• 881008

    busig kattunge

    Jag har fått en kattunge lite förtidigt . hon är bara 8v, men mamman övergav henne.
    hon verkar glad och äter bra. men det är bara leka hela tiden. hon river och biter mig och min sambo hela tiden. även när vi sover. det börjar bli väldigt jobbigt  jag har sår över allt efter henne.. är det någon som vet hur man kan få henne att slute rivas och bitas hela tiden. jag har köpt massa leksaker till henne. men hjälper inte..

  • Svar på tråden busig kattunge
  • Clobberella

    Det går över!
    Och hon kommer nog inte att lida jättemycket av att hon är för liten, förr var det ju faktiskt 8 veckor som gällde när man skulle ge bort/sälja kattungar så hon klarar sig säkert. Men de är helvilda ett tag! Ni kanske kan klippa klorna på henne så det inte gör så ont? Eller ha långärmade tröjor och försök leka via leksaker så hon biter i dem i stället för i era händer.

  • Birgitta2

    Det där är ganska naturligt. Hon har lämnats av sin mor alldeles för tidigt. Det där bitandet och klösandet gör de på sina syskon. Mellan 8 och 12 veckors ålder lär mamman dom att vara katt, att uppföra sig som en katt. Kattungarna busar också ganska hårdhänt med varandra och lär sig varandras signaler när det är nog med bus. De signalerar när det gör ont, och då lär sig kattungen att sluta.

    Allt ovan får inte er katt lära sig.  Tyvärr vet jag inte hur man får kattungen att sluta. Kanske läge att skaffa en 12-veckors kattunge också . De kan lära sig av varandra. Dessutom har katterna roligare när de är två (har själv två katter).

  • viseversa

    Mamma fick sin katt Leo när han var 6 veckor. Bonden som hade mamman till honom ville inte ha ungarna längre och sa att han skulle skuta dom om ingen tog dom.

    Så Leo kom till oss endast 6 veckor gammal. Han såg ut som en bege liten tuss bara. Han var också väldigt busig och bitig. Men det gick över.

    Och idag är han VÄRDENS snällaste gamla gubbkatt. Mina ungar bokstavligen liggen på honom och kramas och myser när vi är där och han rivs ALDRIG.

    Jag skulle lätt kunna lämna honom ensam med mina barn utan att oroa mig det minsta för att han ska skada dom .Men det gör jag inte då mina barn kan vara lite buffliga mot honom.

    Så jag håller alltid ett öga på dom för farbror leos skull =). 

  • Echidna

    Det går över, hon "tränar" ju.


    Kom alltid ihåg att du är helt unik. Precis som alla andra.
  • Smulan 89

    Vi hade en kattunge som bara var 7 veckor för att det inte fanns någon mamma till den. Kattungar ungefär som hundvalpar bits när dom busar och leker och djurungar leker väldigt mycket. En hundvalp som nafsar kan man ju stoppa en leksak i munnen på, en men kattunge är svårare. Ni har ingen möjlighet att sova o ett stängt rum, så att inte kattungen kan komma till er när ni sover? En del rivsår hör nästan till när man skaffar en kattunge och jag vet inte riktigt vad man ska göra åt det. Om ni gosar och leker mycket med den så växer det nog bort.
    En annan kattunge vi hade klättrade på benen på oss när vi satt vid matbordet. Rätt som det var hade man en hög vassa klor i knäskålarna. Kattungar är ibland ganska hemska när dom leker.

  • Smulan 89

    Helst ska man inte lämna kattungar före 12 veckor, för dom lär sig väldigt mycket av sin mamma mellan 8-12 veckor, som dom missar om man ger bort dom vid 8 veckor. Men ibland finns det ingen mamma, eller andra skäl att lämna bort dom tidigare.

  • 881008

    tack för bra svar alla!! jag har funderat på att skaffa en till men min sambo går nog inte med på de..  Älskar min lilla katt så kan jag hoppas att det kommer gå bra med henne. och att rivandet och bitandet slutar så småning om. men är det okej att skälla på henne. hur säger man till en så liten katt??

  • Birgitta2

    Finns ingen anledning att skälla på en liten katt. Det förstår hon inte. Däremot kan man lyfta undan henne varje gång hon biter och kanske på så sätt få henne förstå.


    881008 skrev 2010-06-22 11:10:57 följande:
    . men är det okej att skälla på henne. hur säger man till en så liten katt??
  • Joico

    Hundvalpar som bits är också väldigt svåra att säga till. Drar du bort handen så ser dom det som en lek och vill bitas mer. Så dra inte bort handen eller fötterna, även om man gärna vill. Prova att skrik riktigt högt, med ljus ton. Visa att det gör ont. Vänd dig om och ignorera henne

  • Snow Falls

    Har oxå lite av samma problem hemma, fick en liten kattunge på 8,5 -9 veckor och hon är helvild hon är verkligen överallt samtidigt och "gammelkatten" (en hona på 10 år) hatar det men vill bli kompis med den lilla. Men det går inte då den lilla inte alls gillar den gamla. Någon som vet hur man får dessa två att komma överens? Och någon som vet hur man får den lilla vildningen att inte förstöra min o sambons saker här hemma?

  • SailorGirl
    Joico skrev 2010-06-22 12:04:01 följande:

    Hundvalpar som bits är också väldigt svåra att säga till. Drar du bort handen så ser dom det som en lek och vill bitas mer. Så dra inte bort handen eller fötterna, även om man gärna vill. Prova att skrik riktigt högt, med ljus ton. Visa att det gör ont. Vänd dig om och ignorera henne


    Nädu. Det där är inget annat än rent trams.

