Från vilka länder

emedicine.medscape.com/article/924002-overview

pediatrics.aappublications.org/cgi/content/abstract/118/2/e391

Den senare en dansk studie...

Jag tror inte man kan tala om enskilda länder (även om "mörka" barn nämns i studierna av tidig pubertet).
Jag känner adopterade som behandlats för för tidig pubertet från Östasien, Östeuropa och Sydamerika (ljust barn).

En viktig faktor verkar handla om hur länge barnet varit på barnhem. Vid adoptionen kan en forcerad tillväxt ske. både på grund av näringsrikare mat men också ökad känslomässig näring.

Finns en del att läsa på svenska, bland annat här:

www.sydsvenskan.se/vetenskap/halsa/article175732/Tidig-pubertet-vanligare-hos-adopterade-flickor.html 

I skriften: Internationellt adopterade barn - hälsa och utveckling före och efter adoptionen av Lemm Proos finns en del skrivet om detta!

Länk: http://www.adoptionscentrum.se/sv/Adoption/Litteratur/

Tack för era svar. Är det någon som har hört om barn som kommit i puberteten som 4 åringar? =(
Emellanåt är ** ungefär som andra 4-åringar för att i nästa stund rent ut sagt vara en tonåring med allt vad det innebär, humörsvängningar, smälla i dörrar, allt är fel, det är så jobbigt för det ställer till så många onödiga konflikter, för regler måste vi ju såklart ha annars går det ju bara inte & betee sig hur som helst kan man ju faktiskt inte heller få göra även om allt i ** värld just nu är upp & ned kan vi ju inte blunda för allt bara för att ** inte ska vara där ** nu befinner sig.
Svårt att förklara, & vi har hittills inte riktigt blivit lyssnade på då det gäller ** utveckling, hoppas verkligen nu att läkare & andra kan ta till sig vad vi säger & hjälpa oss hur vi ska tackla allt.
Att lukta vuxensvett från 18 månaders ålder & vid 4 år få hår under armarna, sova som en tonåring, klaga på ont i magen utan anledning, skrika, men ÅHHHH ni förstår ju inte/ fattar ingenting, smälla i dörrar gråta/skrika etc är inte normalt =(.
Att dessutom ha fler barn gör inte vardagen just nu lättare inga vänner varken lyssnar eller förstår riktigt, vill heller inte hänga ut ** & berätta att ** är mitt i puberteten i väntan på utredning =(, för att kanske någon kan lyssna & förstå när man "klagar" lite. "Alla" andras barn i samma ålder är ju så harmoniska, lugna & "duktiga", medans vår är ungefär raka motsatsen fast självklart "duktig" missförstå mig inte nu, men jag försöker förklara. Man är arg/ledsen/irriterad & har dåligt samvete dagarna i ända för man gör inget annat än tjatar, skäller, kramas,pussas känns det som, är man & gör något speciellt roligt en dag med familjen hinner man inte mer än att sätta sig i bilen eller komma innanför dörren hema så sätter ** igång med all energi som finns kvar, tack & lov är det skapligt lugnt då man är bland folk, men inte alltid vilket man ser folks frågandeblickar ungefär som vad var det som hände?

Oj blev visst långt hoppas någon orkat läsa & förstår något av vad jag skrivit.

Enligt artiklarna är det vanligt bland icke biologiska barn att komma i puberteten tidigare än andra, men vårt barn levde varken länge eller hade det dåligt på sitt ställe innan ** kom till oss, så just de stämmer inte in. Inte kan väl bioföräldrarna varit såhär tidiga i sina puberteter?

Men fundera inte så mkt över orsakerna ts utan stå på dig på bvc och be att få en hormonutredning gjord. Det är jju ingen stor sak .....

** har även hår på andra ställen av kroppen =( inte mycket men det finns

När man talar om tidig pubertet brukar det väl handla om 8-9 år för flickor och något äldre för pojkar? Att en fyraåring kommer i puberteten låter ganska extremt. Kan det vara något annat? Vissa har mycket behåring på kroppen även som barn, på ryggen, magen, utan att det är något konstigt. Barnets beteende låter väl annars som ganska normalt trotsåldershumör, barn testar regler och gränser i den åldern. Svettlukt kan kanske också vara individuellt? Jag förstår att ni har en jobbig situation och att ni behöver hjälp, men kanske det finns en annan förklaring än tidig pubertet?

