Blir aldrig "en i gänget" på jobbet...
Jag har jobbat på mitt jobb i fyra år. Vi är en liten arbetsgrupp på nio personer så vi jobbar rätt "nära" varandra. Alla är artiga och trevliga och så. Men jag känner mig alltid utanför.
Dom umgås privat och skriver till varandra på facebook, har varandra som vänner på Facebook osv. Skriver saker där som "Saknar dig, ska bli så himla roligt att jobba med dig imorgon" osv.. alla skriver så till alla utom till mig. Jag vet att jag inte borde gå in och läsa sånt, men dom har "öppna" profiler så jag kan liksom inte låta bli..
Jag är snäll, glad, social osv så jag fattar inte vad dom har emot mig. Personalfester och liknande bjuds jag givetvis in till, annars så skulle det ju bli så uppenbart. Men nu har jag varit mammaledig och då har dom haft fester med jobbet, lunchat tillsammans hela arbetslaget osv men aldrig ens frågat om jag vill vara med. Men när en annan tjej var mammaledig så frågade dom alltid henne. Jag nämnde någon gång att "det vore kul att få följa med" och då sa dom "Ja.. visst det kan du väl".. men jag vet ju inte när deras fester ska vara och det känns så himla hemskt att behöva tjata sig till det.
Är avundsjuk på deras starka gemenskap och känner mig ledsen varje gång jag går till jobbet. Vår chef jobbar också väldigt "nära" oss och även hon umgås privat med alla utom mig. Hon har lagt till alla mina arbetskamrater som vänner på facebook, men mig tror jag hon ignorerat för jag bad att få bli hennes vän där för över ett halvår sedan och nu stod det igen "lägg till som vän" bredvid hennes namn och så blir det ju om man ignorerat någon..
Jag vet att jag borde gaska upp mig, men det är så svårt. Jag kan ju inte säga upp mig heller för en sån här sak. Jag behöver ju jobbet och det är ju inte lätt att få en tillsvidareanställning nu för tiden..
Hjälp mig snälla.. hur ska jag tänka??
Kram