    Lyft bort katten när den gör något den inte borde. Avled den med något annat som den får leka med och klipp klorna. Ha tålamod.
  • SailorGirl
    Snow Falls skrev 2010-07-21 11:49:57 följande:
    Har oxå lite av samma problem hemma, fick en liten kattunge på 8,5 -9 veckor och hon är helvild hon är verkligen överallt samtidigt och "gammelkatten" (en hona på 10 år) hatar det men vill bli kompis med den lilla. Men det går inte då den lilla inte alls gillar den gamla. Någon som vet hur man får dessa två att komma överens? Och någon som vet hur man får den lilla vildningen att inte förstöra min o sambons saker här hemma?
    Satte ihop mannens och min katt och de slogs i 3 veckor, sedan accepterade de varandra och efter ytterligare lite tid var de bästa kompisar. Man får ge det tid och lita på att de löser det själva. Vi höll isär våra på nätterna för att de skulle låta oss sova och avbröt om vi såg att de var för hårdhänta, men annars lade vi oss inte i deras gnabb.
  • Snow Falls
    SailorGirl skrev 2010-07-21 11:57:00 följande:
    Satte ihop mannens och min katt och de slogs i 3 veckor, sedan accepterade de varandra och efter ytterligare lite tid var de bästa kompisar. Man får ge det tid och lita på att de löser det själva. Vi höll isär våra på nätterna för att de skulle låta oss sova och avbröt om vi såg att de var för hårdhänta, men annars lade vi oss inte i deras gnabb.
    okej tack för rådet :) , nä vi lägger oss inte i heller mer än om det går överstyr, på nätterna går det bra då sover de båda i vardagsrummet (soffan/ tv-bänken) men saken är den att när jag o sambon åkte iväg med båda katterna och bodde hos min mamma under 1 veckas tid var de bästa kompisar men nu när vi har kommit hem igen så går det inte alls. Tycker att det verkar lite konstigt bara :P
  • madebyinferno

    Nu var det ett bra tag sen jag hade kattungar men kan man inte simulera det den skulle ha fått lära sig från sina syskon och mor?? Alltså genom att härma mammans trycka ner och fräsa, eller är jag ute och cyklar nu??


    A creative mess is better than tidy idleness
  • felicityporter
    madebyinferno skrev 2010-07-21 15:53:47 följande:
    Nu var det ett bra tag sen jag hade kattungar men kan man inte simulera det den skulle ha fått lära sig från sina syskon och mor?? Alltså genom att härma mammans trycka ner och fräsa, eller är jag ute och cyklar nu??
    Nej, man kan inte härma mammans uppfostringsvis som människa. Trycker man ner kattungen, drar i nackskinnet eller andra otäckheter finns det istället risk för beteendestörningar i framtiden.
  • Stealth
    Birgitta2 skrev 2010-06-22 10:30:47 följande:
    Det där är ganska naturligt. Hon har lämnats av sin mor alldeles för tidigt. Det där bitandet och klösandet gör de på sina syskon. Mellan 8 och 12 veckors ålder lär mamman dom att vara katt, att uppföra sig som en katt. Kattungarna busar också ganska hårdhänt med varandra och lär sig varandras signaler när det är nog med bus. De signalerar när det gör ont, och då lär sig kattungen att sluta.

    Allt ovan får inte er katt lära sig.  Tyvärr vet jag inte hur man får kattungen att sluta. Kanske läge att skaffa en 12-veckors kattunge också . De kan lära sig av varandra. Dessutom har katterna roligare när de är två (har själv två katter).
    skitsnack, katterna här går både på lådan och tvättar sig, fångar möss och allt annat kattigt, de kom hit när de var 4 veckor gamla. De bits inte eller har andra skumma beteenden för sig heller, så det är ingen garanti för att katten skulle bli konstig.

    Sen undrar jag hur du tänker om alla katter lär sig vara katt mellan 8-12 veckor måste det gått massor med år där katter aldrig lärde sig vara katt, när lagen sa 8 veckor.

    OBS finns alternativet så ta aldrig en katunge innan 12 veckor, det är bara när nöden kräver det som man ska överväga att försöka själv.
    Skaffa EGEN gillaknapp!
  • Stealth
    felicityporter skrev 2010-07-21 19:32:41 följande:
    Nej, man kan inte härma mammans uppfostringsvis som människa. Trycker man ner kattungen, drar i nackskinnet eller andra otäckheter finns det istället risk för beteendestörningar i framtiden.
    Helt rätt, inget trycka ner eller annat. Lyft bort vid oönskat beteende och ignorera.
    Skaffa EGEN gillaknapp!
  • mion

    Jag hade tagit en till om jag var du dom har sånt sällskap av varandra =)

  • madebyinferno
    felicityporter skrev 2010-07-21 19:32:41 följande:
    Nej, man kan inte härma mammans uppfostringsvis som människa. Trycker man ner kattungen, drar i nackskinnet eller andra otäckheter finns det istället risk för beteendestörningar i framtiden.
    Oj vad grymt det lät när du skrev så, det var inte riktigt så jag menade utan mer "fräsa" lite när man lyfte bort dem och på så sätt markera att det var fel beteende! Självklart ska man inte vara hårdhänt på något vis de är ju bara barn än så länge.
    A creative mess is better than tidy idleness
Svar på tråden busig kattunge