Avgångsvederlag är en ersättning till en arbetstagare vid uppsägning. Det finns ingen lag som ger rätt till avgångsvederlag. De flesta som blir uppsagda får inget avgångsvederlag utan endast lagenlig uppsägningstid och många arbetar under hela uppsägningstiden.
De flesta uppsägningar har saklig grund och företagsledningen har förhandlat med fackklubben före uppsägningarna och har då ingen skyldighet att betala något avgångsvederlag.
Unionens fackklubbar och ombudsmän förhandlar ändå varje år fram avgångsvederlag åt många medlemmar som blir uppsagda. De vanligaste orsakerna är
Att företaget inte vill följa turordningsreglerna vid
förhandling om uppsägningar, utan säga upp några med längre anställningstid som får avgångsvederlag och behålla anställda med kortare anställningstid Att företaget brutit mot någon lag eller något avtal och vid förhandling går med på att betala avgångsvederlag istället för att bli stämd till domstol och få betala skadestånd Att företaget behöver minska antalet anställda och vid förhandling erbjuder ett litet avgångsvederlag till alla som säger upp sig själva, för att så få som möjligt ska behöva bli uppsagda Att företaget vill säga upp en viss arbetstagare utan att det finns saklig grund för
uppsägning och att förhandlingen leder till en överenskommelse om avgångsvederlag Avgångsvederlag är alltid frivilligt
Det är mycket viktigt att komma ihåg att avgångsvederlag alltid är frivilligt. Företaget har ingen skyldighet att betala något avgångsvederlag och den anställde behöver inte acceptera en uppsägning som inte har saklig grund. Om man inte kommer överens om nivån på avgångsvederlag i en förhandling så finns möjligheten att pröva uppsägningen i domstol. Det tar ofta mer än ett år innan domen kommer och man får veta om uppsägningen var riktig eller om den anställde får behålla sitt arbete och skadestånd för felaktig uppsägning.
I Sverige har vi en tradition av att fackföreningar, företag och arbetsgivarorganisationer löser de konflikter, rättstvister och problem som uppstår på arbetsplatserna genom förhandlingar. Bara i undantagsfall stämmer företag och anställda varandra till domstol. Förhandlingar är ett snabbare, smidigare och billigare system än domstolsprövning. I en domstol handlar det om att vinna eller förlora och i värsta fall bli tvungen att betala både sina egna och motpartens rättegångskostnader. En förhandling om en rättstvist avslutas vanligen med att både företaget och den anställde känner sig nöjda med resultatet eftersom de har skrivit under en frivillig överenskommelse som ofta innehåller ett avgångsvederlag.
A-kassan och Skatteverket räknar avgångsvederlag som lön
Avgångsvederlag i samband med anställnings upphörande jämställs med lön och är både skattepliktigt och pensionsgrundande. A-kassan betraktar avgångsvederlag som lön, vilket innebär att du inte är berättigad till arbetslöshetsersättning under den tid vilken avgångsvederlaget avser.
Avgångsvederlag är inte sjukpenninggrundande
Avgångsvederlag är inte inkomst av eget arbete inom socialförsäkringen och är därför inte sjukpenninggrundande. Du som får avgångsvederlag utan att börja ett nytt arbete måste anmäla dig som aktivt arbetssökande hos arbetsförmedlingen för att inte förlora din sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Om du väljer att inte anmäla dig förlorar du rätten till sjukpenning. Du riskerar också att få lägre föräldrapenning. Dina rättigheter förnyas först när du får ett nytt arbete.
Avgångsersättning
Genom kollektivavtal har tjänstemän rätt till avgångsersättning från Trygghetsrådet om de har fyllt 40 år och varit anställda i minst fem år i företaget vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Denna avgångsersättning fungerar som en utfyllnad av a-kassan för dem som har en inkomst som ligger över gränsen för att få 70 procent av sin lön i arbetslöshetsersättning. Avgångsersättning betalas ut till alla som uppfyller villkoren och ska inte förväxlas med avgångsvederlag.
