Efter en IVF så lyckades vi "själva"....
Hej på er alla som kämpar....
Måste bara berätta...för 4 år sedan trodde vi aldrig vi skulle få barn....Vi försökte o försökte....efter mer än ett år så fick vi göra en utredning där man gick genom allt på oss....inga direkta fel...lite slöa spermier och oregelbunden ägglossning....
Vi blev satta i kö til IVF...I aug/sept 03 gjorde vi vår IVF som lyckades på första försöket....och i Maj 04 föddes vår dotter frisk o välskapt. Vi tänkte att aldrig mera att vi ger oss in i karsusellen med "sex på betsämda tider" väntan o förhoppningar - vi får bli en enbarnsfamilj....
Döm om vår förvåning när jag i augusti i år testar positivt utan en tanke på att bli gravid...tyckte bara att kroppen kändes skum o bekant på ngt sätt....Nu är jag i v 15 o har precis varit på UL o allt såg bra ut...tänk att vi kunde själva" ...kan inte fatta det...
Vad tror ni - är psyket mera inblandat än vad man tror...innan var allt så upptrissat kring barn...
Förr kunde jag nästan slå någon på käften när de sa" slappna av du ska se att det ordnar sig..." De kanske hade rätt...???
Vill bara ingjuta hopp i er alla som kämpar - jag känner med er!!!!