Biologiska mamman smsar o ringer ständigt.

Hon har tidigare när hon lämnade sonen hos honom sagt: - Hej då mina älsklingar, den stora och den lilla älsklingen, Nu senast bilade hon till sina föräldrar, 3 tim resväg, med sonen. Innan ringde hon för att säga typ: nu åker vi. 1 tim senare ringer hon för att säga att dom stannat till o rastat. Min pojkvän säger, ring om det är något viktigt. Ser snare i hans mobil att hon sms:at . - nu är vi framme, skriver om dittan o dattan... avslutar med en kram fr dom båda. Frånsett alla samtal om hämtning o lämning, kan hon skicka 5-6 sms, om vad dom gjort, ätit, m.m. Pojkvännen säger att han pratat med henne om detta. Hon säger att hon ber om ursäkt,att hon förstår, varit klumpig... Ändå fortsätter hon. Pojkvännen tycker jag överdriver, att hon tänker bara annorlunda. Hon är snäll, vill inget illa. Men känns som hon tycker dom fortf är en familj. Han har en ny familj nu, plus sin äldre son, så klart. Tycker självklart man ska ha en god o sund föräldrarelation sins emellan. Men är inte detta gränslöst? Vet inte om det är någon ide att fortsätta kämpa? Varför gör hon så här? Vad kan jag göra? Pojkvännen tycker bara att jag tjatar o gnatar... Men det blir ju ALDRIG bättre.
Hoppas ni orkade läsa allt...

Tacksam för svar!

Hej!
Du har en pojkvän som bryr sig mycket om sin son och det är väldigt positivt. Han verkar vara mån om att ha en god föräldrakontakt med pojkens mamma men han behöver sätta lite tydligare gränser mot henne, Det är han och du som lever tillsammans nu och det är viktigt att han är lojal med dig som partner. Jag skulle gissa att han känner sig lite sprlittrad i den här situationen och är osäker på hur han skall hantera det. Du skall ha beröm för att du är tålmodig och förstående för det behövs också. Din pojkvän och du behöver satsa på att stärka upp er relation både när det gäller att prata om era känslor och behov och hur ni rent praktiskt skall göra. Det är viktigt att du känner dig trygg med att din pojkvän förstår dina behov. Jag tycker det verkar som att din pojkvän varit väldigt bra på att skapa trygghet och kontinuitet för sonen. Han är en pappa som verkligen är närvarande i sonens liv. Den situation som du och din pojkvän har är inte helt lätt att hantera för olika behov krockar med varandra. Det allra viktigaste är att han och du tar hänsyn till varandra samt att hans son får plats i era liv. Ibland kan det ta tid innan man hittar former som fungerar. Lycka till!
Hälsningar
Gerd