Hur ser ni föräldrar på "annorlunda" klädstilar ?

Jag tycker att man ska låta sin barn klä sig som de vill, inom vissa gränser förstås. Om min dotter skulle klä sig väldigt utmanade så skulle jag aldrig släppa henne utanför dörren. Men jag har själv gillat alternativa klädstilar och jag anser att så länge man inte sänder väldigt fel signaler så är det väl okej. Jag har också alltid fått höra att jag var ful i vissa saker från mina släktingar, vilket såklart sårat mig otroligt mycket. Jag önskar att de kunde accepterat att det bara var en fas, men vissa människor är ju sådär. Trist!

Jag gillar personliga stilar. Och vad man nu anser vara just detta är väl ganska individuellt.

Nu är min dotter bara 4 år än så länge men jag kommer att uppmuntra henne att vara den hon är oavsett hur hon ser ut så småningom. På samma sätt som min pappa gjort. Han har aldrig sagt nåt. Oavsett när jag färgade håret svart som 14 åring eller lila ett halv år senare, eller kom hem från Köpenhamn med piercad näsa Ibland har han skojat och muttrat om att jag snart inte kommer att komma igenom tullen på flygplatserna med allt skrot jag drar runt på (iofs några år sen nu...) Men all heder åt honom, han har låtit mig vara den jag är det var guld värt

Jag vill att min dotter själv ka få upptäcka vem hon är. Fördomar kommer hon att möta så det räcker, jag behöver inte pracka mina egna på henne dessutom.

fashion-core...sweet lolita...gud jag måtte va 100 år..vad är det för stilar??

Och vissa saker är ju inte ens bara en fas. Sååå många gånger som jag hörde att jag nog skulle sluta lyssna på hårdrock när jag blev vuxen *fniss*

Jag har inget emot att mitt barn hittar "sin" stil. Jag var själv rätt vild vad gäller hår och kläder när jag var tonåring, så vem är jag att förbjuda nån annan att klä sig som de vill? Vill minnas att min mormor förfasade sig över att jag hade trasiga jeans - hon sa "man ska vara hel och ren, annars tror folk att man är fattig!" Jag ryckte på axlarna och fortsatte använda trasjeansen. Mina föräldrar har alltid varit toleranta och aldrig sagt elaka saker om mina stilar, frisyrer och hårfärger. Bra tycker jag! Ingen mår bra  av att få höra "Men herregud ska du gå ut sådär!? Du ser ju inte klok ut! Man får ju skämmas!" o.s.v...

Min 13-åriga dotter liknar en "emo". Så länge hon sköter allt annat, bryr jag mig inte om hur hon vill se ut. Finns värre saker att hetsa upp sig över. Jag till och med hjälper henne färga håret svart.

Fast man kan ju lyssna på vadsomhelst egentligen. De allra flesta slutar ju ändå klä sig i bandt-shirts, svarta jeans och converse? Även om jag vet att många fortsätter, men alltså.. Även om man gillar en rockig stil så kan man ju klä sig i en mer mogen, rockig stil, tycker jag
Och gällande att vara personlig i sin stil, så tror jg att enda sättet att vara personlig på är att sy sina egna kläder. Annars finns ju mallen där jämt. Hårdrock = T-shirt med Iron Maiden (eller nåt liknande), Indiepoppare=svart hår, randig t-shirt och svart kjol, Synthare= blont eller svart kort hår, svarta kläder med en touch av vitt..

Det är löjligt med folk som påstår sig klä sig alternativt, när deras bästa vän har i stort sett exakt samma kläder, fast så är det väl mest i 14-årsåldern.

Jo fast nu var det väl mer tråkiga fördomar man mötte som yngre jag syftade på. Att allt gör över, att allt bara är en fas och att man så småningom kommer att finna sig i att se ut och göra på "rätt sätt" Oavsett vilken "stil" man nu har.

