När berättade ni på jobbet?

Vi väntade 1 år med att berätta, sedan trodde vi att det skulle vara max ett år kvar av väntan, men tyvärr blir det ju kanske ytterligare ett års väntan. Vissa chefer tar ju sånt bra men andra kan ju ge dig nackdelar efter som du ska ha barn. Så vet ni att väntetiden är lång, avvakta!

Hej å tack för svar! Vi väntar barn från Sydkorea så om allt går enligt planerna får vi bb inom 6 månader lika bra att flagga direkt på jobbet förmodar jag. Visst skulle jag kunna vänta tills vi fått bb för innan dess kommer de ändå inte titta efter vikarie... Men de blir då en väldigt hastig omställning som nog inte skulle uppskattas;)

Det är hög tid att berätta...

www.familjeliv.se/Forum-13-247/m53773908.html

Lycka till!

Jag hade bra kontakt med min chef och visste att det inte skulle ligga mig i fatet, så vi berättade tidigt. Först talade jag om att vi bestämt oss för att avstå från fler medicinska behandlingar (som hon visste att vi gjort tidigare) och försöka adoptera istället. Sedan berättade jag när vi skickat handlingarna och slutligen när vi fått veta ungefär hur lång tid det kunde handla om. Chefen, liksom många av mina kollegor, var alltså informerad under hela processen.

Nu har jag en chef som jag inte står lika nära, så om det varit idag skulle jag nog bara ha berättat för de närmaste kollegorna, bett dem hålla tyst och sedan infomerat chefen när det borde vara några månader kvar.

Har alltid varit öppen om adoptionen. Men i samband med att jag skulle skicka mina handlingar var jag tvungen att berätta att det var på gång eftersom "insamlingen" av alla papper inverkade på mitt arbete. Jag fick bara 10 arbetsdagar på mig. När sedan bb kom sa jag till personalchefen. Som det säkert är hos de flesta arbetsgivare så har man en skyldighet att informera så snart man vet att man ska gå på föräldraledighet.

Vi berättade när vi gjorde hemutredningen både för första och den andra adoptionen. Den första adoptionen med hemutredning tog cirka 14 månader, den andra väntar vi fortfarande på, startade hemutredningen januari 2006... Så, våra arbetsgivare har vetat hela tiden. Dock har jag berättat under tidens gång hur vi ligger till i kön (gäller Kina) så nu börjar det närma sig för oss (är inloggade 15 maj 2006 och senast matchades till 10 maj 2006). Således försvinner jag förhoppningsvis från jobbet om 3-4 månader!

Just det där är ju lite svårt när det gäller adoptioner. Vid graviditet är det väl ganska vedertaget att man bör berätta när man gått ca tre månader och det inte längre är så stor risk för missfall. Alltså ungefär ett halvår innan det är dags om man går tiden ut.

När finns samma naturliga tillfälle vid en adoption? Det känns nog konstigt att informera innan man skickat sin ansökan till landet. Det vore ju lite som att berätta för arbetsgivaren att man slutat med p-piller och hoppades bli gravid snart. I vissa länder kan det gå väldigt snabbt från ansökan till barnbesked och resa, särskilt om man är öppen för många SN eller lite högre ålder på barnet. Då kan det ju handla om högst ett par månader. Jag har förståelse för att en arbetsgivare kan tycka att det är kort om tid, men vad är alternativet?

Sedan finns ju länder där det tar väldigt lång tid. Den som ansökt om ett mindre barn från de statliga barnhemmen i Colombia får väl ställa in sig på att vänta 2-3 år. Inte kan arbetsgivaren begära att man ska informera så långt i förväg? Det finns ju trots allt en risk att man därmed går miste om befordringar eller intressanta vidareutbildningar. "Han/hon ska ju ändå snart vara barnledig".

Alldeles enkelt är det inte.

Fick inte alla lämna intyg redan vid hemutredningen?

Hmm, jo det stämmer ju föstås. Men såvitt jag minns var intyget väldigt vagt formulerat och kunde lika gärna ha gällt för ett banklån eller något annat. Jag berättade vad jag behövde det till, men jag är inte säker på att chefen skulle ha förstått det annars.

Det håller jag tummarna för