• Jphe

    Tvillingar födda i 24+6..

    Jag fick vatten avgång den 3 december 2009, och fick ligga med dropp för att försöka ha dom kvar i magen. Tyvärr så bet det varken på mig eller pojkarna dom skulle ut. Så den 4 december 2009 föddes mina undebara prinsar. Som dom har fått kämpat, det var många gånger man trodde att det var kört. Men dom klarat och det gjorde även vi. 

    Dom som inte vart med om det här själv kan och kommer aldrig förstå hur tufft det här har vart. Vi förlorade vänner under den här tiden, vilket är mycket tråkigt. Men vad ska vi göra? Folk tog avstånd, folk var nyfikna, vi mådde skit men ja åh jag blir så trött bara jag tänker på skiten.

    Efter den här incidenten har jag blivit starkare på något vis, det finns ingen som kan säga åt mig vad jag ska göra och inte göra. 

    Jag tycker det skulle vara kul om folk som vart med om samma sak eller liknande kunde skriva och berätta hur ni har haft det hur ni har förändrats som personer osv.. För tittar man sig omkring finns det inte många som har haft det såhär exremt som vi. Så skriv vettja!!!

     

  • Svar på tråden Tvillingar födda i 24+6..
  • Neomom

    Jag vet precis hur de ar. Jag fick min flicka och pojke i vecka 25+6 for ett ar sedan. Kan inte forsta at dom ar ett ar nu.  De blir battre med tiden men visst satter de djupa spar. Vi fick vara separerade pa olika sjukhus en manad av fyra. Vi turvisades att aka med pojken pa hans operationer till Uppsala fran Umea och Lulea. Hans tillstand var nastan alltid akut men han klarade sig. Mina sma mirakel.  Ensak vad jag funderar pa ar att ingen bryr sig om hur foraldrarna har det. Vi var helt slut korda och hem skulle man med tva babysar.  Jag var hem fran sjukhuset 2 timmar pa 4 manader och bada gangerna ringde doktorn att nu ar han dalig och maste flygas vidare....

    Nu har jag den gladaste och snabbast krypande 1 aringen dom finns, han har just lart sig. Flickan kan ocksa
    krypa om hon absolut maste men mest sitter hon och pratar pa.

    Vi ar nu hela sommaren i kanada hos farmor for att aterhamta oss. Lyx att ha hjalp dygnetrunt.

    Hoppas du har myket hjalp nu for att aterhamta dig!

  • Jphe
    Neomom skrev 2010-07-10 23:45:04 följande:
    Jag vet precis hur de ar. Jag fick min flicka och pojke i vecka 25+6 for ett ar sedan. Kan inte forsta at dom ar ett ar nu.  De blir battre med tiden men visst satter de djupa spar. Vi fick vara separerade pa olika sjukhus en manad av fyra. Vi turvisades att aka med pojken pa hans operationer till Uppsala fran Umea och Lulea. Hans tillstand var nastan alltid akut men han klarade sig. Mina sma mirakel.  Ensak vad jag funderar pa ar att ingen bryr sig om hur foraldrarna har det. Vi var helt slut korda och hem skulle man med tva babysar.  Jag var hem fran sjukhuset 2 timmar pa 4 manader och bada gangerna ringde doktorn att nu ar han dalig och maste flygas vidare....

    Nu har jag den gladaste och snabbast krypande 1 aringen dom finns, han har just lart sig. Flickan kan ocksa
    krypa om hon absolut maste men mest sitter hon och pratar pa.

    Vi ar nu hela sommaren i kanada hos farmor for att aterhamta oss. Lyx att ha hjalp dygnetrunt.

    Hoppas du har myket hjalp nu for att aterhamta dig!
    Det var tidigt det med, nej man trodde aldrig att dessa dagar skulle komma. Men vi har haft tur, många gånger. Usch då, ja vi fick ju iallafall vara på samma sjukhus, vi hör ju till västerås men fick åka till uppsala och föda dom för att dom var så pass små. Och där fick vi vara kvar i 2 månader, sen blev vi förflyttade till västrås och där blev vi kvar nästan 4 månader. Så 6 månader på sjukhus det var ett helvete. 
    Men gud då var ni ju knappt hemma, vi åkte hem och sov hemma någon natt, men då fick man ju dåligt samvete, fast min mamma och min killes mamma var där hos pojkarna. 
    Nej föräldrarna ska tydligen inte ha det lätt i såna där situationer, man fick inte landa och fatta att man blivit förälder och sen vara det bara köra på precis som inget hade hänt kändes det som. 

    Men gud vad härligt, måste ju kännas underbart å se dom små liven så pigga och krya nu då :) Längtar tills våra kommer upp till den ålderna ska bli så kul å se dom växa upp och utvecklas :D

    Åh så skönt det lät, hoppas ni har och får det toppen..

    Tack för att du skrev. MVH Jossan
Svar på tråden Tvillingar födda i 24+6..