Hur får jag slut på skällandet?

Vi har en lapphund som skällde på allt när han var liten, detta fick vi bort med en tidning.
Varje gång han skällde så hade vi en tidning ihoprullad och slog i bordet och sade nej eller fy det beror på vilket ord man vill använda sig utav. ibland när han var som värst tog vi en tidning och kastade beredvid honom och saqde typ tyst eller något. nu pratar han bara. och skäller och talar om att någon kommer då vi bor ute på landet..

men om jag var i din situation så skulle jag först prova med att när dom skäller skulle jag gå dit och "dutta" med ena handen på dom och tala om att så där gör vi inte och sedan få dom på andra tankar genom att visa att DU är mycket roligare att vara med än att skälla på dom där gnälliga och retsamma grannarna.. Lek med dom kasta en boll eller vad som hälst, bara dom kommer ifrån staketat och kommer på andra tankar. Fubkar inte det så skulle jag tagit en nyckel knippa eller en påse med petflaskor i och kasta bredvid hundarna och säga nej eller tyst eller något annat som du vet att dom lyssnar på..

Lycka till.. :)

Ja som rådet är ovan skulle jag agera med. Jag är övertygad CM-fan (Cesar Millan) men var innan dess "bruksad" lydnadstränare. Kanske snart Ambassador också :P *skryt skryt*
Börja med att ta reda på vilken hund det är som startar hela cirkusen och fokusera på den. Du behöver då inte arbeta med alla hundarna utan endast en eller kanske två av dessa.
Ett kort koppel (handtag) är att rek så det går snabbt att korrigera och "poffa" till hunden med handen. Dvs inte slå utan ..uhm.. ja "poffa" till den på hals eller mjukdel. Har du sett CM in action vet du vad jag menar.
Ord är rätt onödiga för hundens del. När hunden/hundarna är lugna kan sedan ev granne ge hunden/hundarna en godbit. Dvs förknippning : lugn och tyst - godbit.

Låter som jag är värsta avgudaren av CM. Och tja.. det är jag på sätt och vis. Jag har en bråkstakig dobermann som hittills inte ändrat betende oavsett metod.
Efter ca 1 mån arbete är nästan alla inomhusfulerier över (skall, hoppa, möbler, osv). Och vi är på god väg utomhus (bla när det gäller möten med andra hundar). 

Nummer ett - ta ett ordentligt snack med grannen att om de vill att hundarna ska sluta reagera på deras dotters "ret" så får de tala om för dottern att hon ska låta bli att retas med hundarna. Vill man leka med hundarna så antar jag att ert hus ser ut som de flesta andra och att det därmed finns en ytterdörr att knacka på och fråga om man får. Försök få igång en dialog med grannen på en vuxen nivå utan att bli otrevliga eller hålla på (m a o ge inte grannen chansen att nappa och bli sur). Kommunikation är nyckeln till mycket och i många fall lika viktig som själva träningen av hunden/arna.

Ser att de ovan nämnt CM och slås av en grej jag hörde för ett tag sen från den mannen."The way out is the way in".

Ni kommer med bra tips! Skönt att kunna fråga utan att bli påhoppad direkt! ;) 

Detta med att som "dutta" på dom funkar på en av dom han tystnar men den värsta av dom honom kan man göra typ vad som helst med t.o.m om man lägger honom på rygg skäller han.. *suck* sen är en av dom ganska "rädd" av sig alltså han gillar inte höga ljud och så där, om jag stänger dörren årt blir han rädd och jag tappar nycklarna blir han rädd osv men ska jag försöka med att kasta saker ändå? en påse med petflaskor och makaroner i kanske?  eller är det grymt när han är så rädd för ljud? rädd/känslig..

Att prata med grannen verkar hopplöst, jag försökte ju där häromdagen men när han komöver efter att jag lämnat en lapp lyssnade han inte på mig utan avbröt och började prata om grannen bakom som har en hund oxå typ en lite terrier ser det ut att vara och den ahr dom ute hela tiden i en hudgård, ibland på nätterna oxå tror jag så den skäller ofta och den får liksom stå och skälla det kan hända att dom inte är hemma på dagarna tror jag. men han har en fin hundgård med koja och grejer men han skäller nog för att han har tråkigt. Iallafall då berättar grannen att han varit där och frågat "om det är något fel i huvudet på hunden för den skäller så mkt" och han fortsätter med "det är ju något fel i huvudet på hundar som skäller så mkt som era gör" syftande på våra och grannens.. och jag fick liksom inte prata... :S Men jag höll mig lugn *stolt* och även om jag vill säga elaka saker om deras unge och fel i huvudet var jag tyst.. ;)

Jag kanske ska be någon som hundarna inte känner gå i grannens trädgård och öva med att kasta något eller vad tror ni?  

jag lägger till lite, detta med att jag ska "verka rolig" verkar dom inte bry sig om, jag kanske är svin tråkig.. men dom har några grejer dom verkligen gillar typ pipboll och en frisbee liknande leksak, men om jag bröjar ta fram dom kanske dom tolkar det som om jag skäller på grannen så tar hn fram min favvoleksak?

Han ska prata med dottern igen säger han vilket ju är bra, vi har inte sagt till henne själva ännu men vi har bestämmt att retar hon dom igen så ska vi säga till och då kanske hon skämms så mkt att hon inte gör om det! ;) Han sa typ att han sagt till henne att om hon frågade så fick hon säkert gå ut och gå med dom, jag tänke direkt att det kan du FET GLÖMMA en unge som retar dom låter jag ju knappast gå iväg med dom där jag inte kan se! ;)

Och jag kom på en sak till, om jag kör metoden med att låta om vi möter andra hundar kommer andra hundägare som har hundar som inte skäller få ett bryt på mig om jag skrämmer deras hundar med en burk? har liksom inte någon jag kan träna med som dom inte känner.. :) 

Prata ihop dig med din sambo (eller vad det nu är ) och gå över till grannen bägge två. När denne öppnar dörren så ge inte tillfälle för denne att börja älta att det är fel i huvudet på hundar som skäller utan berätta hur det ligger till. Berätta att ni faktiskt försöker träna bort beteendet, men tack vare grannens eget beteende är det som att spotta i motvind - fast kanske med bättre valda ord.
Försök tala om att hundar gör det de får fördel i, och det gör det lite speciellt att träna skälliga hundar. Det är ofta svårt att toppa det hunden skäller mot i början innan man börjar få in "vanan" i hur man ska göra. Med andra ord, försök hålla en fruktansvärt tydlig etologilektion i snabba drag med grannen och var tydliga med att ni inte uppskattar hans/hennes nedlåtande ton mot hundarna då det faktiskt är något ni bryr er om. Skulle det vara så att grannen avryter er, säg ifrån. "Ursäkta, men nu pratar jag och jag vill tala till punkt" eller nåt i den stilen. Men behåll lugnet och den vuxna tonen. Önskar er all lycka till, jag vet hur drygt det är.