Fashioncore är ungefär (ta det jag säger med en nypa salt nu) när man klär sig i nästan bara svart. Inslag av lila, rosa och rött har jag hört hör till. Man kan puffa upp håret (som i många stilar).
Lugg över ena ögat klassas ofta också som fashioncore, men det är ju väldigt olika från person till person.
Något som många tror hör till är att fashion corare skär sig, vilket är helt åt helvete. Ett nedsättande ord för detta är "emo" då emo egentligen är en musikgenre, ingen stil.
Bra cool stil enligt mig.

Fashioncore
browse.deviantart.com/&section=&q=fashioncore#/dbmpzh

Sweet lolita är en form av japansk klädstil, överdrivet söt. Tror även man kan kalla den för "Kawaii lolita" då kawaii betyder just söt.
Klänningar, rosetter, nallar, dockor och sånt hör till. Väldigt söt stil!

Sweet lolita
browse.deviantart.com/%20lolita&order=9&offset=72#/d1cu6oe
 

Jag tycker det är synd att man är tvungen att lämna stilen vid en viss ålder, bara för att bli accepterad och få ett jobb.
En kompis till mig, är gothare. Hon älskar sin livsstil, hon vill inte överge den. Inte än på ett långt tag, och hon är 18.
Hon är en som står upp för sig själv, den som stirrar på henne, stirrar hon tillbaka på. Eller bryr sig inte om personen alls, beror på läget.

En annan kvinna, tror hon är 36 år eller något har något åt det lolitaklassade hållet. Hon fick mitt beröm för att hon klädde sig som hon gjorde och hon svarade något i stil med att hon "Aldrig skulle kunna klä sig som en vanlig svensson gör, jag älskar stilen och kommer alltid ha kvar den."
En person att se upp till.

Om jag någongång får barn (Vilket lär dröja då jag är 16 år) så kommer barnet att få klä sig som den vill, bortsett från att det inte är sexuellt utmanande. Många tjejer i min ålder går omkring med extrem kortkort kjol och linnen, vilket kan glida upp ovanför rumpan ibland. Gissa hur många män det är som stirrar då, unga som gamla ?
Om mitt barn hamnade i en sådan situation, DÅ skulle jag säga ifrån.

Jag tycker det är jättekul med personer som har lite ovanligare stilar, skulle definitivt uppmuntra mina barn att ha det =) fashioncore och sweet lolita är snyggt! =)

Jag har lite lolitastil fast inte så överdrivet, med rosetter och volanger och sådant, mer korta klänningar och knästrumpor-stil =) Ingen som har klagat hittills förutom min mamma och jag är 30 ^^

*Gillar*
Jag älskar ovanligare stilar, de är verkligen så mycket vackrare än "vanliga" kläder så att säga.

Kör själv med lite lolita/fashioncore/färgglatt-blandning.
De enda som inte accepterar mig är nog några personer i klassen, som ser snett på mig. Men vafan, de har inget med att göra hur jag klär mig. Jag säger som jag skrivit nu ett antal gånger. Jag klär mig i min personlighet. Om min kära klasskompis tycker jag ser ut som en clow så får hon tycka det.

Det är inte kläderna som bär dig, det är du som bär kläderna ^^

Okej, då den här personen i min klass kallade mig för clown bakom ryggen kanske jag inte tog det helt och hållet coolt.
Tog en bild för att visa vilken clown jag var, och skrev en liten text till den att personen behövde lära sig respekt och förståelse för andras stilar. Jag nämnde inte personens namn i den texten, då jag inte är så jävla mycket för direkta personangrepp.

Kläderna är färggladare, jag hade bara råkat dra ner på färgerna utan att veta om det.

Min dotter klädde sig i fashioncore-stilen ett tag, sen blev det en mix av oshare kei(nåt japanskt enligt henne) och alternativ rock. Genom dessa stilar har hon haft/har svart hår ibland med rosa lugg och blå dreads ibland.
Jag har uppfostrat henne till att våga vara sig själv till 100% .  Har aldrig fattat det där riktigt, men accepterar det. Så länge hon trivs så är jag nöjd.