Alltså ** har inte haft hår på dessa ställen förut, & att sova långt in på fm är väl ändå inte ett normalt bettende för en fyra åring? Sova från klockan 19-11 eller mer om vi inte väcker? Klagar ändå på att ** är trött m.m. Vi var till en läkare angående svettlukten för två år sedan varpå de sa att så lnge det inte blir andra symptom som tyder på pubertet som hårväxt är det ingen fara.

Tackar ändå för dina tankar!

Jag vet egentligen inte särskilt mycket om just för tidig pubertet, tänkte bara att det kan vara bra att vara öppen för att det kan vara något annat också. Hur som helst så låter det som att ni har en riktigt jobbig situation och jag hoppas att ni får den hjälp ni behöver.

Jag tycker att du snarast bör söka läkare för barnet! Pubertet vid fyra års ålder låter märkligt, men kanske ändå inte omöjligt. I så fall är det ju viktigt att snabbt göra något för att stoppa/bromsa förloppet. Men det kan också vara något annat, någon endokrin sjukdom kanske, i värsta fall en tumör som påverkar hormoner hos barnet. Jag vill inte skrämma dig i onödan, men jag tycker verkligen att ni ska begära att få komma till en kompetent barnläkare och kanske även endokrinolog genast.

Ush låter verkligen inget vidare, vi väntar på läkartid så får vi se vad som sker efter det. Törs inte sitta & googla på eventuellt olika orsaker heller får bara mer ont i magen, försöker inte tänka på det & låta vardagfen fortsätta som vanligt så länge.

Jag fick precis samma tankar som Manchester... Alltså, humöret låter rätt normalt men inte direkt resten. Jag blir rädd faktiskt. Vänta inte! Sök privat, nu på stuberten!

Pubertet vid 4-års åldern är nog inte omöjligt. Jag känner en liten flicka som hamnade i puberteten vid ganska nyligen fyllda 5 år. Där sattes det in bromsmediciner på en gång. Så sök läkarvård omgående. Sådant här kan inte vänta.

Har träffat läkaren & det blir hormonbehandling. Brösten har börjat växa också & det är ingen tvekan då det gäller behåringen. Humöret & all annan utveckling är inte normalt 8år före är extremt. Landet där ** kommer från har samma utveckling som här ingen skillnad. Inte undra på att man som förälder känner sig ensam & maktlös. Vi ska iaf få hjälp nu hoppas bara att vi kan få ett lite mer normalt liv.

Såg en tråd om hur mycket man ska ta upp vid förskolestart, det undrar jag med nu. Självklart måste vi ju berätta detta, men allt annat då om ursprung etc? ** är redan så mycket annorlunda än andra & nu detta mitt i allt också =(

Det finns väl egentligen inget man bör ta upp när det gäller ursprung? De flesta familjer brukar väl tycka att det är OK att tala om vilket land och kanske vilken delstat/region/stad barnet kommer ifrån. Om inte annat vet väl vanligen barnet det själv och kan tala om det ifall någon undrar. Men annars? Vilka barnets första föräldrar var, anledningen till att han/hon övergavs och liknande, det är ju barnets information. Inget som förskolan behöver veta.

Möjligen kan det finnas anledning att berätta om något i bakgrunden därför att det har en stark påverkan på barnet idag. Vi har exempelvis berättat både på förskolan och i skolan att vår dotter fick flytta många gånger mellan olika barnhemsavdelningar och fram och tillbaka mellan barnhemmet och sjukhuset och att det fått henne att bli väldigt känslig för separationer. Det är sådant som personalen behöver veta för att förstå vår dotter och kunna bemöta henne på ett bra sätt. Men det allra mesta som vi vet behåller vi för oss själva och för vår dotter.

Glad att höra att ni har fått hjälp. Känner med er och hoppas verkligen att det blir lättare för er framöver med behandlingen. Kram!

Jag har nyss fyllt 20 och 'r från bolivia det var därför inte jätte längesen jag var i detta stadiet:) så kan bara säga att det är helt normalt! Jag och några andra klasskompisar fick hår under armarna och kring snoppen, lite mustasch och hamnade i målbrottet när vi var 10 år :) så även om inte alla killar i klassen hade kommit så här långt så var det ändå en del som hade gjort det:) så det är inget konstigt alls med det:) är det något mer du undrar får du gärna fråga! var ju som sagt inte så längesen jag var där själv=)
hoppas jag kunde hjälpa till något iaf:)

Det är ingen 10-åring vårt barn är bara 4 år, men tack för ditt svar