall träffar man människor och det finns nästan inget som går upp mot en häst när man mår dåligt!

Kanske hitta någon gemensam hobby med en kompis också, så att det inte bara blir att ses för att fika eller krogen, något mer regelbudndet alltså typ en gång i veckan.

Ja ni ser...är så disträ så jag glömmer anonymknappen....men kommer vara annonym i fortsättningen också....

En liten förklaring....lade till ett inlägg som svar på era och glömde så klart att vara anonym... Ops! Raderade Det inlägget...

Men det jag skrev var:
Har börjat att simma 2 ggr i veckan nu. Går dit med min enda vän här i staden. Men det är bra!
Frågade en på jobbet som har en häst i ett privat-stall om det var ngn där som kanske behövde hjälp. Hon skulle höra efter, så får jag se hur det blir där.
Skulle jättegärna rida på ridskola men det är så himla dyrt så jag har inte råd.
Visst känns det lite bättre men det går upp och ner hela tiden, utan kontroll. Igår var det ner...

Saidalda: Tack för länkarna! Ska kolla igenom dom ordentligt när jag får lite lugna tid.

Trakka: Vad var det som gjorde att det vända för dig? Tänkte om jag kunde bli lite inspererad...

Sötaäpplet: Jag har försök få med kompisar på olika grejer men alla har ju sitt redan, liksom. Jag går väldigt sällan ut. Typ en ggn i halvåret (skulle verkligen vilja gå ut oftare! Är ju en disco-tjej igentligen!) så det var bara ett exempel jag tidigare nämde...att jag försöker hitta på OLIKA saker att göra.

Som sagt är jag så tacksam för era svar! Dom är guld värda!

Gå till simhallen är ju inte dumt. Jag hoppas du passar på att basta och ta en kaffe efteråt!

Helgkramas!